Lastbilsrallyt på Busholmen oroar – "Vi borde inte röja mer rum åt bilarna"

I det som en gång skulle bli en bilfri stadsdel fylls gatorna varje dag av hundratals lastbilar. Nu planeras en flytt av den tunga hamntrafiken till Nordsjö.

Helsingfors hamn har vuxit betydligt under de senaste åren. I dag är hamnen Europas, kanske till och med hela världens, största passagerarhamn med 12 miljoner passagerare under fjolåret. Tallinntrafiken från Busholmen växer.

Förutom i de proppfulla spårvagnarna syns det på gatorna ut från Busholmen: varje gång ett fartyg ankommer hamnen täpper lastbilsköerna till korsningarna i Sandviken. Under 2000-talet har antalet lastbilar och släpvagnar ökat med i genomsnitt 77 procent i Helsingforshamnarna.

Bild: Ksf Media

Samtidigt som fartygstrafiken växer byggs den nya stadsdelen Busholmen ut. Inom tio år ska 21 000 personer bo och 6 000 personer arbeta på halvön.

– Innan vi flyttade hit läste jag flitigt stadens nätsida "Nytt i Helsingfors" för att veta hurdant det kommer att vara på Busholmen i framtiden. Inte med ett ord nämndes hamntrafiken och lastbilarna.

Det säger Kaisa Murole, som flyttade till Busholmen med sin familj för tre år sedan.

Bullret, avgaserna och den trafikrusning lastbilarna orsakar stör vardagslivet för Busholmenborna. Murole säger att lastbilarna inte hålls på huvudgatorna utan också kör in på sidogator, där de också parkerar för att ta långa pauser. Familjen har till och med övervägt att flytta bort på grund av lastbilarna.

Oenighet om åtgärder

Stadens politiker känner väl till problemet på Busholmen. I en fullmäktigemotion kräver Otso Kivekäs (Gröna) att förbindelserna mellan staden och hamnen förbättras.

I motionen skriver han att staden nu utreder en betydande försämring av spårvagnstrafiken och gångförbindelserna omkring Västra hamnen, så att lastbilstrafiken ska få mer plats. Stadsmiljösektorn ska bland annat utreda en flytt av spårvagnstrafiken via Medelhavsgatan över Gräsviksbron.

– Det är problematiskt, en stor hamn borde ju fokusera på att förbättra kollektivtrafikförbindelserna. Då spårvagnarna år 2012 ersatte bussarna på Busholmen ökade kollektivtrafikens andel av resorna markant, så man borde fortsätta med att förbättra de förbindelserna, säger Kivekäs.

Helsingforshamnens vd Ville Haapasaari avvisar diskussionen om att man skulle vilja försämra spårvagnstrafiken med att den handlar om detaljer som utvärderas i ett större sammanhang.

– Stadsplaneringskontoret utreder olika slags modeller för hur man kunde göra trafiken smidigare. Det är förstås till vår fördel att hamnen är lättillgänglig såväl med spårvagn som gående, cyklande och med bil, säger Haapasaari.

Staden har utrett hur man med små ingrepp kunde öka biltrafikens smidighet mellan Västra hamnen och utfartslederna. Bland annat har man utrett om trafiken skulle löpa bättre om man tog bort två övergångsställen på Mechelingatan och Västerleden. Staden konstaterar att övergångsställena inte påverkar trafikflödet och att ett eventuellt avlägsnande av dem avsevärt skulle försämra lättrafikförbindelserna i området.

Texten fortsätter efter bilden.

Trafiken från Busholmen till Mechelingatan normaliseras en dryg halv timme efter att ett fartyg ankommit hamnen. Bild: Karl Vilhjálmsson

Den enda småskaliga åtgärden som skulle göra trafiken smidigare, och som nu finns med i trafikplanen, är en förlängning av Busholmskajens tredje körfält.

– Det skulle göra de redan smala gång- och cykelvägarna ännu smalare. Jag tycker att vi inte ska röja mer rum åt bilarna, det blir farligare för barnen, säger Murole som bor på Busholmen.

Flytt från Busholmen till Nordsjö?

Stadsmiljönämnden behandlade trafikplanen för Busholmskajen på sitt möte i juni. Då föreslog biträdande borgmästare Anni Sinnemäki (Gröna), som ansvarar för stadsmiljösektorn, att förslaget skulle returneras till ny beredning. Hon var missnöjd med att man inte frågat boende på Busholmen vad de anser om trafikarrangemangen.

För att minska på trafiken till Busholmen ansåg Sinnemäki också att staden tillsammans med Helsingfors hamn borde utreda hur man kunde flytta över en del av trafiken från Västra hamnen till Nordsjö hamn, samt möjligheterna att locka fler fartygspassagerare att åka till hamnen med spårvagn.

Förslaget föll med rösterna 6–7. Nu kommer staden dock att behandla ärendet i och med Otso Kivekäs fullmäktigemotion.

Ville Haapasaari säger att även hamnen har temat under arbete. Han säger att den växande Tallinntrafiken, som nästan uteslutande riktas till Västra hamnen, orsakar problem då trafikarrangemangen är bristfälliga.

– Vi funderar tillsammans med stadsplaneringskontoret på olika sätt att göra trafiken smidigare – fram för allt hur man kunde styra lastbilstrafikens ökning till Nordsjö. Gränsen för frakttrafikens tillväxt med nuvarande infrastruktur har redan kommit emot på Busholmen, säger Haapasaari.

Texten fortsätter efter bilden.

De flesta Tallinnfärjor avgår sedan våren 2017 från den nya passagerarterminalen i Västra hamnen. Bild: Karl Vilhjálmsson

I Nordsjö finns kapacitet att öka godstrafiken – hur mycket, kan Haapasaari inte uppskatta. För passagerartrafik finns däremot inte tillräcklig infrastruktur. Nu trafikerar ett passagerarfartyg i dagen från Nordsjö till Travemünde.

Haapasaari säger att hamnen också har fört diskussioner med rederierna om att flytta godstrafiken i högre grad till Nordsjö. För rederierna är den nuvarande modellen ändå effektiv. Fartygen transporterar såväl passagerare, bilar som gods. Businesslogiken går ut på att passagerarna konsumerar så mycket som möjligt ombord på fartyget. Att då delvis övergå till bilfärjor skulle antagligen minska på rederiernas inkomster. I nuläget har rederiet Tallink Silja Ab en bilfärja i trafik mellan Nordsjö och Tallinn.

I Västra hamnen ankommer och avgår omkring tio fartyg dagligen. På Tallink Silja, som kör de flesta av dessa turer, vill man i det här skedet inte kommentera hur man förhåller sig till förslaget om att flytta en större del av verksamheten till Nordsjö hamn.

Redan bättre spårtrafik

Spårvagnarna till Busholmen har tidigare väckt mycket förargelse. Den spårvagn som gick till Västra terminalen bar i många år öknamnet "hatspåran" (fi. viharatikka). För boende i området var det smärtsamt att åka spårvagn de tider fartygspassagerare åkte till och från hamnen – spårvagnarna var proppfulla och många betedde sig dåligt. Från och med augusti 2017 kör fler spårvagnar till hamnen och enligt Murole fungerar kollektivtrafiken nu bra.

Texten fortsätter efter bilden.

Spårvagnsnätet expanderar då Busholmen byggs ut. Arkivbild från augusti 2017. Bild: HBL-arkiv/Leif Weckström

Tero Anttila, avdelningsdirektör vid Helsingforsregionens trafik, intygar att spårvagnstrafiken till hamnarna i nuläget motsvarar efterfrågan.

– Vi följer med passagerarflödena och har kontakt med rederierna för att optimera trafiken enligt deras tidtabeller, men då och då kommer inte informationen fram. Under den senaste tiden har jag inte hört om några allvarliga brister på Busholmen.

Inom sju år förbättras spårvagnstrafiken till Västra terminalen ytterligare då tre spårvagnslinjer ska köra via hamnen. Anttila säger att det inte finns planer på att i hamntrafiken ta i bruk sådana nya och längre spårvagnar som införskaffas för den kommande Spårjokern.