Feministisk imam: "Många vill inte att kvinnor ska ha tillgång till talarstolen"

Den första kvinnliga imamen i Norden, Sherin Khankan, vill bryta de etablerade patriarkala strukturerna inom islam. Det är hennes sätt att komma åt vad hon ser som akuta problem inom religionen och bekämpa islamofobi. Hon har stött på motstånd, från allra närmaste håll, men väljer att fokusera på resultaten.

Lokalen må vara rätt oansenlig, 250 kvadratmeter invid affärer och restauranger på Købmagergade nära Strøget i Köpenhamn. Uppmärksamheten kring Mariammoskén som den inrymmer har ändå varit mycket stor.

Så är det inte heller varje dag en moské ledd av kvinnor öppnar. Bakom den står Sherin Khankan, Nordens första kvinnliga imam med rötter i Finland, och hon har sin vision klar.

– Målet är att bryta med traditioner, strukturer och läsning av Koranen som är patriarkala och skapa en utgångspunkt där kvinnor och män är jämställda, säger hon i en intervju för HBL.

Det är två år sedan hon ledde den första så viktiga fredagsbönen. Sedan dess har intervjuerna blivit många, och har bjudits in som talare till konferenser och universitet. I våras träffade hon den franska presidenten Macron – som redan hade läst hennes bok om kvinnor och islam – och i slutet av månaden åker hon till New York för att ta emot det prestigefyllda priset Global Hope-award.

När hon nu besöker Finland i samband med att boken Nainen on islamin tulevaisuus (ungefär Kvinnan är islams framtid) utkommer på finska är det ändå rätt konkreta problem som hon fokuserar på – och som Khankan är övertygad om att en mer feministisk och jämställd tolkning av islam kan åtgärda.

Inte minst talar hon om de trettio par som hon har vigt i Mariammoskén, och de tjugo som står i kö, och också de kvinnor som hon har hjälpt få islamsk skilsmässa.

Hela 96 imamer hade till exempel nekat att viga det norska par som blev hennes första, eftersom mannen var kristen medan kvinnan var muslim. En stor del av de muslimska samfunden motsätter sig nämligen sådana interreligiösa äktenskap, även om paren redan skulle ha gift sig juridiskt.

Följderna av det här kan bli förödande, menar Khankan, och tänker på sina egna döttrar. Chansen att de möter en partner som inte är muslim är stor där de växer upp i Danmark.

– Det kan leda till att man gifter sig med någon man inte älskar eller lever ett dubbelliv.

– Vi har normaliserat en praxis där vi diskriminerar andra religioner, säger hon.

På samma sätt är det med skilsmässa. Även om det är enkelt att upplösa ett äktenskap enligt dansk lag, vill många troende muslimer också att det ska vara legitimt enligt islamsk tradition. Att beviljas en sådan skilsmässa är ändå mycket svårt för muslimska kvinnor, och är något Khankan hjälper kvinnor med.

Sin "imamdräkt" kallar Sherin Khankan den vita kåpan som hennes far har hämtat från Syrien. Slöja bär hon bara då hon leder bön och säger att den är en fråga om kultur och inte teologi. Det färska danska förbudet mot heltäckande slöja menar hon begränsar yttrande- och religionsfriheten, samtidigt som det enligt henne är problematiskt om kvinnor tvingas bära slöja som ett medel att idka social kontroll. Bild: Cata Portin

Alla vill inte se förändring

När folk frågar Sherin Khankan med vilken rätt hon startar en moské eller kallar sig imam, svarar hon att legitimiteten kommer från exakt samma ställe som om hon var en man. Hon menar att det finns ett starkt teologiskt stöd för den läsning hon gör, och att det är senare tolkningar som har lett till ojämställdheten.

Dessutom blandas ofta religion och kultur ihop menar hon, och det är något som kan användas manipulativt.

Så cementerade är uppfattningarna ändå att också kvinnor har ifrågasatt henne och kvinnomoskén. Och kritik har hon stött på från islamska samfund.

– När du ändrar på en struktur så ändrar du också på maktbalansen. Det är klart att det är många som inte har ett intresse av att kvinnor ska ha tillgång till talarstolen.

Starkare har motståndet enligt henne ändå varit från högerflygeln inom dansk politik samt från högerextrema.

– Det finns de som inte är intresserade av att ändra på narrativet kring islam som en kvinnoförtryckande religion.

