Kunde invandrare finansiera vår ålderdom?

Kunde vi helt enkelt importera sådan arbetskraft som behövs och samtidigt få goda skattebetalare?

Jag skrev för några veckor sedan en kolumn om de utmaningar vår offentliga ekonomi står inför när befolkningen åldras. Jag hävdade att allt fler av de i arbetsför ålder måste jobba för att vi skall kunna finansiera den nuvarande offentliga tjänstestrukturen. Stora skatteintäkter behövs för att hålla det finländska välfärdsmaskineriet snurrande och så högklassigt som åtminstone jag önskar.

Ökad produktivitet, längre yrkesbanor samt aktiverande av människor i arbetsför ålder som för tillfället inte jobbar hör till den vanliga arsenalen när man dryftar hur vi skall klara av den offentliga ekonomins utmaningar. Utöver dessa knep, som delvis redan prövats i Finland, finns också ett annat verktyg som vi än så länge inte använt oss av i större utsträckning; arbetskraftsrelaterad invandring. Kunde vi helt enkelt importera sådan arbetskraft som behövs och samtidigt få goda skattebetalare?

I den här diskussionen är det viktigt att skilja på två olika former av invandring; arbetskraftsinvandring samt humanitär invandring. I Finland tenderar diskussionen ofta att fastna just här. Arbetskraftsinvandring har fokus på företagens och den offentliga sektorns arbetskraftsbehov samt den offentliga ekonomin, medan humanitär invandring i första hand handlar om att hjälpa människor i extrem nöd.

Sysselsättningsgraden för personer bosatta i Finland, men födda i ett annat EU-land är högre än för personer som fötts i Finland. Det här understryker att EU-medborgare ofta flyttar till Finland just efter jobb, och i vissa fall också flyttar bort då jobbet inte längre finns. Situationen motsvarar väldigt mycket vad vi ser i övriga EU. Enligt professor Tommy Bengtson vid Lunds universitet skulle ökad arbetsrelaterad invandring från andra EU-länder kunna bidra till en bättre sysselsättningssituation och hållbarare offentlig ekonomi inte bara i Finland, utan i många EU-länder.

Utöver att arbetskraftsrelaterad invandring är underutnyttjad i Finland är vi usla på att sysselsätta sådana som redan kommit hit av andra orsaker. Sysselsättningsgraden för personer födda utanför EU är bara litet över 50 procent när EU-snittet är nära 60 procent och alla andra nordiska länder har siffror högre än 60 procent. För att lyfta sysselsättningen i den här gruppen är validering av utländsk utbildning och vidareutbildning mycket viktigt liksom att på bred front sänka trösklarna in i arbetslivet. Det här vore en viktig sak att få i skick, främst ur integrationssynvinkel, men också på längre sikt för den offentliga ekonomin.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att också invandrare, oberoende varifrån de kommer och varför de kommit, åldras. För att avlasta den offentliga ekonomin skulle en fortlöpande ström av arbetskraftsrelaterad invandring kunna lätta på trycket, men politiken bör i så fall vara långsiktig och välplanerad.

Heidi Schauman chefsekonom på Aktia

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08