Lärare kämpar med växande byråkrati som stjäl tid av undervisningen

Nio av tio lärare i grundskolan upplever att det så kallade trestegsstödet i den nya läroplanen ökat arbetsmängden. Till de största tidstjuvarna hör en uppsjö av elektroniska dokument som kontinuerligt ska fyllas i. – Tiden med eleverna minskar, säger klassläraren Susanne Pessi.

I Degerö lågstadieskola i Helsingfors förbereder sig Susanne Pessi och hennes lärarkolleger för ett nytt läsår. Pessi ska i år ha hand om årskurs tre, efter att i många år ha undervisat i den sjätte klassen.

– Det känns jätteroligt. En ny termin innebär alltid en ny start. Alla batterier är laddade. Och det är bra, för det kommer att bli mycket jobb, säger Pessi, som undervisar i alla ämnen men har språk och slöjd som fokusområden.

Hon instämmer i resultaten av en utredning som fackorganisationen OAJ och Finlands svenska lärarförbund (FSL) låtit göra: lärarnas byråkratiska uppgifter har ökat de senaste åren, ställvis på bekostnad av den egentliga undervisningen.

– Jag tror att var och en som jobbat inom läraryrket de senaste fem åren kan känna igen sig i att arbetsbördan vuxit. Bedömningen av eleverna kan i dag innehålla flera steg som noggrant ska dokumenteras på elektroniska blanketter, säger Pessi.

Problem ska tacklas direkt

Det ökade behovet av dokumentation bygger på det så kallade trestegsstödet. Syftet med stödet, som skrevs in i lagen 2011, är att stärka elevernas rätt till olika stödformer i undervisningen och därigenom öka jämlikheten i grundskolan.

Då läraren märker att en elev har svårigheter ska eleven få stöd direkt, i stället för att, som tidigare, överföras till specialundervisning. I bakgrunden finns den ökade ekonomiska pressen på att barn inte ska gå om klasser. Därför vill man skräddarsy grundskoleundervisningen för att möta elevernas mycket varierande individuella behov, så att alla klarar ribban för nästa nivå.

Men det förutsätter att elevernas lärande kontinuerligt utvärderas för att avgöra var de extra resurserna ska sättas in.

– Det jobbiga ur lärarsynvinkel är att vi samtidigt ska göra två olika slags bedömningar för eleverna: en som bedömer hur eleven ska bedömas, alltså vad eleven eventuellt behöver för stödformer för att klara skolgången. Sedan har vi den traditionella bedömningen av hur väl eleven uppnått inlärningsmålen. Om du har en stor grupp elever där många behöver stöd och allt det här ska ner på blanketter i täta intervall blir det mycket jobb, säger Pessi.

Mindre kvalitetstid

Hotbilden är att det växande antalet rapporter och annan elektronisk dokumentation slukar tid av kärnverksamheten: undervisningen och lärandet.

– Tiden att vara med barnen i undervisningssituationer minskar. En del av tiden då jag jobbar med elevgruppen går jag omkring och iakttar för att kunna rapportera enligt läroplanen. Men jag vet också att barnen törstar efter vuxen närvaro, att läraren deltar i diskussionen om till exempel olika småkryp, inte bara står och följer med vad eleverna säger om krypen, säger Pessi.

– Det positiva är att det blir lättare för barn som behöver särskilt stöd att verkligen få det. Nyttan med dokumentationen är att det senare är möjligt att se efter vad som redan är gjort för barnet då man planerar nytt.

Lärarorganisationernas kritik riktar sig inte mot stödet i sig, utan framhåller att resurserna för att förverkliga stödet på det sätt som den nya lagen föreskriver är för skrala. Då över 500 lärare och rektorer tillfrågades i våras ansåg bara 3 procent att resurserna för trestegsstödet räcker till. Dessutom förekommer stora skillnader mellan olika skolor.

FSL och OAJ har därför krävt att grundfinansieringen ska ökas och att dokumentationen ska bli enklare för lärarna att hantera.

– Det räcker inte med olika statliga projektpengar. De är kortsiktiga och innebär en hel del pappersarbete, sade FSL:s ordförande Christer Holmlund i våras.

Jobbar hemma

Många lärare vittnar om att de tar hem mer och mer arbete. För att stödåtgärder ska vara effektiva krävs noggrannhet i dokumentationen. Dokumentationen måste vara förståelig för barnet, föräldrarna, skolledningen och finansiärerna.

Enligt uppgifter till HBL från flera olika håll ägnar många lärare en stor del av arbetsdagen åt att fylla i blanketter, medan planeringen för undervisningen ofta görs på kvällar och veckoslut. Det handlar i praktiken om oavlönat arbete. "Ett träsk", säger en lärare.

– Det är sällan undervisningsbiten som tar orken ur lärare. De flesta får styrka av att vara med barnen. Man skulle gärna hålla kvar den orken och i stället minska på den byråkratiska delen, säger Susanne Pessi.

– Men åtminstone blir ingenting bättre av att gnälla, och själv ser jag verkligen fram emot den nya terminen.

Lärarorganisationerna anser att regionförvaltningsverken på eget initiativ borde kunna granska hur elevernas rättigheter förverkligas i skolan, för att garantera att rätten till stöd uppfylls.

Man vill också att antalet elever per lärare regleras i lag för att undvika alltför stora grupper. Enligt lärarnas förslag ska det gå högst 18 elever på en lärare i årskurserna 1–2, medan förhållandet i årskurserna 3–9 borde vara 20:1.

Bakgrund

Trestegsstödet

Enligt lagen ska alla som behöver extra stöd och hjälp få det utan dröjsmål.

Trestegsstödet är indelat i tre delar. Å ena sidan är det ett allmänt stöd som ges alla elever för att de ska nå inlärningsmålen. Elever med större behov får intensifierat stöd och vid ännu större svårigheter får de särskilt stöd.

Trestegsstödets dokumentation gäller för de elever som behöver intensifierat stöd eller särskilt stöd.

Allmänt stöd (kortvariga arrangemang i klassen) dokumenteras mindre byråkratiskt, men den dokumentationen behövs för att vid behov kunna ge eleven rätt till intensifierat stöd.

Dokumenten inför intensifierat stöd heter pedagogisk bedömning och görs upp för att beskriva elevens sätt att lära sig, styrkor och hjälpbehov.

Därefter gör klassläraren upp en plan för lärande (följande dokument) som gäller hur man på skolan i praktiken kommer att stödja eleven, med vilka konkreta metoder eller medel, på vilket sätt eleven lär sig bäst.

Dokumentet om planen för lärandet kan uppdateras under läsåret vid behov, men ska utvärderas senast inför nästa läsår.

Ibland räcker inte det intensifierade stödet till och då görs det en pedagogisk utredning (dokumenttyp 3) som uppgörs tillsammans med alla parter som arbetar med eller har specialkunskaper som behövs för upprättandet av detta dokument.

När särskilt stöd beviljas skrivs det en individuell läroplan (dokument typ 4) för eleven. Den individuella läroplanen granskas varje läsår.

Källor: FSL, Yle

Dagens vardagsrum är köket

Köket är i dag mycket mer än en plats för matlagning. All orsak att satsa på kvalitet och planering då man bygger ett nytt. 13.8.2018 - 13.34