Krista Kiuru efterlyser ännu strängare åtgärder – orolig för postcovid

– Hotet är inte hur många akut smittade Finland klarar av utan också hur många postcoviddrabbade Finland klarar av, säger minister Krista Kiuru. Bild: Jussi Nukari/Lehtikuva

Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru tycker att Finland inte tar smittläget och frågan om postcovid på tillräckligt stort allvar.– Vi håller på och föder fram en ny folksjukdom, säger hon.

Två timmar innan regeringens coronaministergrupp ska samlas för att diskutera vilka gärder som kan sättas in för att stoppa smittspridningen kastar familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) in en brandfackla i debatten. "En hur stor smitt-tsunami vill vi ta?" frågar hon.

Ministern konstaterar att vaccinationerna, smittspårningen och testningen inte fungerar som den borde.

– Jag är rädd för att det inte är tryggt att återvända till skolan på måndag för social- och hälsovården är så belastad i Finland, säger Kiuru.

Hon uttalar sig om skolan och barnen under den presskonferens som på fredagen presenterar den finländska expertisens samlade insikter om fenomenet postcovid, alltså de symtom som en del med covid-19 dras med i månader efter den akuta sjukdomen.

Stränga beslut

På den direkta frågan om Kiuru anser att regeringen borde komma med en rekommendation om distansundervisning i skolorna svarar hon varken ja eller nej.

– Själv är jag starkt av den åsikten att vi måste vidta alla åtgärder som går för att förstärka skyddet för både barn och vuxna. Det förutsätter stränga beslut, till exempel om restriktioner och vaccineringstakt.

Kiuru säger att Finland står inför sin sista chans att stoppa smittspridningen.

– Nu är det inte längre frågan om lek. Vi har redan förlorat vår bärkraft inom sjukvården i Nyland.

Kiuru talar om en omikronvåg som finns i södra Finland just nu och som enligt henne kommer skölja över resten av landet under de kommande veckorna.

Hon konstaterar krasst att ingen senare kan komma och säga att informationen om postcovid inte fanns när dagens beslut fattades. Ministern är orolig för att många förlorar sin arbetsförmåga och att Finland just nu håller på och föder fram en ny folksjukdom.

Enligt de beräkningar som expertgruppen framförde på presskonferensen kan i värsta fall 10–30 procent av de 40 000 vuxna som insjuknat under den senaste veckan dabbas av postcovid.

– Jag hoppas vi har fel om siffrorna, men om vi ens har lite rätt är det rätt tid att på allvar fråga finländarna om vi är redo för det här som samhälle. Är vi redo att bära ansvar för eventuellt tiotusentals vuxna som lider av postcovid och till och med tusentals barn som insjuknar i postcovid? frågar Kiuru retoriskt.

Vaccin ger bättre skydd

Expertgruppen konstaterar att barn i betydligt mindre utsträckning verkar drabbas av postcovid, att mRNA-vacciner minskar risken för postcovid och att vaccinen dessutom ofta har en gynnsam effekt på symtomen.

Hur mycket postcovid omikronvarianten leder till är ännu oklart. Men i dagsläget finns det inga skäl att tro att den skulle leda till mindre postcovid än andra coronavirusvarianter, säger expertgruppens ordförande Risto O. Roine och hänvisar till USA:s ledande smittskyddsexpert Anthony Faucis uttalande.

Kiuru är också orolig för att de som nu smittas enbart testar sig hemma och således inte får de officiella intyg som kan vara viktiga om man drabbas av postcovid.

Artikeln uppdateras.

Postcovid innebär att den coronasmittade dras med symtom under en längre period efter att den akuta coroainfektionen har klingat av.

Milda symtom som ger med sig med tiden är vanliga, men svåra symtom som återkommer i cykler eller blir permanenta anses möjliga.

Studier visar att risken för flera neurologiska sjukdomar som Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom ökar efter covid-19.

För närvarande finns inte bot för postcovid, enbart symtomlindring.

Symtom vid postcovid är bland annat utmattning, andnöd, huvudvärk, smärtor, snabb puls, bröstsmärtor, koncentrationssvårigheter, ångest, depression, sömnsvårigheter, störningar i lukt- och smaksinnet, håravfall och hudproblem.

Med utmattning vid postcovid avses trötthet, svårigheter att ta sig an uppgifter och lägre tolerans än normalt för ansträngning. En del av symtomen är direkt mätbara, andra subjektiva iakttagelser.

Bilddiagnostik har visat att personer med postcovid fått förändringar i de delar av hjärnan som styr uppmärksamhet, minnesfunktioner och ordbehandling. Störningar syns också i områden som styr hur snabbt en person behandlar information. Problemen med tänkande och minne är svårast i början, men var femte person har symtom ett halvår efter smitta.

Symtomen hänger kvar längre vid postcovid än efter influensa och andra luftvägsinfektioner.

Vaccinering skyddar mot postcovid. Upp till 90 procent av de som behövt sjukhusvård för covid-19 har relaterade symtom i mer än ett halvår efteråt. Lindring sjukdom är ändå ingen garanti för att inte få postcovid.

Sifferdata varierar, men antingen 10–30 procent eller 40–60 procent av dem som haft covid-19 antas få symtom som stör vardagslivet eller funktionsförmågan i månader eller år.

Barn har inte postcovidsymtom lika ofta som vuxna och blir av med dem snabbare än de.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning