Läsarna frågade om covid-19 – så här svarade Mika Salminen

Bild: Niklas Tallqvist

Flera hundra läsare hörde av sig med frågor då direktör Mika Salminen vid Institutet för hälsa och välfärd besökte HBL:s redaktion för att kasta ljus på allt från virusspridning till vaccineringar.

Mika Salminen, direktör för hälsosäkerhet vid Institutet för hälsa och välfärd, har det senaste året gått från kontorsarbetare till rikskändis. Numera ses han ofta som landets ansikte utåt under pandemin.

"Vilka slags kommentarer brukar du få av vanligt folk om du rör dig ute på stan?" är en av de frågor han får när han på onsdagen tar sig an HBL-läsarnas frågor i en chatt.

"Jag var ute och cyklade i går och träffade ett par som tydligen kände igen mig från tv", svarar Salminen.

"Men vi diskuterade den vackra solnedgången mer än coronaviruset."

Han säger att han aldrig fått en negativ kommentar ansikte mot ansikte, men nog per e-post.

"Det var jobbigt i början men man har vant sig."

Alla läsarfrågor hinner han inte besvara under de knappa två timmarna på redaktionen, men han glädjer sig över dem och beklagar att många frågor fortfarande kräver mer forskning.

– Det är mycket vi inte vet, men däremot vet vi mycket mer än för ett år sedan.

Ålder: 55 år

Bor i: Alberga i Esbo

Titel: Professor och direktör för hälsosäkerhet vid Institutet för hälsa och välfärd, THL

Utbildning: Adjungerad professor i virologi vid Helsingfors universitet

Är uppvuxen i en tvåspråkig familj med rötter i Sibbo

IMMUNITET

Många vill veta hur de som redan är vaccinerade kan agera. Enligt Salminen finns det fortfarande för lite forskning kring detta, men förhoppningen är att vaccinerade kan leva normalt.

"Två-tre veckor efter vaccinets sista dos kan du vara ganska lugn."

En 80-årig läsare som blivit vaccinerad en gång frågar:

Kan jag umgås med min familj där alla tillfrisknat från viruset för mer än två veckor sedan?

"Om det är säkert att alla haft covid-19 och tillfrisknat, och det för dig gått över tre veckor sedan du fått vaccinet, är riskerna säkert små."

Tani Ginman frågar:

Om man har haft covid-19 och tillfrisknat, kan man ändå bli smittad med viruset och på så sätt smitta andra personer?

"En del som haft sjukdomen har kunnat bli smittade på nytt", svarar Salminen.

"Oftast leder det till mild sjukdom eller ingen sjukdom alls."

Frågan om man kan smitta andra är ändå outredd, menar Salminen. En brittisk, ännu icke granskad studie på 40 000 sjukvårdsanställda som publiceras i The Lancet, visar ändå att Pfizers/Biontechs vaccin minskade risken för infektion med 70 procent efter en dos och med 85 procent efter två doser. Utan infektion smittar man inte.

Däremot består skyddet inte i all evighet, enligt Salminen.

"Har du mässling får du immunitet som är livslång, men med flunssavirus avtar skyddet småningom. Så tror man att det är med covid-19 också. Det kan behövas ett 'boostervaccin' för sådana som haft covid. Det skulle stärka den immunitet man fått av viruset."

I nuläget vaccineras alla i Finland, oavsett om man haft covid eller inte.

Även Thor-Fredric Karlsson undrar hur stark den naturliga immuniteten är efter infektion.

"Det är inte säkert att alla som haft en mild sjukdom får lika stark immunitet. Däremot, om du haft covid, får du sannolikt starkare skydd av ett vaccin än en som inte haft sjukdomen", svarar Salminen.

En liknande fråga har följande läsare:

"Hej, vår familj hade den brittiska varianten av corona i februari. Är vi immuna bara mot den brittiska varianten eller även mot andra varianter? Och är man 'mera immun' om man hade svåra symtom?

"Jo, ni har skydd mot alla varianter, det visar forskning", hälsar Salminen.

På den andra frågan är forskningen inte entydig.

"Det finns individuell variation i immunitet, men om det beror på hur allvarligt sjuk man var vet man inte. Det lönar sig fortfarande för er alla att ta vaccin."

