Lärare: Statliga nedskärningar försämrar gymnasieundervisningen

Vasa övningsskolas gymnasium. Lärare från alla svenska gymnasier i Finland har intervjuats i OAJ:s enkät.Bild: SPT / Ari Sundberg

De statliga nedskärningarna i utbildningssektorn har försämrat undervisningens kvalitet i gymnasierna. Det visar en enkät som lärarfacket OAJ har gjort.

– För gymnasieeleverna syns de här nedskärningarna i form av överstora undervisningsgrupper och ett snävare utbud av kurser. För lärarna innebär de knappa resurserna en allt större arbetsbörda, säger utbildningschef Heljä Misukka på OAJ.

Enligt OAJ har ojämlikheten ökat i gymnasieundervisningen. Ett av fem gymnasier kan i dag inte erbjuda specialundervisning till sina elever. Hela 64 procent av alla lärare som har svarat på enkäten ansåg att det råder brister i specialundervisningen. Det är framför allt mindre gymnasier som drabbas, vilket försätter eleverna i en ojämlik situation.

Över 75 procent av dem som har besvarat enkäten säger att undervisningsgrupperna har blivit större. Det här tär på arbetsron och undervisningens kvalitet, uppger OAJ.

Fortsatta nedskärningar

Bakgrunden till nedskärningarna har långa anor. Det var Jyrki Katainens (Saml) och Alexander Stubbs (Saml) regeringar som stegvis skar ned anslagen till gymnasierna med omkring 100 miljoner euro under tidsperioden 2013–2015.

– I praktiken handlar de nedbantade statliga anslagen om en tusenlapp mindre pengar per elev och år. Vissa kommuner har lyckats kompensera det ekonomiska bortfallet medan andra inte har kunnat göra det. Ibland saknas pengarna och ibland saknas den politiska viljan i kommunen, säger sakkunnige Olavi Arra på OAJ.

Det är framför allt mindre gymnasier i glesbygderna som har svårt att kompensera det ekonomiska bortfallet från staten. Då de statliga anslagen skars ned med 15,2 procent återstod inte många alternativ att vända på slantarna för att få anslagen att räcka till.

– Det finns ju inga administrativa tjänster man kunde lägga ned. Ett gymnasium har vanligtvis bara en rektor och en kanslist och dem kan man inte sparka. Då återstår endast sparåtgärder som drabbar undervisningen i form av färre kurser och större undervisningsgrupper, säger Arra.

Ny gymnasielag på gång

Sipiläs regering har inte gjort ytterligare nedskärningar av gymnasieanslagen, men å andra har regeringen bestämt att det index som bestämmer storleken på de statliga budgetmedlen till gymnasierna inte ska justeras i takt med de stigande levnadskostnaderna.

– Eftersom kostnaderna för el, värme, hyror, skolmat och löner stiger så minskar gymnasiernas köpkraft ifall det inte görs några indexhöjningar av de statliga anslagen till gymnasierna, säger Arra.

En ny gymnasielag bereds för tillfället av regeringen. Det nya lagförslaget beräknas vara klart före midsommar. Enligt förslaget måste gymnasierna bredda sitt utbud genom att samarbeta med universitet och högskolor. OAJ:s enkät visar att det återstår en del att göra.

– Vi är för tillfället långt från det målet. Omkring 70 procent av alla gymnasier kan inte erbjuda högskolestudier till sina elever i dag, säger Heljä Misukka.

OAJ presenterade på fredagen en lista på förslag som tryggar en kvalitativ gymnasieundervisning i framtiden. OAJ kräver bland annat tillräckliga resurser som motsvarar de verkliga utgifterna i gymnasierna. Enligt OAJ behövs också nya kvalitetskriterier för gymnasieundervisningen.

OAJ:s enkät byggde på svar från sammanlagt 561 gymnasielärare. Enkäten skickades ut till 1 916 gymnasielärare, vilket innebär att svarsprocenten var 29,3.

Läs också om situationen i några svenskspråkiga gymnasier: Färre kurser och hopslagna grupper i svenskspråkiga gymnasier

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33