Ett av hennes främsta syften är att motarbeta just islamofobi vilken hon tror att den mindre dogmatiska linje hon företräder kan hjälpa med.

Det är också en av orsakerna till att hon driver en rättsprocess mot tre danska politiker som i fjol försökte dra in det ekonomiska stödet för ett annat av Khankans projekt, Exitcirkeln, som erbjuder samtalsgrupper för personer som utsatts för psykiskt våld eller social kontroll.

Som motivering gav de bland annat att hon inte entydigt skulle ha tagit avstånd från sharialagar. Det hela bottnar i en konflikt från Sherin Khankans tid som aktiv inom det socialliberala partiet Radikale Venstre för över tio år sedan, och som enligt henne bygger på missförstånd och frågor tagna ur sitt sammanhang, men som dessa politiker fortsatt sprida.

Motstånd och stöd

Fast egentligen vill Khankan rikta bort uppmärksamheten från konflikter. Inte för att hon skulle vara rädd betonar hon, men för att hon inte upplever det som särskilt konstruktivt.

– Jag har mött motstånd internt, tätt inpå mig själv, så det motstånd som jag möter i världen är ingenting. Det är det som är närmast som är svårast.

Med det avser hon sin tidigare man som ställde henne inför ultimatum: moskén eller äktenskapet.

Samtidigt har hon stött på starkt stöd inom familjen. Som då en av döttrarna som när kompisen frågar vad en imam gör svarar:

– Vet du inte att en imam är en kvinna som gör bra saker?

Uppmuntran har hon också fått från den indonesiska imam som leder den näst största moskén i världen och som besökte henne i Köpenhamn.

Inom Mariammoskén har den andra kvinnliga imam som var med om att starta moskén däremot valt att sluta. Hon har i tidningsintervjuer sagt att hon inte ser en teologisk grund för de interreligiösa äktenskapen.

Mamma kristen, pappa muslim

Till familjen hör fyra barn och hennes föräldrar. Pappan kom till Danmark som kvotflykting från Syrien, mamman igen är från Finland och mötte honom när hon sökte jobb som sjuksköterska i Köpenhamn. Varje sommar under barndomen gjorde Sherin Khankan besök till mammans hemby nära Saarijärvi.

Profil

Sherin Khankan

Ålder: 43.

Bor i: Dragør utanför Köpenhamn.

Familj: Fyra barn, mamma från Finland och pappa från Syrien.

Utbildning: Religionssociolog, psykoterapeut.

Karriär: Har grundat samtalsgruppen Exitcirkeln, sammanslutningarna Kritiska muslimen och Femimam och startat Mariammoskén som har inriktningen sufism, en form av mystik inom islam.

Aktuell med: Nordens första kvinnliga imam. Boken Nainen on islamin tulevaisuus har nyligen utkommit på finska, översatt från franska.

Mamma är kristen, pappan muslim och i hemmet förekom bägge religioner sida vid sida. Som 19-åring tog Khankan det muslimska namnet i bruk, hon växte upp som Ann Christin.

Sedan dess har hon studerat bland annat religionssociologi och till psykoterapeut, och det var under en längre vistelse i Damaskus som tanken på att arbeta för att stärka kvinnors ställning inom islam började vakna.

Ovanlig är Sherin Khankan kanske, men inte unik. Det finns också andra kvinnliga imamer – i Tyskland, USA, Kanada och Kina till exempel.

Susanne Dahlgren, lektor vid Tammerfors universitet som forskar i islam, säger att Khankan är en del av en trend där kvinnor tar plats inom islam. Hon har till och med stött på en kvinnlig imam i Jemen.

Däremot är det sällsynt att kvinnor leder hela moskéer, utan oftast handlar det om avdelningar enbart för kvinnor.

Den feministiska trenden finns bland aktiva muslimer, aktivister och också inom akademin.

Enligt Dahlgren har det i alla tider gjorts tolkningar av Koranen och menar att islam är en rätt öppen religion. Khankans tolkningar är legitima, bedömer hon, och har en teologisk bas.

Susanne Dahlgren säger att Khankans sätt att arbeta behövs "särskilt när muslimers förhållande till olika samhällen i Europa är så spänt".

Mål: Leda bön för män

Sherin Khankans dröm är att en dag ta steget vidare och tillåta även män på fredagsbönen.

Det att kvinnor skulle leda män under bön ses av många som mycket kontroversiellt och röstades ner då moskén startade.

När är den framtiden?

– Jag vet inte. Jag tror inte den finns så lång borta.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00