”Lessen, kompis”

”Det är ledsamt att du har blivit besviken och att ditt förtroende för vår verksamhet har skadats”, lyder svaret på ett klagomål på Postens Facebooksida, ett av många vittnesbörd av besvikna kunder om paket och brev som har anlänt flera veckor för sent eller som aldrig har kommit fram, om avgiftsbelagd eftersändning som inte fungerar och andra problem.

Posten ska ändå ha en eloge för att man i motsats till många andra företag inte raderar kritiska inlägg och att de får ett sakligt, om än lite nonchalant bemötande – att ge en kund lite frimärken som kompensation för att en viktig försändelse inte har kommit fram är en klen tröst. Hellre skulle man kanske få en försäkran om att Posten gör sitt yttersta för att felet aldrig ska upprepas, men det är ju något som företaget med nuvarande resurser aldrig kan lova.

Posten är förstås inte ensam om att begå fel. Det görs fel också på allra högsta nivå i samhället. Någon minns kanske att justitiekansler Jaakko Jonkka för snart ett år sedan påpekade att det ibland finns stora problem med grundlagsenligheten i regeringens lagförslag, men att regeringen och beredande ministerier inte lyssnar på hans kritik. Helsingin Sanomat listade sedan åtta lagförslag vars grundlagsenlighet ifrågasatts. Men detta fick inga större konsekvenser, utan bemöttes bara med en nonchalant "sori siitä"-attityd à la Alexander Stubb (som för ett par år sedan hävdade att största delen av remissutlåtandena om förvaltarregistret var positiva, trots att det var tvärtom, och kvitterade det med ett till intet förpliktigande "sori siitä", ett uttryck som i sin slängighet kanske kunde motsvaras av "lessen, kompis").

"Lessen, kompis"-attityden kanske fungerar för den som bara ser läget från ovan, för chefer och ministrar som aldrig behöver konfronteras med dem som faktiskt drabbas av misstagen. Men på grund av resursbrist och tidsbrist, åtstramningar och nedskärningar tvingas allt flera vanliga arbetstagare i sitt arbetsliv allt oftare säga "lessen, kompis" till sina kunder och klienter. Allt flera tvingas göra ett sämre jobb, slarva och begå fel. Det gäller inte bara hos Posten, utan också i vårdapparaten, i FPA-byråkratin, i asylprocesser och, för att ta ett exempel utanför den offentliga sektorn, i medierna.

De flesta som har ett jobb vill göra det väl, men det är allt färre förunnat. I en ledare i Lääkärilehti i fjol konstateras att förlorad yrkesstolthet är en ny folksjukdom i Finland: när människor tvingas göra sitt jobb sämre än de skulle vilja, på grund av att resurserna är för små i förhållande till arbetsuppgifterna och målsättningarna förlorar de sin yrkesstolthet. Resultatet är att folk mår dåligt på jobbet, får burnout, går in i väggen.

Rätten att få göra sitt jobb väl borde vara lika självklar som rätten för kunder, klienter och patienter att få felfri service. I längden skulle det antagligen också bli billigare för samhället än den nu rådande "lessen, kompis"-filosofin.

Theresa Norrmén ordbrukare som översätter och skriver

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning