Kvinnor kräver plats på festivalscenerna

När bara femton procent av artisterna på de största festivalerna är kvinnor är problemen så stora att de inte går att lösa på en natt. Det anser artisten Ronya som kommande helg ska uppträda på Ruisrock. – Festivalarrangörerna måste öppna ögonen för ojämställdheten, säger hon.

Förra sommaren väckte Weekend Festivals drastiska mansdominans uppmärksamhet i sociala medier när LCMDF-artisten Emma Kemppainen på Facebook uppmärksammade att den elektroniska festivalen inte hade en enda kvinnlig artist. Efter tumultet var slutligen andelen kvinnor som uppträdde på festivalen åtta procent, i år är endast tre av Weekends 70 artister kvinnor.

– Festivalorganisatörerna måste beakta hur mansdominerad musikbranschen fortfarande är. De måste jobba för att hitta tjejjuvelerna, annars drunknar vi bland alla män, säger den finlandssvenska artisten Ronya som själv uppträder på en stor del av sommarens populäraste festivaler.

På den elektroniska endagsfestivalen Summerburst var en av sju artister kvinna. På Tuska Open Air Metal Festival som ordnades i Helsingfors förra helgen var endast fyra procent av artisterna kvinnor.

Någon könskvot på festivalerna är inte lösningen i sig, vi måste ändra synen på att kvinnor inte skulle duga som producenter och artister på samma sätt som män.

De stora rockfestivalerna Ruisrock och Provinssirock ligger på lite jämnare siffror med 21 respektive 20 procent kvinnodominerade band och kvinnliga artister. På Ilosaarirock är fördelningen betydligt ojämnare, där står männen för 91 procent av uppträdandena. Jämfört med de andra stora festivalerna där huvudartisterna nästan utan undantag är män är emellertid Ilosaarirocks stora attraktion brittiska sångaren Ellie Goulding.

"Vi måste ha skinn på näsan"

Ojämställdheten existerar inte enbart på festivalerna. Ronya har själv hört mansdominansens och fördomarnas röster i studion. Hennes trummis har till exempel blivit kallad "tjejtrummis".

– Som om det skulle vara någonting konstigt. Som kvinna har man lärt sig att tackla situationen men att kvinnliga artister alltid ska beskrivas genom utseende och kläder i medier retar nog gallfeber på mig fortfarande.

Ronya poängterar att det inte är bara män som deltar i att öka effekterna av mansdominansen.

– Problemet ligger djupt. Så många i musikbranschen är fortfarande män så det krävs målmedvetet jobb för att förändra situationen. Någon könskvot på festivalerna är inte lösningen i sig, vi måste ändra synen på att kvinnor inte skulle duga som producenter och artister på samma sätt som män.

– Vi måste ha skinn på näsan och kämpa för kvinnornas ställning i branschen.

Tjejer är sjukt bra. Ronya är inte ensam om att vilja se fler kvinnliga artister på våra festivaler. Bild: Anton Sucksdorff/Ronya

Sverige ligger före

I Sverige håller organisationen Jämställd festival statistik på könsfördelningen för de tio största sommarfestivalerna i landet. Enligt statistiken syns en förbättring i det svenska festivalfältet men fortfarande är mansdominansen också där nästan 70 procent för de största festivalerna. I Finland är andelen män ungefär 85 procent.

Jämför man till exempel den kända festivalen Way Out West i Göteborg där 41 procent av banden är kvinnodominerade syns en tydlig skillnad till Flows 22 procent. Flow är den mest jämställda av Finlands stora festivaler.

Vi måste visa hur sjukt bra tjejer faktiskt är så allt fler blir inspirerade och vågar ge sig in i spelet.

Dessutom ser fördelningen på de flesta stora festivalerna i Finland ännu ojämnare ut än i fjol. Flow hade förra året en kvinnlig andel på 31 procent, vilket är närmare tio procent mer än det ser ut att bli i år. Också Pori Jazz fanns med bland festivalerna med högsta andelen kvinnliga artister men i år har de sjunkit till samma nivå som Ruis- och Provinssirock.

Tror du att det finns någonting vi kan göra, Ronya?

– Vi behöver helt enkelt mera kvinnor. Överallt. Som producenter och artister, både i studion och på festivalerna. Det hjälper inte att festivalerna börjar fylla en kvinnokvot och ta in tjejer bara för mängdens skull.

– Vi måste visa hur sjukt bra tjejer faktiskt är så allt fler blir inspirerade och vågar ge sig in i spelet. Så festivalarrangörerna till slut väljer oss bara för att vi helt enkelt rockar så sjukt hårt.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33