Kristian Wahlbeck tycker det är bra med förklaringar till våra neuroser

Kristian Wahlbeck har inte läst Anders Hansens senaste bok, däremot någon av de tidigare. – Hans genomgående tes verkar vara att drag som i historiens begynnelse varit till nytta för människan, inte alltid är det i dag. Det kan psykiaterkåren nog köpa. Bild: Leif Weckström/HBL-arkiv

Psykiatern och forskningsprofessorn Kristian Wahlbeck protesterar inte när en bok om evolutionspsykologi klättrar på listorna med bästsäljare.

Några veckor efter att psykiatern och forskaren Anders Hansens bok Depphjärnan släpptes ligger den stadigt på listorna över de mest sålda böckerna i Sverige. Folk är tydligen intresserade av att läsa om sig själva. Men hur reagerar andra psykiatrer?

Kristian Wahlbeck är utvecklingsdirektör vid föreningen Psykisk Hälsa Finland och forskningsprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd THL. Han säger att det är allmänt accepterat att människans psyke inte är utvecklat för dagens samhälle.

– Anders Hansens bok får varken psykiatrer eller psykologer att protestera. Man kan se den som ett värdefullt bidrag.

Läs också: Anders Hansen tycker vi har varit naiva med den nya tekniken

Evolutionsbiologin hjälper oss förstå psykisk ohälsa, tycker han.

– Det är bra om den populariseras. Då är det lättare för människor att förstå att deras neuroser gällande spindlar, ormar och höga höjder fyllt en funktion, men att funktionen inte längre behövs.

Han förklarar varför teorierna inte bara är något forskarna tänkt fram.

– Evolutionspsykologin bygger på att vi utvecklats från djur. Man kan använda försök både med djur och med människor, och lägga en empirisk grund.

Samtidigt vill Wahlbeck varna för en alltför stor förenkling. Allt kan inte förklaras med livet på savannen.

– Psyket formas också av det vi upplevt i barndomen, av den egna utvecklingshistorien. Man behöver en bred förståelse för att också våra tidiga relationer är viktiga. Den som till exempel haft en besvärlig fadersrelation kan få problem med en manlig chef.

Ju bättre vi förstår oss själva och våra inre reaktioner, desto bättre blir vi enligt Wahlbeck på att leva det liv vi vill.

Långa köer till vård

Det som fick Anders Hansen att skriva sin bok var den stora andelen svenskar som äter antidepressiva. I Finland är det inte fullt lika stor andel av befolkningen.

– Hos oss är det ungefär 10 procent som äter antidepressiva. Andelen har ökat, vi tror att det är ett symtom på att det inte finns tillräckligt med samtalsbehandling. Det enda som erbjuds är tabletter, säger Kristian Wahlbeck.

Just nu är det 1 200 personer som fått en remiss till specialistvård men väntat mer än 90 dagar på att få träffa en läkare inom den offentliga sektorn.

– Det är en katastrofal ökning. Före pandemin handlade det om mellan 100 och 200 personer.

Enligt Wahlbeck är det alldeles för länge att vänta tre månader om man har en så svår ångest eller depression att man behöver specialistvård.

– Då är arbetsförmågan redan hotad.

Han beskriver ångest som en känsla av rädsla eller panik som är så stark att den hindrar en i det dagliga livet. Även om allt fler upplever att de mår dåligt kan Wahlbeck inte se någon ökning i det han kallar de egentliga psykiatriska tillstånden som får diagnos.

– Arbetslivet har utvecklats i en riktning som gör att vi belastar den kognitiva förmågan i högre grad. Arbetslivet kräver ett psykiskt välbefinnande för att man ska klara sig. Det är därför vi ser fler sjukskrivningar och fler sjukpensionärer.

En deprimerad person har sänkt sinnesstämning, gråter ofta, har svårt att sova och att koncentrera sig, tappar sina intressen och kan ha problem med minnet.

I Finland talar vi om ångest och depression, medan svenskarna har utmattningssyndrom. Kan vi inte vara utmattade hos oss?

– Det är ett medvetet val att vi inte har den diagnosen hos oss. Den svenska diagnosen är ett undantag. Den finns inte i den internationella sjukdomsklassifikationen, eftersom det upplevs som fel att diagnostisera och behandla en människa om problemet finns på arbetsplatsen.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Närvårdare Pia Lemberg studerar vidare på läroavtal: ”Vård i livets slutskede ligger nära mitt hjärta”

Mer läsning