Landslaget som "försvann" redo för VM-skräll

Anfallaren Maria José Rojas har svårt att förstå att hennes Chile ska spela fotbolls-VM. "Mina känslor är redan överallt. Det här är det största ögonblicket i hela mitt liv." Bild: Pontus Lundahl/TT

Chiles spelare vet alltför väl vad sexism innebär. Nu ska landslaget som sopades under mattan försöka chocka Sverige i sitt allra första VM-slutspel. – Det här är det största ögonblicket i hela mitt liv, säger Slavia Prag-anfallaren Maria José Rojas.

Fler än 10 000 åskådare såg Chile krossa Paraguay med 12–0 i en landskamp på Estadio Nacional i Santiago den 28 maj 2017. Ett anmärkningsvärt resultat i sig, men mer iögonfallande:

Det var Chiles första landskamp på 981 dagar.

Nu, lite mer än två år senare, har samma landslag ändå tagit sig till VM för första gången. På tisdag väntar Sverige i premiären.

– Det känns helt otroligt. För egen del har jag väntat på det här i så många år. Jag har alltid drömt om det, men jag trodde inte att jag skulle kunna nå hit. Och det är samma för hela laget. Vi har jobbat hårt, och det har inte varit lätt, men vi har lagt ner så mycket för att komma hit, säger Maria José Rojas.

Korrumperad pamp

Den 31-åriga anfallaren gjorde två mål i den där matchen mot Peru. Men det kunde nog ha kvittat; det stora var att de alls fick spela en landskamp.

Under nästan tre år var damlandslaget helt negligerat av det chilenska fotbollsförbundet (ANFP). Den tidigare ordföranden Sergio Jadue hade stor skuld till det. Jadue var inblandad i den stora korruptionsskandalen inom Internationella fotbollsförbundet (Fifa) – han erkände sig senare skyldig till utpressning och bedrägeri och stängdes av på livstid från all fotbollsrelaterad verksamhet – och ska själv ha varit en del av en långtgående strukturell sexism inom chilensk fotboll.

– Han bestämde att man inte skulle satsa på oss, på grund av pengar och på grund av att de bara var män (i förbundet). Helt utan skäl, egentligen, säger Maria José Rojas.

Ingen förklaring

Landslaget slutade träna helt. Från förbundet kom ingen förklaring. Spelarna visste ingenting.

För Maria José Rojas, i dag proffs i tjeckiska Slavia Prag, var det inget nytt att bli diskriminerad. Hon har tidigare berättat om när hon började spela fotboll. Då fick flickorna i hennes klubb, en av de större i Chile, träna på en parkeringsplats eftersom de inte tilläts beträda gräsmattan. När damlandslaget "glömdes bort" var det samma sak.

– Det var väldigt tufft. Folk sade "du är inte med i landslaget längre" och jag svarade "nej, för vi har inget landslag". Ingenting hände och de anordnade inga träningslandskamper för oss. Vi var tvungna att göra allt på egen hand, fortsätta kämpa, för det var ingen som hjälpte oss.

Chile dalade inte bara på Fifas världsrankning. Landet togs bort helt, eftersom laget ansågs "inaktivt". Men segern på nationalstadion i Santiago visade inte bara att det fanns talang i laget utan också att det fanns ett intresse från allmänheten.

Copa América-succé

Den riktiga förändringen kom, skriver CNN i ett långt reportage, när man rensade i toppen av förbundet och anställde den nuvarande förbundskaptenen José Letelier, som tidigare hade jobbat för att utveckla damfotbollen i storklubben Colo-Colo. Några spelare, bland andra ex-landslagspelaren Iona Rothfeld och målvaktsstjärnan Christiane Endler, skapade i samma veva Asociación Nacional Jugadoras de Fútbol Femenino en Chile (ANJUFF), för att uppmärksamma att de behandlades annorlunda för att de var kvinnor.

Om det var ANJUFF:s förtjänst, eller ANPF:s (som de naturligtvis själva hävdar), är oklart. Men nästa stora steg för damfotbollen var att Chile fick arrangera Copa América förra året. Laget spelade sina matcher i La Serena, knappt 50 mil norr om Santiago, och i princip alla matcher var slutsålda. Chile blev tvåa efter Brasilien, och kvalade in till VM.

Och här står de nu.

– I dag har allting förändrats, och det är riktigt bra. Vår nya ordförande Sebastian Moreno har verkligen hjälpt oss och stöttat oss med allt vi behöver, säger Maria José Rojas.

– När vi tänker på vad vi har gått igenom så tar vi ingenting för givet. Vi njuter av det som händer just nu och är tacksamma. Men på ett sätt är vi redan mästare. Självklart vill vi ha mer, vi vill gå vidare från gruppen. Men vi vill bara representera vårt land på det bästa sättet vi kan.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning