Lärde sig åtta språk - genom att härma

Doktorerar. Johan Häggman, 44, skriver just nu sin doktorsavhandling. Han har jobbat som flerspråkighetsexpert vid EU-kommissionen i Bryssel. Bild: Privat bild

Flerspråkiga repar sig bättre från hjärnskador efter olyckor och språkkunskaper minskar risken för demens. Johan Häggman talar åtta språk flytande och ser stora ekonomiska fördelar med att kunna minoritetsspråk.

Han talar flytande svenska, finska, katalanska, spanska, nederländska, engelska, tyska och italienska. Rumänskan och danskan går också, men lite styvare.

– Danska fick jag lova att lära mig på två veckor innan jag som beväringskommitténs ordförande i Dragsvik skulle fungera som tolk för en finsk delegation i Danmark.

Johan Häggman, 44, har jobbat som flerspråkighetsexpert vid EU-kommissionen i Bryssel och skriver just nu sin doktorsavhandling. Något exceptionellt språkintresse hade han aldrig under studietiden, och språken verkar främst ha fastnat via ex-flickvänner som varit av olika nationalitet.

– Italienska lärde jag mig av sommargrannarnas flicka när jag var 8-10, spanskan kom via finlandssvenska Katja, som jag sällskapade med och som jag skulle resa med i de spansktalande länderna.

Rumänska lärde han sig genom sambon Corina.

Språket blev turistfälla

Häggman har länge lobbat för minoritetsspråken. Hans tes är att det finns klara ekonomiskt mätbara fördelar, mervärden, med att tala och tillhöra små språkgrupper.

– Jag har just återvänt från Teneriffa där vi tillsammans med Peik Henrichson och Tomas Weckström spelat in en del av en tv-serie om minoritetsspråk. Vi besökte ön Gomera strax intill Teneriffa. Där har invånarna gjort sitt urgamla visselspråk till en turistattraktion.

– De kommunicerar genom att vissla. Ön har just ingenting av moderöns turistattraktioner, men de kan göra pengar på sitt visselspråk.

Häggman har många motsvarande exempel. Exempelvis fårfarmaren de träffade i Schleswig-Holstein, Tysklands nordligaste förbundsland som gränsar mot Danmark.

– Han hör till den frisiska minoriteten och när han hittade på att marknadsföra sin fårost som frisisk så uppfattades den som så exotisk att folk hellre köper av den än den vanliga tyska.

Hemligheten – att härma

Att Häggman själv lärt sig just de språk han kan har dikterats av slumpen och kärleken. För själva inlärningen har han dock haft en intressant utförsgåva.

– Jag har alltid varit bra på att härma. Redan i gymnasiet höll jag på med det och senare i militären brukade jag härma officerarna. Senare kom jag att uppträda på julfester där jag härmade mina chefer.

– Härmandet i kombination med ett bra minne har varit till stor hjälp. När man börjar studera ett språk är det naturligtvis nödvändigt att i inledningsskedet plugga grammatik. Det är tråkigt, det roliga kommer ju sedan när man börjar använda språket på riktigt.

En vanlig uppfattning är att det bäst att lära sig språken som barn och att det senare blir trögare att tillägna sig dem. Häggman håller inte helt med.

– Jag har inte märkt någon skillnad. Men det gäller att upprätthålla de kunskaper man har. Själv har jag som princip att läsa minst en bok på varje språk varje år.

Han skriver heller inte under myten om att barn blandar ihop språk om de lär sig flera samtidigt.

– Ett språk utesluter inte ett annat. Det stämmer inte, såsom vissa kretsar påstår att "ryska och svenska inte ryms i samma huvud".

– Det finns en risk för att man i början blandar lite med orden, men när man väl kommit över en viss tröskel desto mindre blandar man ihop.

Häggman hänvisar också till olika vetenskapliga undersökningar som visat att flerspråkighet kan motverka demens.

– En belgisk undersökning visade också att flerspråkiga personer som ådragit sig hjärnskador vid olyckshändelser repade sig bättre än enspråkiga.

"Finska viktigare än spanska"

Häggman vill bevisa fördelarna med att kunna språk. Att minoritetsspråk inte bara medför extra kostnader för undervisning och översättning, utan att det tvärtom är lönsamt för ett land att upprätthålla ett minoritetsspråk.

– Jag höll just ett tal i Sverige där jag berättade för de förvånade lyssnarna att Sveriges export till Finland är större än till de fransk- och spansktalande länderna tillsammans. Det är därför nyttigare att kunna finska än spanska om man jobbar inom svensk exportindustri.

– Motargumentet är ofta att "men i Finland förstår man ju engelska". Till det brukar jag svara att man kan köpa på vilket språk som helst, men man kan sälja bara på kundens språk.

Trots sina goda språkkunskaper upplever Johan Häggman detsamma som de flesta av oss. Man känner sig klumpig de första dagarna i ett nytt språkområde.

– Det händer att jag har svårt med rikssvenskan när jag inte har varit Sverige på en tid. Men efter en dag löper det igen.

– Man kan också ha sämre eller bättre dagar. Ibland kunde min flickvän anse att jag talade en usel rumänska, men nästa dag att den igen flöt hur bra som helst. Det beror på humör och hur pigg man är.

Finlandssvensk fördel

Finlandssvenskarna har en klar fördel när det gäller att anamma språk. Vi hör till den indoeuropeiska språkfamiljen som omfattar över tre miljarder människor. Hit räknas de stora europeiska språken, men också sådana som hindi och ryska.

– Jämför man svenskan med exempelvis tyskan och nederländskan så har vi likheter vad gäller både grammatik och ordförråd.

Det är därför vi, till och med utan att ha studerat nederländska eller portugisiska, kan traggla oss igenom texter på de språken och förstå sammanhangen.

– En grundläggande sak är ju bestämd och obestämd artikel som saknas i finskan. Därför kan en person med finskt modersmål ha svårt att skilja på "he has a dog" och "he has the dog".

– Ett nytt språk för alltid också en ny kultur med sig. Att kunna svenska och känna den svenska affärskulturen ger stora fördelar. Vi som är uppvuxna med svensk tv vet till exempel att svenskarna inleder ett möte med att säga en massa saker som inte direkt har med saken att göra, bara för att de är trevliga och artiga. Den som inte känner till det tycker det är onödigt trams och går pang på rödbetan.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning