Kyrkan, staten och korset

Korset är en mångfasetterad symbol. Det visar det bayerska korspåbudet som kritiseras och ifrågasätts på många håll.

Sedan den 1 juni ska ett kors hänga på en synlig plats i entrén hos alla bayerska myndigheter "som uttryck för Bayerns historiska och kulturella prägel". Det har delstatsregeringen bestämt.

Jo, antagligen har regeringschefen Markus Söder (CSU) hört om åtskillnaden mellan kyrka och stat, men för honom är korset inte bara en kristen symbol utan också en kulturell symbol som speglar regionens kulturarv och identitet. Krucifix hänger redan i dag i skolor och domstolar i Bayern.

I dessa tider visar det sig vilken viktig roll konsten och de humanistiska vetenskaperna spelar i samhället, hur viktigt det är med konstnärer och forskare som har den kunskap och de perspektiv som behövs för att säga stopp när politiker åberopar kultur och tradition för att utnyttja en religiös symbol i sin desperata jakt på konservativa röster.

Politiken handlar inte bara om hårda värden. Det behövs också mjuka vakthundar som kan skälla till då det börjar barka åt helsike, på samma sätt som ekonomerna breder ut sig om löften och beslut som gäller de offentliga finanserna.

Protesterna mot korspåbudet har varit högljudda och i första hand kommit från kyrkor och teologer, forskare, museer och konstnärer. Det har varit intellektuella argument men också konkreta aktioner och performanser.

Den katolska kardinalen Marx beskyller den bayerska regeringen för att orsaka splittring och oro.

För universitet, teatrar och museer är korset inte ett påbud utan en rekommendation, som många meddelat att de inte tänker följa.

En konstnär skickade kors till myndigheterna tillsammans med upphängningsinstruktioner där korset hänger upp och ned, för att väcka tankar om hur det skulle vara om statsapparaten förhöll sig fientligt till den kristna kulturen och för att väcka medkänsla med dem som inte hör till den.

Humanistiska forskare vid universitet LMU i München ordnade en vetenskaplig performance med presentationer om hur korset använts inom bland annat musik, konst, och popkultur och hur det alltså faktiskt präglar kulturen – inte alltid på det sätt som de konservativa CSU-politikerna har i tankarna. Korset existerar också som BDSM-fetisch och används av Femen-aktivister och Pussy Riot, visar aktionsgruppens exempelsamling.

Det behövs någon som påpekar, öppnar ögon och vidgar perspektiv.

Det behövs också beslutsfattare som försöker binda samman ett samhälle där mångfalden av kulturer och religioner är stor i stället för att understryka skillnader. Men i höst är det delstatsval i Bayern, och kristsociala unionen CSU har valt en annan väg för att hålla sig kvar vid makten.

Annika Wilms HBL:s medarbetare i München

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00