Larmrapport på klimatmötet: Utsläppen ökar igen

De globala klimatutsläppen väntas öka i år efter att ha planat ut i tre års tid, visar en studie. Kinas konjunktursvängar är den främsta orsaken, och EU:s slöa klimatpolitik bidrar, säger ordföranden för Finlands klimatpanel.

BONN Koldioxidutsläppen från världens energi- och industriproduktion väntas öka med 2 procent i år, enligt rapporten Global Carbon Budget 2017 som släpptes på FN:s klimatmöte på måndagen.

– Efter tre år med stabil utsläppsnivå är detta mycket nedslående, säger en av rapportförfattarna, professor Corinne Le Quéré vid University of East Anglia.

Rapporten som har tagits fram av 76 forskare i 15 länder och publicerats i tre vetenskapliga journaler säger att det brådskar med att strama åt klimatpolitiken, om man menar allvar med Parisavtalet och att bromsa uppvärmningen till 2 grader. Corinne Le Quéré säger att några av årets värsta väderextremer var exceptionellt starka tack vare överskottsvärmen:

– Varmare världshav gynnar kraftigare orkaner. I år har vi sett en gnutta av framtiden. Vi måste snabbt vända utsläppskurvan nedåt.

Professorn i miljöekonomi vid Helsingfors universitet Markku Ollikainen är inte alldeles överraskad av att utsläppen ökat globalt. Han påpekar att det främst beror på att utsläppen i Kina väntas öka med 3,5 procent i år.

– Vi har vetat att svackan i Kinas utsläpp de senaste åren i viss mån hängt ihop med att tillväxttakten för landets bnp har mattats av. Nu börjar tillväxten ta sig igen, och det kan leda till att utsläppen ökar temporärt, säger han.

"Årets koldioxidbudget är ett steg bakåt för mänskligheten."Amy LuersVd, forskningsprogrammet Future Earth

Merkels billobby bromsar

Enligt rapporten riskerar kolförbränningen i Kina att öka med 3 procent i år för att industriproduktionen ökat. Samtidigt har tillgången till vattenkraft minskat för att det regnat så lite i Kina. Markku Ollikainen som leder Finlands klimatpanel påpekar ändå att det inte ligger några politiska beslut bakom ökningen.

– Den avspeglar snarare konjunkturvariationer, men det är förstås mycket beklagligt ändå.

Kina har de största koldioxidutsläppen, och USA är god tvåa. Dess utsläpp väntas minska med 0,4 procent i år, vilket kan jämföras med en genomsnittlig minskning på 1,2 procent om året de tio senaste åren.

I Europa väntas utsläppen minska med bara 0,2 procent i år (mot i snitt 2,2 procent 2007–16). Även om EU kommer att nå sitt utsläppsmål för 2020 minskar utsläppen nu så långsamt att Europeiska miljöbyrån EEA varnar för att EU kan missa sitt klimatmål till 2030.

Ollikainen lägger en del av skulden på Tyskland och förbundskansler Angela Merkel.

– Avmattningen i den europeiska utsläppsminskningen är ett pinsamt faktum. Den beror i allt större mån på Tysklands svaga klimatåtaganden. Merkel gör nästan ingenting åt stenkolsutsläppen.

Ollikainen säger att Tyskland börjar sticka ut i jämförelse med övriga Västeuropa, inte minst för att landets bilindustri bromsar det europeiska klimatarbetet:

– Europa håller på att förlora på marknaden för elbilar. USA är klar världsetta rent tekniskt, och kineserna tar efter. Europa och Tyskland biter sig fast i gammal teknik och håller på att trilla av utvecklingen. Det är oroväckande.

Corinne Le Quéré säger att det är mycket allvarligt att EU, medan man fokuserat på att köra ner kolkraften, har förbrukat mer olja och gas än förut.

Corinne Le Quéré säger att det brådskar att minska utsläppen också inom EU, även om Kina är den främsta orsaken till att de globala utsläppen ökar i år. Bild: Peter Buchert

– EU borde strypa utsläppen från trafik, transport och fastighetsuppvärmning. Det är klart att olika EU-länder har olika förutsättningar och energimix, men det viktiga är att alla anstränger sig, för nu måste utsläppsminskningen accelerera. Det oroar mig att takten har mattats av.

Skärpning krävs

Indiens utsläpp väntas öka med 2 procent i år, efter att ha ökat med i snitt 6 procent om året set senaste decenniet.

– Indien har insett att det lönar sig för dem att satsa stort på solenergi. De har så gott som övergett tanken på att göra el på stenkol, säger Markku Ollikainen.

Globalt väntas de av människan orsakade koldioxidutsläppen från energi och industri öka till 37 gigaton. Räknar man med utsläppen från förändrad markanvändning blir den totala massan 41 gigaton, vilket är mer än någonsin.

– Om inte utsläppen snart börjar minska förlorar vi chansen att bromsa klimatförändringen till två grader, säger Corinne Le Quéré.

Hon påtalar risken för att människan konsumerar upp hela sin "koldioxidbudget" inom 20–30 år. Med det avser hon den mängd koldioxid vi har råd att släppa ut utan risk för att spräcka tvågradersmålet. Markku Ollikainen bedömer ändå att vi redan är nära en vändpunkt.

– Framöver är utvecklingen i Kina och Indien viktigast, säger han.

Här kan du se en video (på engelska) om de globala utsläppsprognoserna:

FAKTA

Ekonomin står på fossil bas

Utsläppen från fossila bränslen och industrier står för 90 procent av människans koldioxidutsläpp. Efter en långvarig växande trend planade de globala utsläppen ut 2014–16. I år väntas utsläppen igen öka, med 2,0 procent (eller inom spannet 0,8–2,9 procent). Enligt ekonomiska projektioner fortsätter utsläppen sannolikt öka nästa år.

Att utsläppen stagnerade i tre år berodde främst på minskad kolförbränning i Kina, fortsatt förbättrad energieffektivitet och ett kraftigt globalt uppsving för förnybar energi.

Även om utsläppen ökar, minskar kolintensiteten i världsekonomin. Under perioden 2007–16 har 22 länder haft växande bnp trots minskade utsläpp. Å andra sidan ökade både bnp och utsläpp i 101 länder.

Svenska Sigtunaskolan lockar med högklassiga studier i anrik och internationell miljö

Intresserad av en internationell gymnasieutbildning och av att testa dina vingar utomlands? På svenska Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket kan det förverkligas under trygga och inspirerande förhållanden som samtidigt öppnar många dörrar. 15.2.2019 - 09.22