Läsambassadören tar farväl

Bild: Niklas Tallqvist

I vår uppkopplade tid är läsutmaningarna annorlunda och mer komplexa än förr. Men en gammal mirakelmedicin har fortfarande dokumenterad effekt. – Det kostar inget att läsa högt för sina barn. Och det har på riktigt en enorm betydelse, säger Katarina von Numers-Ekman.

I sommar har modersmålsläraren och barnboksförfattaren Katarina von Numers-Ekman fullgjort sitt värv som finlandssvensk läsambassadör. Efter tre år med finansiering av Svenska kulturfonden ska projektet nu avslutas.

Idén till en läsambassadör lånades från Sverige då Pisaresultaten 2012 visade att svenska elever i Finland i medeltal läser sämre än finskspråkiga. Sedan 2014 har von Numers-Ekman deltagit i föräldramöten och hållit lärarfortbildningar "från Karleby i norr till Finström i väster och Kuusankoski i öster". Det är de vuxna i de finlandssvenska lågstadiebarnens vardag som varit huvudmålgruppen för läsambassadören. Men visst har hon också hunnit besöka klassrum i över hundra lågstadieskolor.

Enligt von Numers-Ekman tycker många barn att det är roligt med böcker och läsning. Och inom skolvärlden finns absolut en stor medvetenhet om hur viktig läsningen är.

– Och det är ju inte så konstigt – skolan har alltid handlat om att barn ska bli tillräckligt goda läsare. Men jag ser också att det finns en polarisering: en del barn har jättemedvetna föräldrar och marineras i läsning. Andra får nästan inte något av den biten med sig hemifrån.

Det här borde kompenseras inom småbarnsfostran, men enligt von Numers-Ekman finns det ganska stora skillnader i hur daghem och förskolor tar in läsningen i sitt arbete. Barn med "dubbel otur" hamnar alltså i ett underläge redan vid skolstarten.

Också det kan kompenseras, men i dag har var tionde finländsk 15-åring så stora problem med läsningen att det äventyrar studierna efter grundskolan. Och i Europa talas det om en generation, där en del unga vuxna har så svag läsförmåga att de till exempel har problem med att använda sin nätbank.

Mer än text på papper

Samtidigt är det uppenbart att smarttelefonen och annan teknologi gjort att dagens läsverklighet är annorlunda än för 20 år sedan. I de nya läroplansgrunderna är synen på läsning också uppdaterad: multilitteracitet är en av sju nyckelkompetenser som ska genomsyra undervisningen.

– Det är inte bara svarta bokstäver på vitt papper som är text. Också till exempel bild, film, kroppsspråk, siffror och arkitektur är något som vi läser och tolkar. Typiskt för de digitala texterna är att de kombinerar flera olika modaliteter, som ljud, symboler och rörlig bild.

Att hantera multimodala texter är utan vidare en viktig utmaning för dagens skola. Men samtidigt verkar det vi traditionellt förstår med läsning också vara i stort behov av omsorg.

von Numers-Ekman berättar att hon tagit intryck av den amerikanska hjärnforskaren Maryanne Wolf, som vill skilja på två former av läsning. Å ena sidan det snabba, snuttifierade läsandet man ägnar sig åt då man surfar på nätet, spelar ett spel eller försöker sålla information ur en text. Å andra sidan den långsamma djupläsningen som man använder då man pluggar till ett prov eller läser en roman eller en tidningsartikel. Den läsningen stimulerar en annan del av hjärnan.

I dag lär sig de flesta barn den snabba läsarten nästan per automatik. Det är bra, för den förmågan behöver man i dagens samhälle. Problemet är att den djupare läsarten som kräver eftertanke, förståelse och koncentration blir eftersatt för en del.

– Wolf säger att framtidens vinnare är de som kan läsa på båda sätten. Men man borde träna på djupläsningen då man är ung. Det går att lära sig senare också men det är jobbigt om du snuttläst hela ditt liv.

Hur får man barn att träna på djupläsningen?

– Det börjar med högläsningen i hemmet. Genom lyssnandet får du ordförråd och kunskap, men också en ryggmärgskänsla för hur meningar och texter är uppbyggda. Du lär dig skapa inre bilder som är viktiga vid djupläsningen; att kunna visualisera det du läser. Därför är det också viktigt att man som vuxen samtalar med barnen om böckerna och läsandet, forskningen visar att det är ett av de allra bästa sätten att förbereda barn för djupläsning. Det behöver inte vara ett förhör där man kollar att ungen lyssnat ordentligt, utan hellre ett associativt och fritt samtal.

En mirakelmedicin

När det gäller olika former av läs- och skrivsvårigheter eller brist på läslust, har läsambassadören inga generella tips att dela ut. För föräldrar såväl som för lärare gäller det att se individen. Av samma anledning är det svårt att säga vad som krävs för att råda bot på pojkars läsproblem. Det är visserligen sant att de presterar sämre som grupp, men det finns också lässvaga flickor och pojkar som är bokmalar, säger von Numers-Ekman. Ingen mirakelmedicin kan ordineras utifrån kön.