VACCINATIONER

Många undrar över vaccinationstidtabellen och -ordningen. Enligt Salminen utgår man fortfarande från att största delen av den vuxna befolkningen kommer att få vaccin före midsommar.

De senaste veckorna har en intensiv debatt förts om riktade vaccinationer. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt vill att fler doser levereras till de områden som har högst smittspridning – något Mika Salminen ser som delvis riskabelt.

– Både fördelar och risker bör noga övervägas. Vad gör vi då om alla vaccindoser är i Helsingfors eller Åbo och det sker ett större virusutbrott i Tammerfors? Det här är en svår fråga, säger han under en paus i chatten.

– Det är mycket svårt att förutsäga utvecklingen med säkerhet.

Louise Wilen hör till de många som undrar över Astra Zeneca-vaccinet.

Varför ges Astra Zeneca, som har ett skydd på endast 10 procent mot den sydafrikanska varianten, endast till 65-69 åringar, medan övrig befolkning får effektivare och bättre vaccin?

"Skyddet Astra Zeneca ger mot den sydafrikanska varianten är inte så där dåligt. Det ger ett bra skydd mot sjukdomen. En del kan bli smittade men får då enligt ny forskning främst milda symtom."

Salminen vill också putsa Astra Zeneca-vaccinets dåliga rykte. Trots att det finns en misstanke om biverkningar i form av blodproppar och blödningar vill han ändå kalla det tryggt.

"Att det inte ges till personer under 65 år är en försiktighetsåtgärd. I de flesta europeiska länder ges Astra Zenecas vaccin åt alla."

Kopplingen mellan de olika vaccinerna oroar också ett flertal läsare.

De som fått första dosen av Astra Zeneca-vaccinet och är under 65 år, vad får de som andra dos om Astra Zeneca inte får ges till personer under 65 år?

"Det borde en vaccinexpert svara på."

Salminen konstaterar att det rör sig om en liten grupp människor eftersom de flesta som fått Astra Zenecas vaccin är över 65 år.

Om man får vektorvaccin eller Astra Zeneca nu, kan man i framtiden få uppgraderat RNA-vaccin? Eller är de oförenliga?

"Det forskas i saken för tillfället. Vi har inte svar på det än. Om ett par månader vet vi säkert mer.

När vaccinerna ännu inte var i bruk talade man om att de skulle ge skydd i cirka sex månader. Hur ser det ut nu då man vet mera? Är det dags att återvaccineras så snart?

"När den här siffran (sex månader) kom ut hade man ett halvt års uppföljningstid. Nu vet vi att skyddet efter infektion varar i minst åtta-nio månader", svarar Salminen.

Olika vacciner biter på olika mutationer. Vilket vaccin biter på vilka mutationer?

"Det viktiga är att alla vacciner biter bra på en allvarlig sjukdomsform, till och med den sydafrikanska varianten."

RESTRIKTIONER

Flera undrar när samhället kan börja lyfta restriktioner och vad som händer när 70 procent av Finlands befolkning är vaccinerad. Salminen inleder med att konstatera att han vill undvika ordet flockimmunitet utan hellre talar om befolkningsimmunitet.

"Ännu vet ingen var gränsen går, om det är vid 70, 80 eller 90 procent. Vi får nog dras med restriktionerna ett tag ännu."

Sommaren kan innebära lättnader, men en del restriktioner måste vi ha kvar en längre tid, tror han.

"Munskydd och distansjobb är rätt enkla att hålla kvar, de hindrar inte människors liv så mycket."

Dag Nygren undrar om Institutet för hälsa och välfärd kan visa på "någon som helst trovärdig undersökning" som skulle peka på att munskydden har en nämnvärd effekt.

Salminen tycker det är en motiverad fråga.

"Europeiska smittskyddsmyndigheten har gjort en utredning om munskydd. Den visar att de har effekt, men det är oklart hur stor den är. Det vi definitivt vet är att inom sjukvården fungerar de utmärkt. Om du använder munskydd systematiskt och korrekt är det bra. Om du har det under hakan hela tiden har det ingen effekt."

Sedan kommer han med en analogi:

"Det finns inga kontrollerade studier på att fallskärmar skulle rädda liv. Ändå råder det knappast något tvivel om att de gör det."

Är Institutet för hälsa och välfärd redo att dra tillbaka den starka vädjan till regeringen om att låta införa begränsningar i rörelsefriheten nu när kurvorna pekar åt annat håll än ni förutspått?

"Fortfarande är smittalen alldeles för höga. Inga av de här åtgärderna kommer att användas om de inte är absolut nödvändiga. Det är inget problem att backa om vissa säger att de inte behövs."

Enligt Salminen är det ändå för tidigt att dra slutsatsen att begränsningar i rörelsefriheten inte skulle behövas. Däremot anser han att shopping och privata fester är större problem.

"Det är där smittan sprids."

Natalie vill veta varför Salminen talar om "höga siffror", då Finland har lägst antal fall per capita i hela Europa.

"Vi vill inte ha så många fall som i Europa", konstaterar Salminen raskt.

"De flesta länderna har gått igenom stora katastrofer. En sådan vill vi inte se här. Vi vill upprätthålla det goda läget. Hittills har siffrorna varit under kontroll just för att vi reagerat i tid. Risken är att om siffrorna stiger för mycket brister kontrollen och de börjar ökar. Då hinner vi inte spåra smittan, sätta människor i karantän. Det blir en ond spiral."

WHO anser att barn i områden med smittspridning ska använda munskydd redan från 6 år uppåt. Kommer Institutet för hälsa och välfärd att ändra sin rekommendation så att också yngre barn borde bära munskydd?

Salminen påminner att WHO:s rekommendation utgår från att man först tittar på smittsituationen.

"I sådana här beslut som går in på ganska grundläggande saker, som barns rättigheter och risker, får man hela tiden följa läget. Det är inte uteslutet, men för tillfället ser det inte ut att vara nödvändigt."

Han påpekar att inget barn i Finland dött av covid.

"Några få har varit inlagda på sjukhus, men inget barn har legat på intensiven på grund av covid. Det här är mycket, mycket sällan en svår sjukdom för barn."

Mika Salminen besökte HBL:s redaktion på onsdagen för att svara på läsarnas frågor om virus, vaccin och restriktioner. Bild: Niklas Tallqvist

SMITTSPRIDNING

Peter vill veta vad man i dag vet om risken att smittas via ytor.

"Den är fortfarande likadan", svarar Salminen.

"Om det är fråga om en färsk exponering via ytan, någon har torkat näsan och rört en yta, så kan man få smittan om man rör där. Men efter ett tag sjunker risken signifikant. Utanför sjukhusmiljö är detta inte egentligen någon jättestor risk och kan helt undvikas med god handhygien.

Mikael vill veta vad som ligger bakom beslutet att stänga gymmen, då smittrisken där varit väldigt låg.

"Det är alltid bra att gå på gym och motionera", inleder Salminen, men påpekar att det är svårt att få noggrann statistik på hur många som varit på gym. Därför är det omöjligt att koppla smittorna till gymmen.

"Vi måste ta till åtgärder som minskar på närkontakter i sin helhet. När du idrottar och andas tungt är risken högre. Samma argument användes för barer och nattklubbar, och nu när de är stängda sjunker smittalen."

Annika Larres undrar hur sannolikt det är att man sprider smittan efter att man fått vaccinet?

"Preliminära resultat visar att risken är mycket, mycket mindre än om man inte är vaccinerad. Det forskas i det just nu. Vi kommer att få veta så småningom."

POLITIK

Institutet för hälsa och välfärd har varit i rampljuset under hela pandemin, och en läsare undrar om institutet låter sig påverkas av politiker.

Helsingin Sanomat insinuerar i sin osignerade ledare 29.3 att institutets uttalanden inte är medicinskt utan politiskt styrda. Vad svarar ni dem?

"Institutet blandar sig inte i politik. Däremot ser vi nog på samhälleliga synpunkter i alla folkhälsointerventioner. Där ingår medicinsk synvinkel men också praktisk genomförbarhet. Men också om det är acceptabelt att göra något. Till exempel borde vi förbjuda alkoholförsäljning helt och hållet, för det är skadligt för hälsan, men det är inte acceptabelt. Samma med bilar. Om folk dör i bilkraschar, borde bilar förbjudas helt. Men det kan vi inte. Vi är trots allt Institutet för hälsa – och välfärd. Inte bara hälsa. Så vi måste se helheten."

Salminen tillägger att besluten fattas av regeringen, inte institutet.

En läsare påpekar att institutet tar fram regelbundna prognoser på hur pandemin kan tänkas utvecklas.

Samtidigt får man bilden av att institutet inte gör (eller publicerar) några prognoser alls på hur folk mår i övrigt och på vilka effekter de begränsningar ni rekommenderar har bortom smittläget för covid-19. Är det möjligen så att ni på institutet i dagsläget är för coronafixerade? Är ni redo att låta ert agerande granskas i efterskott av en oberoende instans?

Det behövs definitivt en granskning, svarar Salminen – och redan nu pågår flera sådana.

"Pandemin borde ses som en helhet och vi har publicerat flera sådana analyser, men de får inte så stor publicitet. Problemet är ändå att vi på THL inte har lika bra data på andra negativa konsekvenser av restriktioner som på covid-19. Det finns inte data om detta på samma sätt som det finns om corona."

Mika Salminen anser att läsaren har rätt i att sociala och psykiska konsekvenser borde ges större synlighet.

"Vad gäller regeringen så kan jag tycka att fixeringen vid den direkta kontrolleringen av pandemin är ganska stor."

Samtidigt lider länder som misslyckats med coronahanteringen av fler icke virusrelaterade problem än vi i Finland, tillägger Salminen.

"Personligen är jag extra orolig för hur unga människor och barn i skolåldern, särskilt i gymnasier och yrkesskolor i södra Finland, mår. Det är ganska oroväckande faktiskt."

Veronica undrar om Mika Salminen hade gjort något annorlunda om han suttit vid spakarna och fattat beslut "utan hänsyn till politik, ekonomi, ångestfyllda ungdomar, företagare".

"Vi får ta oss en tankeställare om den västerländska hälsovårdens möjligheter att tackla en sådan här pandemi. Vi är inte vana vid sådana här smittsamma sjukdomar. Kapaciteten att hantera detta är viktig i framtiden."

Bild: Niklas Tallqvist

RESOR

Många frågor vittnar om att det nalkas sommar och semester.

När blir det normalt igen så man får resa utan att vara rädd att få covid-19?

"Inte den här sommaren. Det kanske blir friare inom Europa, men resten av världen är inte vaccinerad den här sommaren, så många länder släpper inte in turister. I Thailand måste man sitta två veckor i karantän. Så om man har fyra veckor semester vill man kanske inte sitta i karantän två veckor."

Salminen lyfter fram förslaget som EU just nu behandlar, det så kallade "green pass", det gröna digitala passet.

"Det visar att du haft sjukdomen, blivit vaccinerad eller testat negativt. Det skulle kunna ge tillåtelse att resa inom EU."

Han misstänker ändå att kravet på negativt test kommer finnas kvar länge.

"Det systemet kommer antagligen att vara i flera år, eftersom hela världen inte är vaccinerad."

En läsare bosatt i Sverige förundrar sig över de dyra testerna. Hen tror sig dessutom redan ha haft covid-19.

Efter två år borta känns det som att det borde vara rimligt att träffa vissa släktingar som annars kommer att dö innan det här med corona är klart. Ett test kostar cirka 200 euro. Om vi ska över gränsen två gånger kostar det sammanlagt 1 600 euro för vår familj. Tror du att man lätta på det här med test framåt sommaren?

"Det är jättedyrt att resa men det kommer knappast att bli lättare. Sverige har helt samma policy. Man kommer inte in utan coronatest. Ett läkarintyg på att ni haft covid kan hjälpa. Då kan antikroppstest plus läkarintyg fungera", skriver Salminen.

FRAMTIDEN

Hur mycket beaktar institutet det faktum att alla infektionssjukdomar alltid verkar avta naturligt mot sommaren?

"Det beaktar vi nog. Vi har gjort uppskattningar av hur det kommer att gå mot sommaren. Det är ett systematiskt naturfenomen för luftvägsinfektioner som förorsakas av virus."

