Låt barnen komma

Vi är redan för sent ute för att fylla luckorna i den demografiska balansräkningen och det kommer att leda till problem i välfärden.

Den stora flyktingvågen sköljde över Finland för något år sedan. Eller gjorde den det? I dag har ropen tystnat: Vågen var kanske inte så kraftig trots allt?

De byråkratiska kvarnarna malar på, sakta men obönhörligt. Med stöd av regeringens olika åtstramningsbeslut skall det väl lyckas för myndigheterna att begränsa antalet beviljade asylansökningar så att vågen blir en krusning blott. Jag skulle gissa att av de 30 000 plus som ursprungligen registrerades blir mindre än en tredjedel kvar.

Om man för ett ögonblick tillåts skjuta de humanitära aspekterna på flyktingfrågan åt sidan, ser Finlands invandringspolitik allt märkligare ut. Å ena sidan pekar nya undersökningar på ökande arbetskraftsbrist inom flera branscher. Nyanlända invandrare kan inte fylla dessa platser direkt, men de behövs när pensioneringsvågen tömmer andra branscher på manuell arbetskraft. Branscher som vill ha anställda med "goda finska kunskaper", en eufemism för ett nej tack till invandrare, får anstränga sig med att vidareutbilda finländare så länge dessa räcker till.

Å andra sidan förefaller det som om flyktingfrågorna och arbetskrafts-invandringen inte koordineras. Det gäller framför allt behandlingen av familjeåterföreningar. Frågan dök upp helt nyligen när regeringens Blå bestämt sade nej till lättnader för familjemedlemmar att komma till Finland.

När en person, vanligtvis en yngre mansperson, beviljats asyl i Finland, ansöker han om att hustru och barn skall få flytta hit. Eller rättare sagt, hustrun ansöker. Bor hon till exempel i Afghanistan skall hon resa till New Delhi med sina minderåriga barn för att lämna in en ansökan till vår ambassad där. Efter kanske ett halvt års väntan kallas hon på nytt (med barnen) till New Delhi för att intervjuas och ge DNA-prov. Allt detta sker på egen bekostnad, flygresor plus avgifter till finska staten.

Om återförening beviljas kan hela processen, innan effektiv integration av familjen tar vid, ha tagit tre-fyra år. Barnen har förlorat värdefulla skolår och föräldrarna har utsatts för en psykisk och ekonomisk påfrestning när de levt åtskilda. – Om Finland på sikt skall kunna upprätthålla ett fungerande samhälle kommer vi att behöva just dessa barn. Vi är redan för sent ute för att fylla luckorna i den demografiska balansräkningen och det kommer att leda till problem i välfärden.

På sina håll går man troligen och hoppas att arbetskraftsbehoven fylls med europeisk hjälp. Men det är nog för sent; Estland är tömt, andra balter och polacker har sökt sig längre söder- och västerut. Sverige suger till sig allt mera och Finland (och finlandssvenskarna) får betala en del av den räkningen när vi förser grannen med välutbildad arbetskraft.

Den rätt populära invändningen mot ovanstående resonemang är att många unga finländare ännu går arbetslösa. Det stämmer främst för två grupper: de som utbildats för yrken som nu inte drar och de som svårligen kan integreras i arbetslivet. Mycket kan ännu göras för båda, men det ersätter inte invandringsbehovet.

Pär Stenbäck minister

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 4.11.2019 - 00.00

Mer läsning