Det närmaste vi kommer en sådan är just högläsningen, vars positiva effekter bekräftats också i digitaliseringens tidevarv. von Numers-Ekman hänvisar till ett brittiskt forskningsprojekt (The Millennium Cohort Study) som följt hela 19 000 barn från födseln lång upp i skolan.

– De som fått mycket högläsning under sina tre första levnadsår klarar sig bättre i läsning, skrivning och räkning än de som inte fått det. Det är något man verkligen skulle vilja nå ut med. Det kostar inget att läsa för sina barn. Och det har på riktigt en enorm betydelse.

Dessutom lönar det sig att fortsätta med högläsandet så länge som möjligt, i synnerhet om barnet måste kämpa med sin egen läsning.

Om den är mödosam är det klart att man inte får stora läsupplevelser och utvecklar läslust. Men genom högläsning kan man ta del av böcker som innehållsmässigt är på ens egen nivå.

Får inte bero på läraren

Till hösten återgår von Numers-Ekman till sitt gamla jobb som modersmålslärare i Mattlidens gymnasium, men innan dess ska de tre åren som läsambassadör utvärderas under ett seminarium i Helsingfors den 31 mars. von Numers-Ekman hoppas på fortsatta ansträngningar för att ge barn ett positivt första möte med böcker och litteratur, bland annat genom fortbildning inom småbarnsfostran.

Framgångsrika finlandssvenska koncept att ta modell av finns också, till exempel i Nykarleby där man satsat hårt på fortbildning och läsdagböcker som följer barnen från förskolan till högstadiet.

– De har också väldigt fina siffror för utlåningen av barn- och ungdomslitteratur. Det hoppas jag att man inspireras av på andra håll. Det får inte hänga på att du råkar få en lärare som brinner för läsning och litteratur.

Kommer det här projektet att påverka ditt eget sätt att arbeta som lärare?

– Absolut. Fast jag är utbildad modersmålslärare så har jag vetat för lite om hur det går till när man lär sig läsa och om hur läsutvecklingen kan se ut. När jag förut fått svagare läsare till mina klasser i ettan i gymnasiet har jag haft några tänkbara förklaringsmodeller. Är det här en latmask som fuskat sig igenom läsandet i högstadiet? Någon som har ett svagt skolspråk, och bara pratar finska hemma? Eller någon som har oupptäckta läs- och skrivsvårigheter? Men efter det här arbetet förstår jag att solfjädern av förklaringar är mycket större och problemen mycket mer komplexa. Så jag tror jag kommer att försöka att bättre ta reda på vad mina studerande har i bagaget och hur de på individnivå tänker på sitt läsande.

FAKTA

Läsambassadören tipsar om högläsning

För de allra minsta:

Rassel prassel puss. Poesi för nybörjare av Hanna Lundström och Maija Hurme (Schildts & Söderströms, 2015). Uppföljaren Rassel prassel promenad. Poesi bland barr och blad utkommer 2017.

Böckerna om Bu och Bä av Lena Landström och Olof Landström (Rabén & Sjögren)

För dagisbarn:

Lilla Sticka i landet lycka av Martin Widmark och Emilia Dziubak (Bonnier Carlsen, 2016)

En myras liv av Linn Gottfridsson och Emma Adbåge (Rabén&Sjögren, 2016)

För lågstadiet, klass 1–3:

Våffelhjärtat av Maria Parr (Rabén & Sjögren, 2010) Går också att lyssna till på Sveriges Radios webbsidor.

Stora boken om Sandvargen av Åsa Lind (Rabén & Sjögren, 2006)

För lågstadiet, klass 4–6:

Ishavspirater av Frida Nilsson med illustrationer av Alexander Jansson (Natur och Kultur, 2015). Finns också inläst som julkalender på Sveriges Radios webbplats under namnet Siri och ishavspiraterna.

Legenden om Sally Jones av Jakob Wegelius (Bonnier Carlsen, 2008). Visas som en interaktiv utställning på Forum Marinum i Åbo våren 2017. Den fristående fortsättningen Mördarens apa (Bonnier Carlsen, 2015) spelas på Unga Teatern i höst.

FAKTA

Seminariet Att kunna och vilja läsa

Ordnas för att sammanfatta erfarenheterna av den finlandssvenska läsambassadörens treåriga arbete, och för att inspirera till ny läsfrämjande verksamhet.

Äger rum fredagen den 31 mars 2017 klockan 11–18 i Nationalmuseets auditorium i Helsingfors och är öppet för alla som intresserar sig för frågor kring barns och ungas läsande.

I programmet ingår bland annat presentationer av lyckade kommunala satsningar på skolspråk och läsning, en paneldebatt om mediefostran, ett samtal mellan fantasyförfattarna Maria Turtschaninoff och Mia Franck samt den finlandssvenska läsambassadören Katarina von Numers-Ekmans förslag till konkreta åtgärder för att stärka barnens och ungdomarnas läsande.

Huvudtalare är den svenska poeten Bob Hansson som föreläser under rubriken "Från ADHD till ABC. Från värsting till poet."

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning