Låt Nisse Gustafsson vara i fred

Bild: Wilfred Hildonen

Det vore ju genant för centralkriminalpolisen om det framkom att kioskmannen ändå var skyldig, såsom Esbopolisen visste från början.

Staffan Bruuns artikel om Bodommorden (HBL 13.1) hade en del brister och fel. Allt kan förstås inte fås med i en artikel och vissa fel måste tolereras då mycket bygger på antaganden. Dock tarvar artikeln ett bemötande emedan Bruun mellan raderna fortfarande stämplar Nils Gustafsson som mördaren om det så också sker med överkommissarie Markku Tuominens ord. Det visar bland annat Bruuns formulering, det "påstås" att kioskmannen hade erkänt.

Det var mer än så. Kioskmannen erkände 1969 bevisligen för tre grannar strax innan han dränkte sig intill mordplatsen. Det ena, för Börje Söderström, gjordes samma dag. Det finns ett detaljerat förhörsprotokoll hur det gick till. Hans andra erkännande gjordes ett par dagar tidigare och det tredje på väg till stranden där han först visade hur han gått tillväga och sedan gjorde "ett långt dyk" som han sade åt åskådarna. De två andra erkännandena utredde polisen veterligen aldrig. Det behövdes inte, mördaren var ju död, tyckte åtminstone Esbopolisen. Enligt centralkriminalpolisen (CKP) var det fylleprat.

CKP kom 44 år senare på att DNA-analyser kunde fälla Gustafsson och häktade honom. Men analyserna kom tvärtom att slå sönder polisens teorier. Det nämnde tydligen Tuominen inte. Hela gruppen hade legat och blött exakt där Gustafsson uppgett. De hade inte slagits med stenar utanför tältet. Sådana spår fanns inte heller på sockorna. Ännu mindre att Gustafsson skulle ha gömt två par skor 300 meter ifrån (inte 800) och sedan vandrat strumpfotad tillbaka. Det är verkligt långsökt att tro att Seppo Boisman i det trånga tältet kunnat ge Gustafsson en karatespark som knäckte käkbenet på två ställen. Hur kunde HBL:s meriterade kriminalreportrar svälja sådan goja?

Polisen visste tydligen inte att kioskmannen brukade bära en rörstump, pampen kallade vi den, i stövelskaftet med vilken det var lätt att tuppa av ungdomarna då tältduken fallit ner över deras huvuden och att knäcka käkben. Sedan greppade han sin stora slidkniv som han alltid bar på. Enligt undersökningarna använde mördaren en kniv med brett blad och inte en vanlig som pojkarna hade. Hela proceduren gjordes hastigt och nästan ljudlöst.

HBL och kvällstidningarna svalde kritiklöst allt polisen serverade. Där fanns alla ingredienser för ett gyckelspel av rang: sex, svartsjuka och dramatik. Polisens och mediernas angrepp var så fantasifulla att Gustafsson i mångas ögon dömdes på livstid trots frikännande dom. Han och hans familj har fått lida oerhört. Inte att undra på om Gustafsson ibland önskat att han också hade blivit ihjälslagen vid Bodom. Dock, det fanns de som från början genomskådade spektaklet.

Svenska Folkskolans Vänners kanslichef Christoffer Grönholm tjatade länge på att jag skulle skriva ner vad jag visste om morden. Jag råkade vara på plats då ungdomarna kom till Bodom träsk och kände lokalbefolkningen, också dem polisen aldrig hörde.

Grönholm ville ha boken dels för att rentvå Gustafsson, dels för att de finska Bodomböckerna sålts i stora upplagor. Han lovade att Schildts förlag skulle ge ut min bok på båda språken och därtill i Sverige.

Jag fick massor av samtal från finskspråkiga som ville ha en översättning. Tv:s Efter Nio har uppenbart många finskspråkiga tittare. Efter ett framträdande där fick jag ett 30-tal finskspråkiga samtal. En person krävde argt en finskspråkig version av boken med motiveringen: "Finland är ju ett tvåspråkigt land". En dam lovade läsa den med ordbok. Om jag insett det stora intresset på finska sidan hade jag gett ut boken på finska.

Gustafsson vägrar ställa upp på intervjuer. För ett gammalt löftes skull gjorde han ett undantag med mig. Nu vill han ha ett slut på alla skriverier. Det måste respekteras. Därför översätts inte Legenden om Bodom.

Bara ett erkännande kan lösa Bodomgåtan, konstaterar Tuominen paradoxalt, som om erkännandet inte redan fanns. Tja, det vore ju genant för RKP om det framkom att kioskmannen ändå var skyldig, såsom Esbopolisen visste från början.

Överkommissarie Timo Haapala uppger i boken att Gustafsson är oskyldig. Så låt Nisse vara i fred.

Ulf Johansson Esbo

Svenska Sigtunaskolan lockar med högklassiga studier i anrik och internationell miljö

Intresserad av en internationell gymnasieutbildning och av att testa dina vingar utomlands? På svenska Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket kan det förverkligas under trygga och inspirerande förhållanden som samtidigt öppnar många dörrar. 15.2.2019 - 09.22