Lärare från Finland om svensk skola: Mindre disciplin, mera muntligt

Större enheter, segregation och tal om en skola i kris. Men finländska lärare verksamma i Sverige vittnar också om fördelar med den svenska skolan. Nu är pedagoger från Finland hett eftertraktade i lärarbristens Sverige.

STOCKHOLM Inom två år behövs 60 000 nya lärare i Sverige. Flera kommuner och friskolor försöker därför rekrytera pedagoger från Finland, i synnerhet svenskspråkiga. Den här trenden uppmärksammade HBL nyligen.

Svaga resultat och stökiga klassrum – det är inte sällan bilden av den svenska skolan från finländskt perspektiv. Men hur är det egentligen att arbeta som lärare i Sverige? Finländska lärare i Stockholmsområdet och på västkusten delar med sig av sina erfarenheter.

De politiska svängningarna inom den svenska skolan är många och snabba. Därför tycker Emilia Walk Johansson att det är speciellt viktigt med lärare som är starka ledare, men kvaliteten på lärarutbildningen varierar i Sverige menar hon. Bild: Gustav Mårtensson

Emilia Walk Johansson jobbar i Haninge söder om Stockholm. I år är det tio år sedan hon kom till Sverige, från pedagogiska fakulteten i Vasa.

Hon har arbetat i lågstadium i flera år och lär nu nyanlända språk i ett gymnasium med sexhundra elever. Walk Johansson är också fackligt aktiv och har därmed kontakt med många kolleger.

– Det är jättestor skillnad vilken skola man kommer till, det är viktigt att fundera på, ger hon som råd till finländska lärare som funderar på att flytta till Sverige.

Bostadssegregationen är omfattande och fritt skolval, där pengarna följer med eleverna, leder till att skillnaderna mellan skolor är betydligt större än den i Finland.

Fakta

Regeringen försöker höja skolans status

Pisamätningen 2013 slog ner som en chock i Sverige med sitt kraftigt försämrade resultat. Skolan kom att bli en av de främsta frågorna i riksdagsvalet året efter. I Sverige är skolan i högre grad än i Finland en politisk fråga.

För att åtgärda lärarbristen ökar regeringen startplatserna på lärarutbildningarna med 3 600. I veckan skrev ändå Svenska dagbladet om att avhoppen är många. Också söktrycket är lågt.

Den rödgröna regeringen har lanserat ett "lärarlönelyft" på 3 miljarder kronor eller 320 miljoner euro per år. Cirka 60 000 lärare omfattas. Syftet är enligt Skolverket att "öka läraryrkets attraktionskraft och därigenom förbättra resultaten i skolan".

Pisamätningen strax före jul visade på bättre prestationer men också på en ökad ojämlikhet mellan elever och skolor. I veckan föreslog lärarfacken åtgärder för att öka likvärdigheten i skolan.

Sedan 1992 råder fritt skolval vilket betyder att eleverna kan söka till vilken skola som helst. Pengarna följer med eleverna och vart åttonde barn i grundskolan går i dag i en friskola. Det fria skolvalet är omdiskuterat. En doktorsavhandling som presenterades i fredags visar på att det gynnar främst de redan privilegierade.

– I vissa skolor kan det vara ganska kaotiskt, säger Emilia Walk Johansson.

En orsak är enligt henne också lärarutbildningen vars kvalitet varierar. Söktrycket är lågt och man får börja också med rätt svaga betyg, inträdesprov som de i Finland finns inte.

I urvalsprocessen i Finland vaskas starka ledare fram enligt henne, och det är något som skulle behövas också i Sverige.

– Det är ännu viktigare när det blåser så mycket från föräldrar, samhället och politiker.

För den svenska skolan är utsatt för stort tryck och svängningarna bland annat i läroplanerna är täta. Där skulle Walk Johansson gärna se mer stabilitet och långsiktighet i sitt nya hemland.

– Det är förstås en styrka också att man inte är så rädd för nya idéer här men å andra sidan spretar det för mycket som det är nu.

Men hon tycker att Finland också kunde lära sig av Sverige.

– Här tar man vara på att eleverna lär sig att uttrycka sig, debattera och stå för sin åsikt.

Skolorna är ofta betydligt större än de i Svenskfinland, och det är en tydlig skillnad. Å andra sidan är kollegiet indelat i mindre arbetslag som jobbar tätt ihop.

