Kvinnorna som aldrig talade

Bild: Tuomas Stedt

Flyktingrådgivningens ledande jurist Marjaana Laine är övertygad om att många utsatta kvinnor har fallit igenom skyddsnätet när brådskan i asylprocessen var som störst.

För mindre än två år sedan publicerade FN:s flyktingorganisation UNHCR en omfattande rapport (se faktaruta) om kvinnornas ställning under både flyktresor och i asylprocesser.

Det stod i det skedet klart att könsbalansen bland dem som sökte sig till Europa hade förändrats. Då männens andel 2015 var 73 procent så hade den i januari 2016 sjunkit till 45 procent.

Av dem som anlände var nu 21 procent kvinnor och 34 procent barn.

I samma rapport återges de utmaningar som kvinnor på flykt möter. Det är inte ovanligt att de faller offer för sexuellt och annat våld under resan. Inom EU har det också tydligt uttalats att medlemsländerna måste vinnlägga sig om att se de utsatta asylsökande kvinnornas bakgrund.

Men det tror Marjaana Laine, ledande jurist vid Flyktingrådgivningen, inte att Finland mäktat med under det kaos som rådde 2015–2016.

– Jag har träffat kvinnor som varit här i två, tre år och aldrig fått berätta vad de egentligen har upplevt. För dem som gått igenom svåra saker kan det ha varit omöjligt att berätta allting under ett samtal där du har varit ensam med en tolk som inte väcker förtroende och en tjänsteman med tunnelseende.

Ledanden juristen vid Flyktingrådgivningen, Marjaana Laine, säger att hon träffat kvinnor som inte fått tala om sina upplevelser och om hur de mår. Bild: Lehtikuva/Vesa Moilanen

Många av kvinnorna har efter det slussats vidare till flyktingförläggningar, som saknat resurser att se deras behov.

– De har blivit åsidosatta. Det har varit helt godtyckligt vem av de allra mest utsatta som har känts igen och vem inte.

Många av dem har efter det fått negativa svar på sin asylansökan.

Hård linje också mot kvinnor

Laine är överlag djupt bekymrad över hur hård asylprocessen varit också mot de ensamma kvinnor, som kanske lyckats föra fram sina historier.

– Att ensamstående somaliska mammor med många barn, eller ensamma afghanska kvinnor, fått helnegativa beslut har varit förbryllande. Ur juridisk synvinkel har det i många fall funnits klara orsaker att få asyl, men ingenting verkar numera räcka till det.

Och vad händer med dem som inte har en kunnig jurist som biträde?

Instängda kvinnor

En del av de här kvinnorna har hittat sin väg till Alla kvinnors hus i Åbo.

Det handlar om ett treårigt projekt, som leds av Förbundet Vita Bandet i Finland. På kort tid har antalet besökare vuxit stadigt.

Många av dem som kommer, eller hämtas hit, är kvinnor som egentligen inte gjort annat än suttit instängda i sina rum på flyktingförläggningarna de senaste två åren.

Minna Saunders, som arbetar i projektet, konstaterar att asylprocessen är svår för alla, men kvinnorna har egna särproblem.

– Många har kanske inte rört sig någonstans sedan de anlänt. De har inget hem att sköta och känner att de förlorat sin funktion. De saknar avbrott i vardagen och mår i det här skedet redan väldigt dåligt.

Isoleringen kan bero på flera orsaker, bland dem att vardagen på flyktingförläggningen känns otrygg. Hotet kan de uppleva både inom den egna familjen eller från andra som bor i samma korridorer.

Svårt att berätta allting

Saunders hör också om svåra erfarenheter, som kvinnorna kanske aldrig delat med någon annan.

Som exempel nämner hon kvinnor som har utnyttjats sexuellt, men som hållit det hemligt för alla, även för sin familj.

För att de ska våga tala så krävs det tid, tålamod och tillit. Det krävs massor av resurser och tid. Och det har det inte alltid funnits i det skede när de hade sin enda chans att berätta. (Minna Saunders)

– Nu kan hon sitta och tänka att om hon ändå berättar allting så får hon kanske stanna. Men då mister hon också hela sin familj. Det är väldigt känsliga och svåra frågor.

Har kvinnan upplevt våld är det dessutom svårt att tala om det.

Om asylsamtalet då har ägt rum med hela familjen närvarande så kan bara det ha gjort att hon tigit. Har hon fört samtalet ensam, med fel tolk och en stressad handläggare på plats, så kan det ha lett till att hon tigit.

– För att de ska våga tala så krävs det tid, tålamod och tillit. Det krävs massor av resurser och tid. Och det har det inte alltid funnits i det skede när de hade sin enda chans att berätta.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning