Läroavtal är en väg till arbetslivet

Den nya lagen om yrkesutbildning ska göra det lättare att kombinera studier och arbete genom läroavtal. Men hur fungerar läroavtal egentligen? Vi frågade en läroavtalsstuderande, en yrkesskolrektor och en arbetsgivare.

Att koppla ihop studier med arbetslivet är inget nytt.

– Man talade tidigare om praktik och under senare år om inlärning i arbete. Inlärning i arbete har varit en del av utbildningen för dem som avlagt en yrkesinriktad grundexamen. I detta fall har största delen av studierna gjorts som närstudier i skolan och en del som inlärning i arbete på en arbetsplats. Ett annat sätt att avlägga yrkesinriktade examina har varit läroavtal, säger Gunilla Träskelin, utbildningschef och tf. rektor vid yrkesinstitutet Inveon i Borgå.

LÄROAVTAL. Från vänster till höger: Gunilla Träskelin (utbildningschef och tf. rektor vid Inveon), Stefan Finnbäck (arbetshandledare), Elina Antila (anläggningschef) och Johan Öhberg (läroavtalsstuderande). Bild: Kristoffer Åberg

Benämningen "läroavtal" är beskrivande. Studeranden som går in i ett läroavtal väljer att avlägga en del av sin yrkesexamen genom praktiskt arbete på en riktig arbetsplats. Ett så kallat utbildningsavtal är också ett alternativ. Skillnaden mellan utbildningsavtal och läroavtal är att i ett läroavtal får studeranden lön enligt kollektivavtalet medan arbetet inom ett utbildningsavtal är oavlönat.

– Den nya lagreformen gör att det blir smidigare att övergå från utbildningsavtal till läroavtal, säger Träskelin.

Foten i dörren

Enligt Träskelin är den största fördelen med yrkesutbildningen att studeranden knyter starka kontakter inom sin bransch eftersom de avlägger en del av sina studier på en arbetsplats. Ett läroavtal ökar ytterligare på denna chans eftersom studeranden spenderar proportionellt mer tid i arbetslivet.

– Det är klart att det blir lättare att hitta sysselsättning efter att man avlagt sin examen om man redan fått chansen att utmärka sig på en arbetsplats, säger Träskelin.

EL. Johan Öhberg är färdig ICT-montör och studerar nu till att bli elmontör. Bild: Kristoffer Åberg

På Hermansö reningsverk utanför Borgå studerar Johan Öhberg på läroavtal med Borgå Vatten. Öhberg är färdig ICT-montör (grundexamen inom datateknik och datakommunikationsteknik) och håller nu på med ett tillägg för att bli elmontör. Han betonar vikten av att själv vara aktiv när det gäller att hitta ett företag man ingår läroavtal med.

– Jag började sommarjobba här redan i 15-årsåldern. Det började med gräsklippning men via sommarjobbet lärde jag känna personalen vilket ledde till att jag hade en stor fördel när jag började fundera på ett läroavtal, säger Öhberg.

Ibland behövs det också lite tur. Just då Öhberg kontaktade Borgå Vatten om läroavtalet hade en av deras reningsverksskötare precis slutat. Han fyllde alltså ett plötsligt behov av personal.

– Det är det ideala fallet. Läroavtalen funkar bäst då både studeranden och arbetsgivaren gynnas likvärdigt, säger Träskelin.

INTRESSE. Den viktigaste komponenten i ett läroavtal är enligt Johan Öhberg studerandens eget intresse för jobbet. Bild: Kristoffer Åberg

Skolans roll är ofta att informera företagen om vad läroavtalet innebär. Elina Antila, anläggningschef på Hermansö reningsverk, var tacksam för att skolan var villig att sitta ner och gå igenom detaljerna.

– Vi kände Johan från tidigare och visste att han gör ett bra jobb, så för den delen var det inget svårt beslut. Jag uppskattar att skolan var i nära kontakt med oss. Det gjorde det enkelt att göra upp läroavtalet, säger Antila.

Varierat jobb

VARIATION. Öhberg och Finnbäck rör sig mycket ute på fältet. Ingen arbetsdag är exakt likadan. Bild: Kristoffer Åberg

– Det bästa med läroavtalet är att jag får göra allt möjligt, säger Öhberg.

Läroavtalsstuderanden jobbar minst 25 timmar per vecka. Öhberg jobbar samma tider som sina kolleger, från sju till fyra. Han tillbringar största delen av sin arbetsdag tillsammans med sin arbetshandledare Stefan Finnbäck. Jobbet är väldigt mångsidigt.

– Få arbetsdagar är varandra lika.

Öhberg verkar stortrivas på sin arbetsplats.

– Man får nästan tvinga honom hem ibland, säger Finnbäck med ett skratt.

Öhberg ställs inför frågan om han har några tips till de som funderar på ett läroavtal.

– Som sagt är det viktigaste att själv vara aktiv. Man får givetvis hjälp av skolan men man måste självklart också ha ett starkt intresse för det jobb man söker, säger Öhberg.

HEMMASTADD. Johan Öhberg började sommarjobba på Borgå Vatten som 15-åring. De kontakter han knutit har öppnat många dörrar. Bild: Kristoffer Åberg

Smidigare väg till ett läroavtal

Yrkesutbildningsreformen som trädde i kraft i början av januari ändrar huvudsakligen på finansieringen av läroavtal. Enligt Träskelin ska det bli flexiblare att ingå läroavtal.

– Nu är läroavtalsstuderande lika mycket "värda" för utbildaren, och utbildningsanordnaren kan betala en liten utbildningsersättning. Det är inte frågan om stora summor men det kan göra ett läroavtal mer gångbart för till exempel mindre företag, säger Träskelin.

Fakta

Vägen till ett läroavtal

Kontakta en lokal utbildningsanordnare inom den bransch som intresserar dig.

Kartlägg dina planer tillsammans med skolan.

Sök ett jobb som motsvarar den examen du är ute efter.

Skolan hjälper dig att informera företaget om vad ett läroavtal innebär.

Gör ett läroavtal i form av ett arbetskontrakt med arbetsgivaren: utbildningsanordnaren och

arbetsgivaren avtalar skriftligen om ordnande av läroavtalsutbildning.

Av de cirka 100 nya studerande som kommer till Inveon varje år brukar endast ungefär fem studera genom ett läroavtal under någon tid av sina studier. Traditionellt har man betraktat läroavtal som en möjlighet som huvudsakligen vuxenstuderande utnyttjar.

– I dag skiljer inte lagstiftningen längre på unga och vuxna. Det finns ett sätt att avlägga examen som är gemensam för alla. I princip kan vem som helst studera på det viset, men en viss yrkeskunskap är nog en fördel om man ska klara av att jobba ute i det verkliga livet, så jag rekommenderar nog inte att man försöker göra upp ett läroavtal direkt efter grundläggande utbildning, säger Träskelin.

Vid Inveon är läroavtal tillgängliga inom alla branscher som representeras av de olika utbildningarna men enligt Träskelin anpassar sig vissa branscher speciellt bra till läroavtalsmodellen.

– Läroavtal inom byggbranschen har fungerat riktigt bra. Det känns som ett yrke där man kan ha väldigt stor nytta av att få nära kontakt med det praktiska arbetet i ett tidigt skede.

ROLIGT. Johan Öhberg stortrivs på sin arbetsplats. Bild: Kristoffer Åberg

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46