Jobb direkt

Att lärarbristen är stor och finländska lärares anseende gott – inte minst på grund av Pisaresultaten – har Jussi Aumo fått erfara. Trots att han har finska som modersmål fick han arbete i Sverige direkt.

Arbetsplatsen är en skola på femhundra elever i Stenungsund, en förortskommun fyrtio kilometer norr om Göteborg. Aumo är speciallärare och leder sedan augusti en mindre grupp elever i mellanstadiet, vilket motsvarar fyran till sexan.

Han skriver också blogg om sina erfarenheter. När följare, som har deltagit i rekryteringsevenemang till svenska skolor i Finland, har kontaktat Aumo och frågat om hans erfarenheter brukar han svara att det är enkelt att bo i Sverige.

– Men skolkulturen är jätteannorlunda. Man måste vara förberedd på det.

Han jämför både med finska skolor som han arbetat i och svenska skolor i Finland som hans barn har gått i.

Arbetsdagarna i Sverige är längre och mer tid går till gemensam planering. Skolledningen satsar mycket på utveckling, vilket i sig kan vara bra, men också tar en hel del tid från den direkta pedagogiska verksamheten.

Elever – och kanske också föräldrar – har fått väl mycket makt, menar han och säger att alla inte kan bära det ansvaret.

Men samtidigt:

– Propagandan i Finland att allt i den svenska skolan är uppåt väggarna stämmer inte.

Med erfarenhet av en skola med elever med över trettio modersmål tycker han inte heller att man kan säga att de problem som finns skulle bero på hög andel invandrare – något som enligt honom ofta påstås i Finland.

Inlärningen är inte lika faktabaserad som i Finland utan betonar i stället vikten av att eleverna förstår orsakssamband och kan motivera dem.

60 000 lärare behövs i Sverige inom bara två år. Regeringen ökar startplatserna på lärarutbildningarna och försöker med ett "lärarlönelyft" påverka yrkets status. Bild: Mostphotos

– Det är inte så viktigt att komma ihåg alla årtal utan hellre varför till exempel andra världskriget inträffade.

Lönemässigt tvingades Jussi Aumo gå ner rejält, även om han säger att den är bättre än hos en del kolleger som arbetat länge i skolan. I Finland hade han med sjutton års lärarerfarenhet olika ålderstillägg, medan lönesättningen i Sverige är fri. Systemet gynnar de som är nyutexaminerade eller byter skola och skillnaderna mellan olika områden i landet är stor.

Rekryterar som rektor

Majlen Ehrnstén hör till de skolledare som försöker rekrytera pedagoger till Sverige. Hon är också själv finlandssvensk lärare i Nacka som är grannkommun till Stockholm.

Ehrnstén jobbar som biträdande rektor i en lågstadieskola med sjuhundra elever och annonserade i höstas efter bland annat speciallärare.

I HBL:s artikel om den svenska lärarrekryteringen i Finland säger Anita Lehikoinen, kanslichef på Undervisningsministeriet, att Finland inte kan utbilda lärare på export. Ehrnstén säger sig ändå inte ha dåligt samvete för att hon vill locka lärare till Sverige.

– Jag tycker att vi kan lära oss av varandra, säger hon.

Själv är hon från Österbotten, har arbetat som lärare i södra Finland och jobbat i Sverige tidigare, men i den här omgången sedan i fjol. Hennes erfarenhet är att det i det närmaste går att välja och vraka bland jobben – och att förväntningarna på finländska lärare är höga.

– Det går inte att komma ifrån att det är en annan disciplin i Finland. Lärarna har en annan auktoritet, säger hon.

Men är man en duktig pedagog anser hon att man ändå lyckas få elevernas uppmärksamhet.

En tydlig skillnad är enligt Ehrnstén att muntliga kunskaper värderas högre i Sverige, och att ämnesinriktad undervisning börjar redan på fyran. Det är enligt henne inspirerande, liksom att få arbeta i mångkulturell miljö.

"Ibland chock"

Sofia Selenius har studerat idrottsvetenskap på universitetsnivå i Stockholm men har via en vikariepool jobbat som lärare i ett tiotal skolor i Stockholmsområdet. Kontrasten till de små skolor hon själv gått i i Västnyland är stor.

– I vissa skolor är det inte så mycket ordning och reda. Det är klart att det ibland har varit en chock för mig.

Extra resurser finns inte alltid.

Samtidigt säger hon att många lärare bemöter sina elever på ett trevligt sätt, det är ledigare – och på äkta svenskt vis mysigt.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00