Kurdiska SDF vädjar när IS-fästet faller: Ta hem era medborgare

Milismän från SDF vaktar män, troligen IS-krigare, som har evakuerats nära orten Baghouz i östra Syrien. Bild: Lehtikuva-AFP/Bulent Kilic

IS utländska medlemmar och deras anhöriga strömmar ut från terrorrörelsens kvarvarande fästen i östra Syrien när det militära trycket mot dem ökar. Utflödet får den kurdisk-arabiska alliansen SDF att knäa – och återigen vädja till utländska regeringar att ta hem sina medborgare.

– Antalet utländska stridande och anhöriga som vi håller ökar drastiskt. Vår nuvarande infrastruktur kan inte handskas med massinflödet, säger Abdel Karim Omar, som hanterar utländska frågor i de kurdiska myndigheterna.

Omkring 46 000 personer – varav många utländska jihadister som stridit i IS led – har strömmat ut ur gruppens krympande territorier sedan i början av december, enligt det oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) som bevakar kriget från Storbritannien.

Bara sedan i onsdags har SDF – som stöttas av den USA-ledda militära alliansen och där den kurdiska YPG-milisen är stommen – evakuerat nära 5 000 män, kvinnor och barn från Baghouz nära den irakiska gränsen, som sägs vara den sista IS-kontrollerade fickan i östra Syrien. I den evakueringen ingick återigen många medborgare i europeiska länder, forna Sovjetstater samt Irak, enligt SDF.

"När tusentals utlänningar flyr från IS sönderfallande kalifat blir bördan, som redan är för tung för oss att hantera, till och med ännu tyngre. Det kommer att fortsätta vara den största utmaningen som väntar oss om inte regeringar vidtar åtgärder och fullgör sitt ansvar för sina medborgare", skriver SDF-talespersonen Mustefa Bali på Twitter.

Många utländska regeringar vägrar ta hem medborgare som rest till området för att strida, bland andra utrikesminister Timo Soini har sagt att han inte känner större entusiasm inför att göra det.

Finland kan ändå inte neka att ta emot finländska medborgare men kommer inte aktivt att ta hem IS-krigare.

Usla förhållanden

SDF och andra regionala krafter har i sin tur pekat på bristande resurser, att det är orimligt att bördan läggs på dem, att ett land har ansvar för sina medborgare samt att extremisterna oftast har radikaliserats i sina hemländer.

Folk från IS-områdena körs till olika läger, där förhållandena blivit allt sämre. Ett av dem är al-Hol i nordvästra Syrien – som nu hyser över 45 000 personer. Flyktingorganisationen IRC larmar om att minst 78 människor, de flesta barn, har dött de senaste veckorna på väg till eller kort efter att de kom till al-Hol.

Lägren är i akut behov av rent vatten, sanitetsutrustning, mediciner, tält och andra förnödenheter, enligt FN:s samordningsorgan för nödhjälp (Ocha).

Under måndagen väntades ännu fler människor lämna Baghouz, och liksom tidigare antas deserterade IS-medlemmar försöka smälta in och gömma sig bland de civila.

Det slutliga militära avgörandet på orten, där IS nu håller ett område som bara är en halv kvadratkilometer stort, är nära förestående. Slutstriden hade stått tidigare om inte fler civila än väntat fanns i Baghouz.

– Enligt vad vi hört från dem som lämnat finns det nära 5 000 människor kvar där inne, säger Mustefa Bali.

Bakgrund

Syrienkriget

Konflikten i Syrien bröt ut i mars 2011 i samband med den så kallade arabiska våren, då flera regeringar i regionen utmanades av demonstrationer och upproriska stämningar. Den syriska oppositionen krävde president Bashar al-Assads avgång och i utgångsläget demokratiska reformer, men motståndet kapades delvis av andra intressen.

Kriget förs i dag i praktiken av regionala stormakter, genom ombud. Bashar al-Assads regeringsstyrkor har med Rysslands, Irans och den libanesiska Hizbollahmilisens stöd tvingat bort rebeller och jihadistgrupper från en rad fästen i landet.

Ofta har regimens övertaganden föregåtts av långa belägringar och omfattande bombangrepp, med stora civila förluster som följd. I många fall har förhandlingar hållits med rebeller, som fått välja mellan att bussas i väg till andra rebellhållna områden eller att stanna kvar under regimens styre. Medlingen har ofta skötts av Ryssland, men motparten har i praktiken inte haft några andra val än att ge upp eller ge sig i väg.

Västländer som till en början i första hand stödde rebellerna ställde efterhand om till att bekämpa terrororganisationen IS. USA har stött den arabisk-kurdiska alliansen SDF vars stomme består av den kurdiska milisen YPG, som USA:s Natokollega Turkiet ser som ett hot och betraktar som en terrororganisation.

I norra och nordöstra Syrien kontrollerar kurdiska styrkor stora områden, men där finns också Turkietallierade rebellstyrkor. Turkiet har utfört luftanfall mot kurdiska positioner i området och har planer på att "rensa ut" såväl kurdiska styrkor som IS från landet¨

Källor: Utrikespolitiska institutet, AFP, Reuters

Fräscht grepp på bostadsmarknaden tilltalar unga

17.5.2019 - 16.03