Kyrkans utlandshjälp: Hjälparbetet privatiseras på gott och ont

UTVECKLING. Jouni Hemberg säger att klyftan mellan världens bräckligaste stater och resten av världen bara ökar, i synnerhet när allt mer utvecklingsbistånd kanaliseras via privata sektorn.Bild: Leif Weckström

När västvärldens prioriteringar förändras riskerar världens bräckligaste stater att bli än mer eftersatta, säger Jouni Hemberg på 70-årsjubilerande Kyrkans utlandshjälp.

Det började med att man delade ut mat och förnödenheter till fattiga finländare strax efter kriget. På 70 år har Kyrkans utlandshjälp blivit Finlands största organisation inom utvecklingssamarbete, och näst störst inom humanitär hjälp.

I dag jobbar organisationen i flera länder, under de mest varierande omständigheter. Verksamhetsledaren Jouni Hemberg säger att spelplanen förändras hela tiden, både på gott och ont.

– Positivt är att så många utvecklingsländer har gått framåt, att man har lyckats eliminera fattigdomen på många håll. Samtidigt riskerar de bräckligaste länderna att bli än mer eftersatta. Klyftan vidgas.

Det beror på att både det humanitära hjälparbetet och det långsiktiga utvecklingsbiståndet har förändrats med åren. I dag är trenden att den privata sektorn ska engageras i biståndet, för att erbjuda jobb åt en ökande mängd ungdomar som annars saknar framtidsutsikter.

– Det är bra, men det hjälper kanske inte på sikt om ungdomen saknar utbildning, säger Hemberg.

Den privata sidan behövs i hjälparbetet eftersom regeringar och folkrörelser lider av resursbrist. Men, säger Hemberg, när till exempel Finland förlitar sig alltmer på företagens insatser riktas en större del av hjälpen till länder som redan fungerar någorlunda och där ekonomin kan växa. De allra bräckligaste staterna och de mest utsatta människorna riskerar att distanseras än mer.

– Tittar vi på Afrika ser vi exempelvis Kenya, Uganda och Tanzania i stadig utveckling. Samtidigt blir länder som Centralafrikanska republiken och Somalia ännu längre efter. Samma mönster går igen i flera världsdelar, säger han och nämner Haiti i Karibien och Myanmar i Asien.

Konkurrens i hjälpsektorn

Att hjälparbetet läggs om så markant och företagen kommer in betyder enligt Hemberg att många traditionella aktörer inom både humanitär hjälp och utvecklingsbistånd, riskerar att slås ut och ersättas av andra. För att hänga med i förändringen har Kyrkans utlandshjälp lanserat en investeringsfond som finansierar små och mikroföretag.

När regeringar minskar biståndsanslagen till organisationerna är deras utmaning att göra det mesta av de resurser man har. Hemberg säger att hjälparbetet har blivit mycket kostnadseffektivare.

– Vi försöker göra mer med samma summa. Det är ett måste, för glappet mellan utbud och efterfrågan ökar hela tiden.

Hur gör man det?

– Det dyker ständigt upp olika innovationer som effektiverar hjälpen. Till exempel finns det i dag en slags nötpasta på tub som är billig och lätt att transportera till krishärdar och som är extremt näringsrik för barn.

Förr orsakades merparten av världens kriser av naturkatastrofer. Numera drabbas betydligt fler av kriser som människan själv orsakat, till exempel genom väpnade konflikter. Kyrkans utlandshjälp jobbar mycket med fredsarbete i samarbete med FN.

– Problemet är att FN är i behov av en snabb reform. Säkerhetsrådet kan bromsa för mycket, se nu bara på Syrien. Om stormakterna hade politisk vilja kunde många kriser lösas, säger Hemberg.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00