Kvinnokvoter kan rädda filmbranschen

Ska filmbranschen äntligen vara mogen att diskutera kvinnokvoter inom filmproduktionen?

Kvinnorna är som vanligt i minoritet vad gäller nomineringar när filmbranschen möts till Jussigala i kväll. Man får vara glad över att kvinnorna åtminstone tillåts tävla om bästa kvinnliga huvudroll och biroll.

Och inte lär det bli bättre framöver.

De filmer som nyligen beviljades produktionsstöd från filmstiftelsen handlar framför allt om män. Fiktionsfilmer om Juice Leskinen, Kari Tapio och Jari Sarasvuo är under arbete. Det kvinnliga undantaget är Zaida Bergroths film om väckelsepredikanten Maria Åkerblom.

De manliga regissörerna fick 64 procent av det totala stödet, kvinnorna fick nöja sig med 36 procent.

Kvinnokvoter har länge varit ett rött skynke för filmbranschen. Få, i synnerhet inte filmstiftelsen, har ansett att det svenska exemplet där antingen regissören, manusförfattaren eller producenten är kvinna, är värt att ta efter.

Men nu börjar pendeln svänga.

I ett välformulerat inlägg på Facebook skriver en av våra mest framgångsrika regissörer, Dome Karukoski, att det i ljuset av de nya produktionsstöden är omöjligt att inte tänka sig kvinnokvoter.

Karukoski erkänner svårigheterna men kommer ändå med några konkreta förslag, som kvoter för filmer med kvinnliga regissörer, manusförfattare och producenter och kvoter för filmer som fokuserar på kvinnor och deras berättelser samt en procentkvot – om trettio procent av ansökningarna kommer från kvinnor borde också trettio procent av pengarna gå till kvinnliga filmmakare.

Någon avfärdar förstås Dome Karukoskis förslag men i ljuset av vinterns avslöjanden känns tiden mogen för kvinnokvoter i finsk film.

Annika Hällsten Reporter

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning