Låna slagborren på biblioteket

För en del av oss är det redan helt logiskt och naturligt att tänka ”Jag måste hinna till biblioteket i kväll och låna en slagborr och en ukulele”. Biblioteken i dag är väldigt mycket mera än offentliga bokhyllor. Delningsekonomi är nyckelordet och kunderna kan påverka vad som finns i hyllorna.

I gamla posthuset i centrum av Helsingfors ligger Bibliotek 10. Det är ett väldigt annorlunda bibliotek, och det visar på ett relativt kompakt utrymme ungefär hur det kommer att bli i nybygget Ode när det är klart i slutet av året. Där kommer hela mittvåningen att reserveras för aktiviteter av olika slag.

– Här i våra öppna kontor sitter folk och jobbar på dagarna, ofta frilansare och företagare som inte bara vill sitta hemma på dagarna. Ibland kommer frivilliga språklärare och lär invandrare finska här. Det är mångsidiga bås som man enkelt reserverar på nätet, säger avdelningschefen Kari Lämsä.

– I våra tre musikstudior kan man skapa och spela in egen musik eller bara öva. Vi har massor av instrument att låna ut, så alla har möjlighet att förverkliga sin vision här, säger han.

Kari Lämsä med akustisk gitarr har fått sällskap av Harri på elgitarr i en av de studior som man får boka gratis. Bild: Cata Portin

Enligt Kari Lämsä och hela biblioteksväsendet räcker det inte med att ett bibliotek erbjuder kultur, det ska också ge besökarna möjlighet att skapa kultur själva.

– Grundprincipen är att det ska vara låg tröskel och lätt att testa sina idéer här. Vem vet, det kan ju bli bra, säger han glatt.

Symaskiner och 3D-printer

På Bibliotek 10 kryllar det av verksamhet. Den digitala undervisningen för seniorer ska precis ta slut för dagen. En ung pianist tar en studio i besittning. Vid datorerna och vid 3D-printern är det trångt. Symaskinerna och t-shirtpressen är för tillfället oanvända.

Kari Lämsä är boss för Bibliotek 10. Han har noterat att 3D-printern på bilden oftast används för att tillverka reservdelar som är svåra att få tag på i butiker. Bild: Cata Portin

– När vi skaffade 3D-printern trodde vi att folk skulle leka med den och tillverka små prydnadssaker, men de allra flesta använder den för att rekonstruera reservdelar. Kopior av borttappade Ikea-delar är det allra vanligaste, säger Kari Lämsä.

Någon tydlig könsfördelning vid de olika maskinerna och verktygen är det svårt att märka, säger han. 3D-printern används ofta av kvinnor, symaskinerna av män. En kille från Syrien som är skräddare styr hit folk och lär dem sy på maskin. Här har det sytts allt från bröllopsklänningar till byxor.

– Jag minns en man som såg mycket sliten ut. Han kom hit för att reparera sina byxor och trycka upp en T-shirt, fick lite hjälp med det. Han berättade sedan att han nyligen kommit ur fängelset efter åtta år, och att det här var första stället där han hade blivit vänligt bemött. Det var en oerhörd komplimang, säger Lämsä.

I barnhörnan finns alltid ritmaterial. Där har det nyligen varit vernissage med pommac och tilltugg. Varje lördag är det som regel aktiviteter för barn klockan 12-14, och i synnerhet Legolördagarna är en stor succé.

Öppen scen för alla

På scenen längs ena kortväggen kan man uppträda med musik, poesi, föredrag eller nästan vad man vill. Ljudanläggningen står där och väntar.

– Vi har ofta debatter och diskussioner kring både aktuella och perifera ämnen. Det är besökarna som arrangerar hela programmet. Handlar det om politik vill vi ha minst tre partier representerade, och religion får man bara diskutera på ett allmänt plan. Annars är det ganska fritt fram, även om vi inte tillåter reklam för kvacksalveri eller andra suspekta fenomen, säger han. Aktionsgrupper och missionärer av olika slag kan i stället låna ett rum som man kan stänga dörren till, så de är också i princip välkomna.

Bild: Ksf Media

– Man kan ju undra över om det verkligen behövs 10 000 kvadratmeter i det kommande stora biblioteket, men faktum är att det finns ett allt större behov av offentliga utrymmen som man fritt kan använda. Biblioteken har väldigt låg tröskel, folk vågar komma hit och uttrycka sig på olika sätt. Många musiker har haft sitt första gig här, och ofta har de sin egen lilla publik som också följer med. Så pass marginella kulturyttringar skulle knappast hitta en scen utan biblioteket, säger Kari Lämsä.

– Vi har ofta utländska delegationer på besök, och de flesta frågar hur vi lyckats skapa den atmosfär vi har. Det är lätt att svara att det inte är vi utan besökarna som skapar den. I nya biblioteket hoppas vi kunna utvidga den dimensionen, hitta nya samarbetsformer och samla det kunnande som finns i föreningarna och ute bland medborgarna.

– Det är besökarna som i sista hand föreslår aktiviteter. Inom kultur och hantverk kan vi hjälpa till med utrustning och utrymmen inom rimliga gränser, men vi vill inte konkurrera med den kommersiella sektorn. Eftersom det finns en butikskedja här i närheten som hyr ut verktyg billigt har vi inga borrmaskiner, men ett annat bibliotek där det är längre till kommersiell uthyrning kan mycket väl satsa på verktyg, säger Lämsä.

Flyttkärran en succé

Den orange transportkärran som biblioteket i Gårdsbacka lånar ut är en stor succé. Att den råkar vara inne när HBL är på besök är en lycklig slump. Bibliotekarien Anu Lång säger att kärran och slagborrmaskinen toppar statistiken bland bibliotekets verktyg och tillbehör.

Anu Lång och Saara Ihamäki i Gårdsbacka bibliotek har märkt att många av kunderna ibland behöver en transportkärra. Bild: Cata Portin

– Biblioteken finansieras med skattemedel, alltså är det du och jag som betalar för dem. Därför känns det viktigt att vi försöker bredda verksamheten och erbjuda också annat än böcker, filmer och musik, säger Anu Lång. Den nyinskaffade symaskinen har varit en enda stor succé sedan den kom.

– Här bor folk från många olika länder, och alla vet inte ens vad ett bibliotek är för någonting. Då kan symaskinen vara en bra öppning att få kvinnor att komma hit och fixa någon detalj. Samtidigt sprids budskapet om vad det finns i biblioteket, allt från samlingsutrymmen till verktyg, säger Lång.

– Transportkärran fyller egentligen samma funktion. Här bor många trångt och har inte plats för alla möjliga verktyg och tillbehör hemma i skåpen. Det finns många relativt höga hus utan hiss, och det är förstås lättare att få upp ett kylskåp eller en spis om man inte behöver bära hela vägen, säger hon. Det har redan kommit önskemål om en kärra med hjul som är anpassade för trappor.

Både kunder och personal har behövt en tids inkörning för att förstå varför just biblioteken erbjuder både verktyg och idrottsredskap.

– För tio år sedan när gångstavarna blev populära började del av biblioteken låna ut stavar till dem som inte hade egna. Det blev en omtyckt service, och senare har utbudet utvidgats till fotbollar, skidor, skridskor och många andra motionsrelaterade saker. Först var det Idrottsverket som ägde redskapen, men numera är det kultur- och fritidssektorn som sköter hela administrationen.
 Stadens idrottsservice ville från början få ut idrottsredskapen till så många som möjligt på ett enkelt sätt, men hade ingen egen distributionskanal. Där fanns samtidigt biblioteken som en färdig kanal sedan många årtionden, så det var ett naturligt val, säger Sari Lehikoinen, kommunikationschef på huvudstadsregionens biblioteksnätverk Helmet.

Helsingfors stad har numera en strategi som uppmuntrar till motion i alla former, och det att biblioteken erbjuder motionsredskap går helt i linje med den. Att två instanser samarbetade gav många fördelar. Idrottsutrustningen som finansierats med invånarnas skattepengar kom ut till platser där folk rör sig mycket. Dessutom slapp idrottsverket att bygga upp en egen utlåningsmodell. Det var en win-win-situation på alla sätt, säger hon.

– Nu ska vi komma ihåg att biblioteken fortfarande fokuserar på sina kärnområden precis lika mycket som förr. Det här med idrottsredskap, musikinstrument och verktyg är ingenting som går ut över det andra, ekonomiskt talar vi om promillenivåer av budgeten. Hälsovården har dessutom placerat blodtrycksmätare på många bibliotek, och de styr också folk hit för att testa den, säger Helsingfors stadsbiblioteks biträdande direktör Saara Ihamäki.

– I grunden är det naturligtvis vår infrastruktur som är så lämplig. Det finns redan många bibliotek med fina utrymmen.

Sällskapsspel kan man spela på biblioteket eller låna hem. Här är önskemålen från kunderna det viktigaste rättesnöret. Bild: Cata Portin

På nätet kan man i lugn och ro kolla vad det närmaste biblioteket kan erbjuda. I Helmets biblioteksförteckning finns 59 blodtrycksmätare, 14 slagborrar, 49 tennisracketar och 42 ukuleler, för att ta några exempel. 75 skräptänger finns också att låna, som ett slag mellanting mellan motionsredskap och miljöförbättringsverktyg.

I Bocksbacka har långfärdsskridskorna varit omtyckta band alla idrottsrelaterade föremål man kan låna. Det är en typisk idrottsgren som man helst provar på innan man köper egen utrustning, och där fyller bibliotekens utlåningsskridskor en vettig funktion.

– Vid Arabiastranden har det funnits en roddbåt som boendeföreningen ställt till förfogande. Den administrerades via biblioteket och var väldigt omtyckt, säger Anu Lång.

– Vi har också hört önskemål om en båttrailer, men den ska både registreras och försäkras, och den måste förvaras utomhus. Då blir det för komplicerat, säger hon.

En färsk idé är att få ett cykelställ för stadscyklar till biblioteket på Busholmen. Och att biblioteket skulle ha åtminstone en cykelpump, gärna flera.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00