Lång väntan på basinkomst

Pionjär. Professor emeritus Jan Otto Andersson var en av de första i Finland som förespråkade en basinkomstmodell. Bild: LEHTIKUVA/MARKKU ULANDER

Bra som experiment, men testgruppen är för liten för att ge intressanta resultat. Det säger Jan Otto Andersson om förslaget till basinkomstmodell. Själv skulle han inkludera någon form av samhällstjänst som skulle ge tilläggsinkomst.

Jan Otto Andersson, tidigare professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi, har i flera decennier varit en varm anhängare av basinkomstidén. Han anser att det förslag som en forskargrupp presenterade förra veckan är bra med tanke på förutsättningarna.

Däremot tror han inte att det föreslagna experimentet ger någon relevant information vad gäller effekten på sysselsättningen, vilket är en av de faktorer man särskilt velat undersöka.

– Det hade krävt att man studerat en betydligt större grupp, säger han.

Enligt förslaget ska cirka 1 500 finländare ingå i försöket, personer i åldern 25–63 år med låga inkomster. Den föreslagna basinkomsten är 550–750 euro per månad. Summan är enligt Andersson rimlig utifrån de politiska realiteterna, även om han också gärna hade sett ett försök med upp till 1 000 euro.

Däremot tycker han att det synd att man inte tar med personer under 25 år. För den gruppen skulle en basinkomst innebära högre inkomst än i dag, vilket skulle bli för dyrt för samhället.

– Men varför inte i så fall testa en lägre basinkomst för unga, till exempel 300 euro, föreslår han.

Den modell som forskargruppen nu föreslår är en så kallad partiell basinkomst, som skulle ersätta flera av de nuvarande socialförmånerna, men inte alla. Till de förmåner som skulle finnas kvar hör bostadsbidraget. Precis som många andra påpekar Andersson att bostadsbidraget är en svår fråga, eftersom boendekostnaderna i Helsingforsregionen är så mycket högre än i övriga delar av landet.

– Att ersätta nuvarande bostadsbidrag är svårt, men man borde inte heller subventionera att folk bor i Helsingfors, vilket vi de facto gör nu.

Gammal tanke

Basinkomstidén växte fram i Europa på 1970-talet i takt med att arbetslösheten växte. Under årens lopp har olika modeller har presenterats. I Finland var Jan Otto Andersson och Osmo Soininvaara bland de första som förespråkade idén. 1986 var båda med och grundade Basic Income European Network. Basinkomsttanken hade då fått starkast fotfäste i Danmark och Nederländerna.

– Då använde man begreppet medborgarlön, där tanken var att alla skulle delta i någon form av samhällstjänst, även om kopplingen mellan samhällstjänsten och inkomsten inte var så tydlig.

I slutet av 1980-talet fanns det ett politiskt intresse för basinkomst i många finländska partier. Soininvaara lyckades tidigt få De gröna att acceptera tanken, medan Andersson fick vänta längre på att få med sitt parti, Vänsterförbundet och dess föregångare. Sedan kom depressionen i början på 1990-talet och idén lades på hyllan.

I dag, säger Andersson, ligger en reform av det här slaget nära tillhands, eftersom arbetslösheten inte är konjunkturmässig, utan kronisk. Den modell han själv skulle förespråka är en partiell basinkomst av det slag som forskargruppen nu föreslår, kompletterad med någon form av samhällstjänst som skulle ge extra inkomst utöver den ovillkorliga basinkomsten.

– Det kunde vara att man är aktiv inom tredje sektorn eller sköter en anhörig hemma.

Mångtydigt begrepp

En intressant iakttagelse som Andersson gör är att utgångspunkten för basinkomstidén på 1970-talet var att befria människorna från lönearbete så att de skulle kunna ägna sig åt annat värdefull aktivitet.

– Nu, och särskilt i detta experiment, är syftet tvärtom att få folk att göra mera lönearbete, att få in så många som möjligt i det normala arbetssystemet.

Ett försök med basinkomst är en av punkterna i regeringsprogrammet. Tanken är att nuvarande komplicerade socialförmånssystem ska bli enklare och bättre motsvara dagens föränderliga arbetsliv, samt uppmuntra folk att ta emot arbete.

En forskargrupp har utarbetat ett första förslag till basinkomstmodell, som i onsdags överlämnades till social- och hälsovårdsminister Hanna Mäntylä. Regeringen behandlar förslaget senare i april.

Enligt förslaget ska ett försök med basinkomst genomföras på en liten grupp finländare 2017–2018 och resultatet utvärderas år 2019. Den modell som föreslås är en partiell basinkomst, som ersätter flera av de nuvarande socialförmånerna, men inte alla. Den månatliga summa som föreslås är 550–750 euro.

Ett centralt syfte är att försöka få bort så kallade flitfällor. För en arbetslös ska det löna sig att ta emot ett tillfälligt jobb, utan risk för att det blir mindre pengar i hand jämfört med om man enbart hade lyft arbetslöshetsersättning.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Många vill välja ekologiskt – också hos frisören

Mer läsning