Lätta på skattetrycket för inkomst

När skatterna höjs motiveras medelinkomsttagarna att ta mera ledigt.

Antti Rinnes regering stödd av SFP höjer igen beskattningen för medelklassen. Som företagare har jag nått den inkomstklassen som kommer att bli hårdare beskattad under 2020. Hur kommer denna skattesats att inverka på mina kolleger och mig själv?

Jag kan betala några procent mer i skatt. Det kommer inte att göra mitt liv besvärligt. Det är ändå helt klart att det inverkar på mina beslut om hur jag lever mitt liv. Jag erbjuds flera möjligheter under året att förtjäna sidoinkomster eller styrelsearvoden. Ifall det inte skulle finnas någon beskattning i samhället skulle jag få de här inkomsterna oavkortat på mitt konto. Om jag tjänade 1 000 euro i dag som inte behövs för dagligt bruk kunde det bli så här: Jag skulle investera den extra inkomsten och få en årlig avkastning på till exempel 4 procent i utdelning och kanske i medeltal 6 procent i kursökning. Efter tio år skulle jag ha 2 593 euro, efter 20 år 6 727 euro och efter 30 år 17 449 euro.

Men vi betalar skatt för att samhället skall fungera och det ändrar kalkylen. Säg att min inkomstskatt på en summa om 50 000 euro är 31,75 procent, marginalskatten på den överskjutande delen 41,5 procent och bolaget jag investerar i betalar 20 procent företagsskatt. Jag betalar 30 procent i skatt på vinstutdelning och 25,5 procent i försäljningsvinstskatt.

Beaktar man alla dessa skatter blir kalkylen enligt följande: Jag erhåller 487,50 euro i handen av min tilläggslön på 1 000 euro då marginalskatten, pensionsförsäkringspremien på 8,25 procent och arbetslöshetsförsäkringspremien på 1,5 procent dras av. Bolaget jag investerade i skattas på sin vinst och betalar därför mindre i utdelning och förväntad kursstegring. Jag använder här dividendavkastningen 3 procent och kursstegringen 5 procent, det vill säga 20 procent mindre än i det tidigare exemplet utan skatter. Nu kommer min kalkyl att visa att min nettoinkomst på 487,50 investerat kommer att vara värd 845 euro om 10 år, 1 556 euro om 20 år och 2 967 euro efter 30 år. Det tar mig 13 år att få min bruttolön på 1 000 euro som nettolön 1 000 euro!

Är jag motiverad att ta emot jobbet? Knappast. När skatterna höjs motiveras medelinkomsttagarna att ta mera ledigt.

Läkare, jurister och till exempel populära musiker funderar säkert om det är värt att erbjuda sina tjänster i den omfattningen att det leder till högre marginalskatt. Slutresultatet att höja skatterna för medelklassen eller högre inkomsttagare leder till att tjänsteutbudet minskar och priserna stiger. Även hög- och låginkomsttagarna förlorar då utbudet på nödvändiga tjänster minskar eller blir dyrare. När konjunkturen samtidigt bromsar in så blir effekten katastrofal. Den rätta politiken i dagsläget skulle vara att lätta på skattetrycket för inkomst och progression i alla skatteklasser.

Henrik Andersin, Grankulla

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning