Kulturträd renar luften från växthusgaser

Skogsbruket är reglerat i strikta lagar och förordningar som är avsedda att trygga ett uthålligt skogsbruk och därmed även tillräcklig förmåga att rena luften från växthusgaser.

Förbränning av fossila ämnen skapar utsläpp av skadliga växthusgaser, medan träden är naturens eget reningsfilter som oskadliggör växthusgaserna och genom en process som vi kallar fotosyntes, i utbyte ger oss det livsnödvändiga syret.

Beträffande utsläpp av koldioxid ligger Finland på 16:e plats bland världens länder med 8,5 ton per capita per år, och för andra växthusgaser ligger vi på 7:e plats med 14,6 ton per capita per år. Av de nordiska länderna ligger vi tillsammans med Norge i topp, medan Sverige ligger långt ner på listan med endast 5,1 respektive 7,2 ton per capita per år. Trots att Finland är ett av de länder som har största mängden barrskog per capita, som borde räcka till för att rena våra utsläpp, ligger vi illa till och därför måste vi öka trädens, skogens och växtlighetens förmåga att rena våra utsläpp. Detta kan vi bidra till genom att öka antalet kulturträd i våra samhällen.

Skogsbruket är reglerat i strikta lagar och förordningar som är avsedda att trygga ett uthålligt skogsbruk och därmed även tillräcklig förmåga att rena luften från växthusgaser. Men det finns områden som inte omfattas av dessa bestämmelser och det är gårdsmiljöerna i samhällen där kulturträdstraditionen nu håller på att falla i glömska och därför borde återupplivas. Vårdträd, parker, häckar och alléer är betydelsefulla inte bara för sin konsumtion av växthusgaser, de förbättrar landskapsbilden och gårdsmiljön samt har dessutom stor betydelse för fåglar och insekter.

Landskapsbilden har också ett ekonomiskt värde. Det odlade jordbrukslandskapets skönhet har stor betydelse för invånarnas trivsel och uppskattas även av turisterna. Därför borde jord- och skogsbruksorganisationerna, som har trädkunniga tjänstemän, aktivera sin verksamhet och införa ett långsiktigt program för gårdsträdskulturens bevarande. Varje bondgård kunde förslagsvis under en tioårsperiod plantera ett lämpligt antal kulturträd, och dessutom ett "livsträd" för varje barn som föds på gården. Även om effekten i början är måttlig, har detta på lång sikt betydelse för att minska växthusgaserna. En grupp stora och ståtliga vårdträd kan nämligen neutralisera växthusgas som motsvarar en stor del av gårdens utsläpp, samtidigt som träden förskönar gården och höjer dess status. På de privatägda bostadstomterna finns det också utrymme för många nya vårdträd som kan bidra till att rena de utsläpp som kommer från människorna som bor där. Den som har möjlighet att odla vårdträd och andra gröna växter kan alltså själv bidra till rening av de egna utsläppen av växthusgaser!

Det är också betydelsefullt att välja rätt trädslag; lönnen med sin omfattande lövareal och vackra höstfärg samt den långlivade eken är goda exempel på vårdträd. Dessa båda trädarter är klimattåliga och inte lika känsliga för svampangrepp som ask, lind och alm. Men även vintergröna barrträd, i kombination med andra lövträd, fruktträd och häckar kan skapa en vacker gårdsmiljö med betydande förmåga att uppta växthusgaser.

Det finns undersökningar som visar att de sociala problemen är större i områden där människorna saknar närkontakt med träd – jämfört med trädrika samhällen. På samma sätt som barn som växer upp med närhet till djur blir harmoniska och goda individer bidrar även träden till att vi utvecklas positivt. Därför borde det i kommunernas byggnadsbestämmelser införas tydligare krav på plantering av vårdträd samt bevarandet av befintliga träd, och byggnadsnämnderna borde alltid utnyttja byggnadslagens möjligheter att besluta om trädkultur. Även kommunen borde föregå med gott exempel genom att plantera alléer längs vägar samt vårdträd och häckar vid skolor och på alla övriga kommunägda områden.

På ett årtionde kan vi flerdubbla antalet kulturträd och det som i dag är en liten och obetydlig trädplanta har efter några årtionden utvecklats till ett imponerande träd, med god förmåga att neutralisera våra utsläpp av skadliga växthusgaser. Här kan vi leva upp till ordspråket "många bäckar små blir en stor å".

Jens Harberg, Mariehamn

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning