"Kvaliteten på asylbesluten klart sämre"

Inte bara ett misstag. – Migrationsverket har mycket bra landinformation. Problemet är snarare att den används selektivt, och att de landvisa säkerhetsbedömningarna inte korresponderar med landinformationen, säger Marjaana Laine.Bild: LEHTIKUVA / VESA MOILANEN

Migrationsverket kommer antagligen att få ta om allt fler asylbeslut efter att de passerat förvaltningsdomstolarna. Det bedömer Flyktingrådgivningens ledande jurist Marjaana Laine. På Flyktingrådgivningen har man lagt märke till att kvaliteten på asylbesluten försämrats.

Då antalet asylsökande i Finland plötsligt ökade tiofalt år 2015 fick Migrationsverket bråttom med att anställa nya handläggare. Tillräckligt med erfaret folk fanns inte att få, köerna av asylsökande var långa och det gällde att först och främst ordna med tak över huvudet åt alla.

Sedan följde i rask takt en rad lagändringar och linjebeslut som skärpte villkoren för asylsökande, gällande allt från säkerhetsbedömningar och rättsskydd till familjeåterföreningar och tillståndskategorier som ströks eller redan strukits ur lagen. För ett år sedan meddelade Migrationsverket dessutom att man lägger på ett kol och strävar efter att fatta till och med tusen asylbeslut i veckan.

Allt det här märks nu hos bland annat Flyktingrådgivningen, som erbjuder asylsökande juridisk hjälp .

– Före flyktinganströmningen 2015 höll Migris beslut hög kvalitet, och man hade satsat på utbildningen. Utredningarna var grundliga och de som behövde skydd identifierades, liksom de som inte behövde det. Men med det enorma effektiveringskravet och de övriga ändringarna rasade kvaliteten. Nu ser vi beslut som brister både då det gäller utredningarna och då det gäller de juridiska bedömningarna, säger Flyktingrådgivningens ledande jurist Marjaana Laine, som talade under ett seminarium om asylpolitiken som ordnades av riksdagens människorättsnätverk på fredagen.

På våren för ett år sedan ändrade Migrationsverket sina säkerhetsbedömningar för de vanligaste ursprungsländerna. Verket slog fast att läget förbättrats och att det i fortsättningen inte längre räcker med att man kommer från ett visst område för att få skydd, utan att det hädanefter krävdes individuella skäl.

– Men säkerhetsbedömningarna byggde inte på verkligheten och hade inte stöd i verkets egen landinformation. Samtidigt som effektivitetskraven ökade och utredningarna blev sämre var det alltså just den individuella situationen som blev det centrala. Men det finns gott om exempel på att man inte identifierat skyddsbehovet ens i klara fall. Nu finns rekordmånga med negativt asylbeslut som verkligen är i behov av internationellt skydd, säger Laine.

Förändringarna märks inte bara hos Flyktingrådgivningen, utan också i skinnet hos dem det berör. På seminariet i riksdagen vittnade asylsökande och andra bland annat om beslut som bygger på källor som känns slumpmässiga och om motiveringar som duplicerats enligt klippa och klistra-metoden.

Marjaana Laine håller delvis med.

– Migrationsverket har mycket bra landinformation. Problemet är snarare att den används selektivt, och att de landvisa säkerhetsbedömningarna inte korresponderar med landinformationen.

Det är inte enbart ett misstag, bedömer Laine.

– Visst kan man i högre grad än tidigare se att det finns ett tryck på att fatta negativa beslut och förbise sådant som talar för ett positivt beslut.

Också i de klagomål som lämnas in till Justitieombudsmannen och som gäller utlänningsärenden syns nu en ökning. Dessutom handlar fler av klagomålen nu om teman som gäller god förvaltning och rättsskydd.

Sari Kärkkäinen, socialarbetare vid Röda Korsets flyktingförläggning Auramo i Vanda, vittnade om ett skiftat stämningsläge sedan hösten. Då hösten präglades av oro, osäkerhet och väntan är våren nu rädslans och förtvivlans tid.

– Klienter som fått negativt besked har ofta svårt att förstå grunderna. Många känner att myndigheterna inte förstår villkoren i hemlandet. De ritar kartor och förklarar, och många hoppas: kanske myndigheterna inser att de gjort ett misstag i alla fall, säger Kärkkäinen.

En studie vid Åbo Akademi som publicerades i torsdags visar att asylsökande i snitt har många traumatiska upplevelser i bagaget och att tre av fyra har symtom på ångest och depression.

– Ja, det är det vi ser i praktiken. Det är många som blivit förföljda i hemlandet, men våra myndigheter har inte identifierat deras särskilt sårbara ställning och skyddsbehov, säger Laine.

Fakta

Ändringar i utlänningslagstiftningen 2016

Uppehållstillstånd på grund av humanitärt skydd ströks ur lagen.

Villkoren för familjeåterföreningar skärptes.

Rättshjälpen för asylsökande ändrades och kringskars, besvärstiderna förkortades, kraven på domstolsbehandling gällande tagande i förvar lättades

Behandlingen av asylbesvär spreds på fyra förvaltningsdomstolar i stället för att koncentreras till en.

En del av polisens uppgifter överfördes till Migrationsverket

Besvärsmöjlighet infördes för visumansökningar

Boendeskyldighet infördes som en ny säkringsåtgärd för såväl barn som vuxna.

2015: Tillfälligt uppehållstillstånd för personer som inte kan avvisas ströks ur lagen.

Källa: Riksdagens justitieombudsman

”Sälj din gamla bostad före du köper ny!”

Fastighetsförmedlingen Kotijoukkue är på alla sätt nyare, fräschare och mer dynamiskt men gamla goda råd och sunt förnuft är fortfarande en av grundstenarna i bobytarbranschen. Än gäller den gamla devisen att sälja sin gamla bostad förrän man köper ny. Ingen vill bli i fällan mellan två bostäder. 1.11.2018 - 09.42