Landslagstränaren Anna Signeul: "Värderingarna inom elitidrotten måste förändras"

Landslagstränaren Anna Signeul säger att det är viktigt att kvinnliga tränare får uppmuntran och bekräftelse i början av sina tränarkarriärer. Bild: Jussi Nukari/Lehtikuva

Anna Signeul vill se flera kvinnor på ledande positioner inom idrotten: – Kvinnor i ledarroller är något samhället har svårt att se. Därför behöver vi kvinnliga ledare, tränare och förebilder som kan förändra värderingarna och attityderna inom toppidrotten.

Fotbollslandslagets tränare Anna Signeul har en lång internationell karriär bakom sig. Den svenska topptränaren vill se stora förändringar i kulturen, attityderna och värderingarna som styr elitidrotten. Och för att förändringarna ska kunna förverkligas måste en fundamental förändring ske:

– För att idrotten ska kunna utvecklas behövs det både män och kvinnor på alla nivåer. En grupp med både kvinnor och män är en bra grupp, säger Anna Signeul.

Med andra ord är vägen till utveckling och framgång jämställdhet. Mansväldet inom idrotten måste skrotas för att idrotten ska kunna utvecklas på bästa tänkbara sätt.

All in – Towards gender balance in sports, en färsk undersökning av EU och Europarådet, visar att det är stor manlig dominans i elitidrottens ledning i Europa. Trots att jämställdhet är ett hett ämne i samhället släpar idrottsvärlden efter. Männen innehar fortfarande de flesta styrelse-, ledar- och tränarjobben inom de olympiska grenförbunden och damidrotten hamnar allt för ofta i skuggan av herrarna.

En av orsakerna till att det ofta finns väldigt få kvinnor på elittränarposter är enligt Signeul hur hela tränarutbildningen och -systemet är uppbyggt.

– Tränarutbildningen är skapad av män för män och det är ett problem, säger hon.

– Det finns så många oskrivna regler inom idrotten som gynnar männen. Det handlar om attityder, den utbredda machokulturen och vilka förväntningar det finns på proffstränarna. Familjelivet passar helt enkelt inte in där, säger Signeul.

Det är fortfarande till största delen kvinnorna som har hand om familjen och sköter hemmet, barnen och vardagen och det obetalda hemmaarbetet. Samtidigt förväntas elittränarna prioritera jobbet framför allt annat och vara redo att offra fritid, helger och kvällar på jobbet. Då passar familjelivet inte in i proffstränarlivet vilket gör att kvinnorna exkluderas från topposterna.

Inom de olympiska grenförbunden är könfördelningen rätt ojämn då det kommer till tränare, ledare och styrelser. Så här ser kvinnornas andel ut:

Tränare 21 procent.

Tränare i lagsporter 6 procent.

Ordförande 14 procent.

Verksamhetsledare 31 procent.

Styrelsemedlemmar 29 procent.

År 2017 fanns det 1 380 proffsidrottare i Finland. Av dem var 1,6 procent kvinnor. Det betyder att det fanns 22 proffsidrottande kvinnor.

För tillfället är situationen ofta den att klubbar, förbund och enskilda idrottsledare talar varmt för jämställdhet och lika villkor men då det kommer till kritan är det ändå så gott som alltid män som väljs till ledande poster.

– Det kan inte vara så att det bara är män som får de tunga tränarjobben medan kvinnor får träna juniorer "eftersom vi är så bra med barn och unga". Det måste ske en attitydförändring och värderingarna inom elitidrotten måste förändras, säger Signeul.

För att attitydförändringarna ska ske vill hon se fler kvinnor på alla nivåer inom idrotten.

– Könskvotering är viktigt i det här skedet då vi ska få in fler kvinnor. Nu är det män som sitter på de ledande posterna och faktum är att de väljer in sådana som ser ut som de själva, det vill säga andra män. Om vi inte har kvotering tar förändringen för lång tid.

Men jämställdhetsproblemen löses inte enbart genom att kvotera in kvinnor.

– Man måste ha en taktik och en klar plan för jämställdhet. Den kommer inte av sig själv.

– Vi kvinnor måste få chansen att visa att vi kan klara av de här svåra jobben. Det behövs flera kvinnor som förebilder. Ju flera som syns och lyckas på synliga poster, desto fler kommer att vilja följa efter. På det sättet skapar vi en positiv spiral, säger Signeul.

Signeul vet av egen erfarenhet hur viktigt det är att få utbildning och rätt sorts stöd för att nå toppen. Hon säger att hon själv får skatta sig lycklig över att ha fått jobba i en så fantastisk organisation som svenska fotbollförbundet som satsat mycket på damtränare och jobbat hårt för jämställdhet inom idrotten.

– Sverige har varit föregångare på många sätt och jag har haft turen att få vara med och jobbat i ett förbund där jag alltid gillat värderingarna. Jag har fått stöd och stöttats hela vägen från mina första tränarkurser till att jag nådde toppen, säger hon.

– Det är oerhört viktigt att kvinnliga tränare får bekräftelse och uppmuntran i början av karriären och förbund och klubbar måste vara aktiva i att hitta potentiella tränare, sedan utveckla, stötta och vidareutbilda dem och ge dem chansen. Det måste finnas en tydlig tränarstig för kvinnor.

"Vi måste våga tro på oss själva"

För att kvinnorna ska kunna vara delaktiga där idrottens beslut fattas och ha samma förutsättningar att få elitjobben inom idrotten måste kvinnorna också jobba för att förstärka sin egen position och vara mer bestämda och självsäkra.

– För unga killar är det naturligt att uttala sina mål och berätta vad de drömmer om och vad de vill. För unga tjejer är det inte alls lika enkelt. Vi kvinnor vågar inte tala om vad vi vill då vi ofta är så rädda för att inte lyckas, säger Signeul.

– Vi måste våga tro på oss själv och våga sätta upp mål. Och så behöver vi nätverk och kvinnliga förebilder som visar att allt är möjligt.

Birgitta Lindholm, tidigare landslagstränare och mångfaldig finländsk mästare i handboll, säger att det är viktigt för tjejer att ha kvinnliga tränare. Hon tränar för tillfället Kyrkslätt IF:s framgångsrika B-juniorer och kan se hur stor press tjejerna känner för att lyckas både på planen och i skolan.

Att vara duktig på alla plan är något som ofta förväntas av tjejer men som killar slipper då det är vanligare och mer accepterat att en pojke satsar på sin idrott medan flickorna förväntas vara bra också i skolan.

– Vi måste visa de unga tjejerna att det finns andra vägar i livet än att vara duktiga i skolan. Man kan satsa för fullt på sin idrottskarriär och sedan fundera på utbildningen i ett senare skede, säger hon.

– Vi måste ge tjejerna alternativ och visa dem att det finns olika framtidsmöjligheter. Och de behöver ha kvinnor de kan se upp till och som de kan identifiera sig med.

Hon vill därför se att klubbar, förbund och organisationer därför väljer att lyfta fram alla sina lag – inte bara herrlagen.

– Det spelar en stor roll vad förbund och klubbar väljer att lyfta fram. Vilka spelare är det som anses vara förebilder och vem får synlighet då klubbar och förbund marknadsförs? Både dam- och herrspelare ska lyftas fram och så får publiken välja vem de väljer att se som förebilder, säger Lindholm.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning