Lågprisflygen trimmade det klimatknepiga flyget

Bild: Flickr - Dean Morley

Norwegian eller Ryanair kommer paradoxalt att ha trimmat flyget inför klimatkrisen – även om de själva kan gå under när massflygandet upphör.

Efter många goda år har lågprisflygets Norwegian sett sina första förluster. Bolaget som har en 14 procents marknadsandel på Helsingfors-Vanda har vuxit snabbt i England, USA och nu också med flyg till Sydamerika. Nu är frågan om den förre stridspiloten Bjørn Kjos, 72, takt som vd har varit för snabb.

Ryanair som med sitt billigflyg till och med fick flygplatsen i Tammerfors att investera i början av 2010-talet, har redan varit ute ur den finländska bilden ett tag. Något flyg ska återupptas i Villmanstrand, men inte som förr.

Lågprisbolagen kan småningom ha levt sin tid. De traditionella flygbolagen har anpassat sig till deras sätt att spara och göra flyget mindre glamoröst. För oss kunder är skillnaden under en rutinresa snarast huruvida kabinbetjäningen är vardaglig, lite nyanställd och valhänt, eller om den ännu har det där lilla klassiskt, konservativt och småteatraliskt eleganta. Men maten, bagaget och sittplatsreserveringen kostar numera oftast extra hos alla.

När lågprisflyget kom hade branschen stora dubier om att de nya bolagen med sina mera "kreativa", alltså sämre, anställningsvillkor skulle kunna flyga lika säkert som gamla klassiska bolag. Men det har man klarat. Såväl Norwegian, Ryanair som Easyjet har goda säkerhetssiffror utan en enda storolycka i sina papper.

När den inre marknaden har brutit barriärerna har lågprisbolagen tagit 40 procent av flygresorna i Europa. Det är enkelt att starta flyglinjer kors och tvärs över kontinenten. En gemensam arbetsmarknad gör det enkelt att snabbt och strategiskt sätta upp nya baser, dit man flyttar fem-sex flygplan plus besättningar – på arbetsvillkor som är helt andra är branschens glada dagar av palmer och piña colada.

Men ett traditionellt bolag som Finnair som ofta ordat om att "bli stora i Stockholm" tog aldrig steget att lägga någon del av sin flotta ens på Arlanda. Finnair har extremt starkt bundit sig vid Helsingfors-Vanda som enda nav för såväl inrikes- som utrikestrafik.

Finnair är stenhårt den gamla flag carriern, bolaget som för en nations emblem i världen – även om den humlan inte skulle flyga längre. Så många större och starkare bolag i den rollen har försvunnit. Varumärkena lever kvar, men Swiss eller Austrian ägs i dag av tyska Lufthansa. Franska, nationella Air France (som på tal om säkerhet har en usel statistik) är sedan 14 år fusionerat med nederländska KLM.

Finnair gör däremot sitt bästa resultat på länge, även om bolaget är mitt i ett enormt investerings- och expansionsprogram i Asien med nya Airbusplan. Men det är för att Finnair har kunnat dra nytta av vårt unika, arktiska läge, precis som också isländska Icelandair åt andra hållet erbjuder de bästa förbindelserna till exempel till udda destinationer i den kanadensiska Mellanvästern.

Inför klimatkrisens 2020-tal har lågprisbolagen bidragit till att slimma flyget inför det ekologiska kravet att helt enkelt flyga mindre – även om det kan bli deras egen undergång. Helt utan snabba förbindelser utöver klotet kommer vi knappast någonsin att kunna leva, men nu är apparaten lite mer redo för det.

Flygskatter införs överallt, närmast oss i Sverige om en dryg månad. Sarkastiska ekonomianalytiker säger att skatten inte har en så stor miljöeffekt – men att den är den perfekta skatten. Skatteutfallet följer en idealkurva för en progressiv skatt: ju mer vi förtjänar desto brantare stiger nämligen kurvan för hur mycket vi flyger.

Några euros skatt på charterresan är ingen stor peng, men för företag och privatpersoner som flyger mycket blir det dyrt i längden. Också för imagens skull väljer många företag att slopa onödigt flyg och ta tåget i stället. Eller att skaffa sig ännu bättre digitala videokonferenser i stället för dagens tidspressade sammanträden med halvsurt möteskaffe.

Jan-Erik Andelin HBL:s Nordenkorrespondent i Stockholm

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00