Enligt Salminen blir det lättare för varje dag det blir varmare.

"Om vi lyckas hålla smittan låg har vi en chans att sommaren blir lik den förra. Det hänger på vad vi gör nu. Mycket hänger på hur smittsituationen är närmare sommaren."

I maj blir risken att smittas mycket mindre, tror Salminen.

"Då kan man småningom börja andas ut."

Vad är din bästa gissning: När förklarar WHO att coronapandemin är över?

"Den är aldrig över. Men den akuta fasen deklareras sannolikt vara över när den största delen av världens befolkning är vaccinerad."

Det kommer att dröja, skriver han.

"Inte den här sommaren, men kanske nästa."

Jag har varit sjuk i covid viruset och är nu frisk igen. Jag behöver ett intyg över att jag haft covid. Vem skriver ut det till mig?

Det är den läkare som ställt diagnosen som i första hand borde skriva ut ett sådant intyg. I framtiden kommer det att vara möjligt att få intyget från en elektronisk databas, omakanta.fi.

Det borde inte spela nån roll när du haft covid-19. Det viktiga är att det är en läkare som ställt diagnosen.

Har THL uppskattat hur många liv har räddats i Finland tack vare olika skyddsåtgärder, nedstängning osv.?

Bra fråga. Det har vi faktiskt inte gjort. Men det borde göras vid något tillfälle. Vi har gjort bedömningar av hur det hade kunnat gå. Men hur många liv som räddats vet vi inte.

Vår dödlighet per capita är lägst i Europa. Den högsta är nästan hundrafaldig. I Belgien, Tjeckien, Spanien, Storbritannien och till och med Sverige har 1-3 per tusen invånare omkommit.

Jag fick vaccinet (Pfizer) 26.3. Kan jag träffa barnbarnet på Långfredagen?

Det är väl tidigt. Det tar två-tre veckor att uppnå effekten. Bäst är att skjuta det till första maj. Sen avgör ju var och en själv om man träffar sina barnbarn eller inte.

Hej, vad hände med Moderna vaccinet? Var i Finland ger man det?

Det ges i princip överallt i Finland. Det har getts mycket i Lappland. Eftersom det inte kräver extremt frys (kylkedja), så i Lappland där avstånden är stora är den egenskapen en fördel. Vaccinet förvaras i minus 70 grader i en kista som väger tre ton.

Hej! Jag undrar om personer med ätstörning, t.ex. anorexi, tillhör riskgruppen. Löper de en större risk att insjukna allvarligt i covid-19? Glad påsk! Anna

Om man vill veta vilka som hör till riskgruppen kan du läsa mer på THL:s sidor. De uppdateras efter hand. Jag vet inte på rak arm om personer med anorexi hör till riskgrupp (men jag tror inte det).

Kan man ta coronavaccin när man ammar?

Jo, det kan man.

Om en covidpositiv person avlider, registreras det automatiskt som ett covid dödsfall?

Nej. I dödsattesten tar man alltid ställning till den huvudsakliga dödsorsaken. Det är det som räknas in i statistiken.

Hos äldre är det inte alltid så lätt att säga vad den slutliga dödsorsaken var. Var man redan krasslig och sedan drabbades av covid, så gör läkare en bedömning av den huvudsakliga orsaken.

Om en person får hjärtattack och får smittan på sjukhus, är frågan om hen dog av covid eller av det att hen redan var illa däran.

Är inte corona vanlig säsongsinfluensa?

Nej, tyvärr inte. Det är ett virus vi inte sett förr, som mänskligheten inte har erfarenhet av eller immunitet emot.

Det finns en grupp andra coronavirus som är vanlig influensa, men det är andra virus än detta. I världen finns tusentals coronavirus, de flesta drabbar inte människor.

Det rapporteras att 423 personer har testat positivt för covid 19 efter vaccination. Har ni tittat på hur många av dessa som insjuknat inom två veckor efter vaccinationen?

Det har vi. Det är inte oväntat alls, utan just pga att vaccinet ännu inte fått full effekt har människor smittats kort efter att de fått vaccinet. När hundratusentals människor fått vaccinet kommer siffran att vara låg. Snart har en miljon fått vaccin, så att några får smittan är inte oväntat.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning