Kritikstorm mot högskolorna under coronakrisen – över 20 klagomål till JO

Det ena klagomålet efter det andra ramlar in till JO – majoriteten handlar om att betygen har blivit viktigare i högskolornas antagning. Bild: Emmi Korhonen/Lehtikuva

Tiotals klagomål om hur högskolorna har hanterat coronakrisen har kommit in till riksdagens justitieombudsman. Majoriteten handlar om att betygen har fått en större vikt i antagningsprocessen.

Det står klart att högskolornas lösningar under undantagsförhållandena har ställt till med bekymmer för en del. Riksdagens justitieombudsman har hittills tagit emot 23 klagomål om högskolornas förfarande.

Största delen, närmare sagt 17 av dem, handlar om att antagningskriterierna har förändrats plötsligt, berättar referendarierådet Mikko Sarja.

– Högskolor har i flera fall markant höjt antalet sökande som tas in bara på betyg. Studerande som har förberett sig för inträdesprov genom att delta i prepkurser kan känna att de har kastat bort pengarna totalt då inträdesproven sedan inte blivit av, säger Sarja.

Universiteten beslutar om grunderna för antagningen av studerande, men universitetslagen har inga bestämmelser om innehållet i antagningskriterierna.

– Antalet som kommer in enbart på betyg har i en del fall blivit stor och då är frågan om den kvoten blivit för stor, säger Sarja.

Klagomålen som lämnats in till JO berör också huruvida informationen om högskolornas ändringar har varit ändamålsenliga, hur nödvändigt det faktiskt har varit att ställa in fysiska inträdesprov och vilka problem som uppstått då proven har ordnats digitalt.

Särskilt antagningen till program inom medicin, ekonomi och psykologi får kritik.

Svår sits

Medicinprogrammet vid Helsingfors universitet har ökat kvoten för betygsintagning till från 50 till 75 procent. Enligt Sari Lindblom, vicerektor vid Helsingfors universitet, sitter universitetet i en svår sits.

– Det här är en krissituation och vi har gjort så gott vi har kunnat. Att ordna digitala urvalsprov har varit den enda möjligheten att över huvud taget ordna prov.

Prorektor Sari Lindblom säger att coronakrisen har varit en utmaning för Helsingfors universitet. Bild: Veikko Somerpuro/HU

Två av de 23 klagomålen handlar om att man vid Helsingfors universitet har ersatt praktiken för lärarstuderande med en skriftlig uppgift. Vicerektor Lindblom bekräftar att det har funnits svårigheter i att ordna praktiken för lärarstuderande och att de som kommit längre i studierna har prioriterats.

– Det har varit synd att skolorna inte har varit öppna och att vi inte kunnat ordna praktiken som vanligt. Vi har prioriterat de studerande som varit nära att få sin examen så att de inte behöver vänta många månader innan de får examen, säger Lindblom.

Lärarstuderandena har haft möjlighet att välja om de vill göra distansundervisning eller den skriftliga uppgiften som praktik, enligt Lindblom.

– I det ena fallet gällde det en kandidatstuderande som inte än hade påbörjat sin praktik – och som inga skolor kunde ta emot.

Inga klagomål om bristande svenska

Informationen om högskolornas ändringar har i många fall varit bristfällig eller försenad.

Enligt Sari Lindblom har man förståelse för att studerande har velat få informationen snabbare – men att det inte lyckats alla gånger.

– Det är bättre att det tar lite längre tid men att rätt information kommer ut, än att det går snabbt och att informationen är felaktig.

Ett klagomål handlar specifikt om att en del av informationen om hur coronapandemin påverkar studierna vid Åbo universitet bara fanns på skolans interna nät – och därmed inte var tillgänglig för dem som studerade på öppna universitetet.

Två av klagomålen berör också maktbefogenheter. En rektor vid yrkeshögskolan Savonia ska nämligen ha publicerat ett uttalande där han krävde att studerande som vill resa utomlands under coronakrisen, också för fritidsresor, behöver få tillstånd av skolan.

– Här är det frågan om rektorns befogenheter och huruvida hen kan kräva något sådant, säger Mikko Sarja.

Enligt Sarja har JO inte fått in några klagomål gällande bristande information till svenskspråkiga om högskolornas antagning.

Biträdande justitieombudsman Pasi Pölönen har begärt en utredning av Undervisnings- och kulturministeriet som ska vara klar senast den 5 juni.

Rättelse 16.5.2020: Helsingfors universitet har en prorektor, inte en vice rektor. Universiteten beslutar om grunderna för antagningen av studerande, men universitetslagen har inga bestämmelser om innehållet i antagningskriterierna.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning