”Kyypakkaus” är ett slöseri med pengar – vetenskapen talar emot den påstådda effekten

Huggormen (Vipera berus) är Europas vanligaste giftiga orm och Finlands enda naturligt förekommande giftiga djurart. Bild: Pixabay/DzidekLasek

Kortison hjälper inte mot huggormsbett. Det receptfria läkemedlet ”Kyypakkaus” kan vara till mer skada än nytta.

Det finns inga bevis på att "Kyypakkaus", ett populärt läkemedel som säljs receptfritt mot huggormsbett, fungerar. Att använda läkemedlet i en akut situation kan rentav äventyra patientens säkerhet.

– Det har inte kunnat bevisas vetenskapligt att kortison fungerar mot huggormsbett, säger akutläkaren Maria Kaista vid Giftinformationscentralen.

Många finländare lever fortfarande i tron att kortison, den huvudsakliga ingrediensen i "Kyypakkaus", hjälper mot förgiftningssymtomen. Det stämmer inte.

– Förut trodde man att det kan vara till nytta i och med att bettet ofta sväller upp, men den svullnaden uppstår inte på samma sätt som i allergier, säger Kaista.

Enligt henne är läkemedlet slöseri med pengar. Speciellt privatpersoner ska vara måna om att inte ge kortison till en som blivit biten.

– Det kan vara en risk om det leder till att det dröjer längre innan patienten får riktig vård.

Tiotals samtal per år

Giftinformationscentralen får 30–40 samtal per år som gäller huggormar. Hittills i år har samtalen varit 20. I fjol tog centralen emot drygt 37 000 samtal totalt. Merparten av samtalen gäller små barn som stoppat något potentiellt giftigt i munnen. Den som ringer är i allmänhet barnets förälder.

– Antalet samtal som gäller huggormar har varit ganska stabilt. Nu när våren och hösten har blivit längre har de ökat något, säger Kaisa.

Hon påminner att Giftinformationscentralens statistik inte ger ett uttömmande svar på frågan om hur många som blir bitna per år.

– Vi får samtal när någon misstänker förgiftning. Om förgiftningen är ett faktum så ringer man kanske direkt till nödcentralen.

Förutom privatpersoner ger Giftinformationscentralen råd till anställda inom hälsovården.

Torra bett

Huggormsbett kan vara livsfarliga för vem som helst. Orsaken att alla bett ändå inte leder till symtom är att huggormar kan välja att inte spruta gift.

– Det handlar om så kallade torra bett. Om inga symtom utvecklas så kan det vara fråga om ett sådant, säger Kaista.

Giftet består av olika enzym som bryter ner vissa strukturer i cellerna och hindrar dem från att funktionera. Om giftet kommer i blodomloppet kan det orsaka permanenta skador i hjärtat, lungorna eller njurarna. Det vanligaste symtomet är ändå smärta.

– Hos många ormar är giftets funktion att förlama bytet. Huggormens gift är annorlunda. Så vitt jag vet så är dess funktion att underlätta matsmältningen.

Huggormen sväljer sitt byte helt. Giftet underlättar matsmältningen genom att påbörja nedbrytningen på insidan.

Enligt undersökningar dör 1–5 personer i huggormsbett i Europa per år.

Motgift finns på sjukhus

I stället för att ge receptfria läkemedel till ett huggormsoffer ska man lugna ner offret och se till att hen inte rör på sig. Bettet träffar sällan en blodådra och genom att minimera rörelsen hindrar man att giftet sprider till blodomloppet.

– Det viktigaste är att man inte rör på sig och att man inte rör bettet, säger Kaista.

Om giftet inte kommer till blodomloppet blir skadan lokal och ofta lätt att hantera.

– Om förgiftningen är väldigt tydligt så finns det ett motgift som kan ges på sjukhuset. Men det måste avgöras från fall till fall.

Det bästa sättet att undvika huggormsbett är att stampa lite extra med fötterna när man rör sig i sådan terräng där det kan finnas huggormar. Då brukar ormarna slingra sin väg.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning