Krisläget oroar i Nato

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg laddar för webbmöte med militäralliansens utrikesministrar. Arkivbild. Bild: Francisco Seco/TT-AP

Coronakrisen får inte leda till en säkerhetskris, varnar militäralliansen Nato. Garden hålls uppe, trots en nedskalad och förändrad verksamhet.

Nato har skurit ned och ställt in en rad övningar under våren och använt flygplan för att skicka medicinsk utrustning mellan medlemsländerna, snarare än vapen och soldater.

På torsdagen håller Nato dessutom ett ministermöte via webben, för första gången i alliansens drygt 70-åriga historia.

Orsaken är givetvis coronavirusets snabba spridning över världen.

– Det här är en global hälsokris. Nato gör sitt i den här gemensamma kampen mot en osynlig fiende, säger generalsekreterare Jens Stoltenberg på en webbsänd presskonferens inför veckans utrikesministermöte.

Vi ser betydande militär aktivitet nära Natos gränser med en ny övning i Rysslands västra militärdistrikt.

Spanar mot öst

Coronaläget kommer att dominera torsdagsmötet, med diskussioner om vad mer länderna kan hjälpa varandra med.

Stoltenberg påpekar ändå att huvuduppgiften fortsatt är militär.

– Vår första prioritet är därför att garantera att den här hälsokrisen inte också blir en säkerhetskris, säger Nato-chefen.

Läget i Irak och Afghanistan ska diskuteras av ministrarna. Och vakande ögon hålls samtidigt mot Ryssland.

– Vi ser betydande militär aktivitet nära Natos gränser med en ny övning i Rysslands västra militärdistrikt och vi har sett stor rysk närvaro på Nordsjön. Därför måste Nato fortsätta patrullera luften. Vi måste vara närvarande på land, men också i luften och till havs, säger Stoltenberg.

Politiska planer?

Inför utrikesministermötet har Natochefen lanserat en arbetsgrupp med fem män och fem kvinnor som ska fundera över militäralliansens politiska samarbete. Frågan blev extra aktuell i höstas då framför allt Frankrike reagerade ilsket över Turkiets agerande i norra Syrien.

Gruppen leds av amerikanske Wess Mitchell, tidigare biträdande utrikesminister för Europa-frågor och Tysklands förre försvarsminister Thomas de Maziere och ska rapportera till Stoltenberg inför nästa års Nato-toppmöte.

– Jag tror att det här är ett perfekt läge för att se hur vi kan ytterligare stärka en redan stark allians, säger Stoltenberg.

Tolv länder fanns med från start när militäralliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.

Därefter har ytterligare 18 länder tillkommit: Grekland och Turkiet (inträdde 1952), Västtyskland (1955, hela Tyskland från 1990), Spanien (1982), Polen, Tjeckien och Ungern (1999), Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien (2004), Albanien och Kroatien (2009), Montenegro (2017) samt Nordmakedonien (2020).

Alliansen firade i december sitt 70-årsjubileum med ett toppmöte i London. Generalsekreterare sedan 2014 är Norges förre statsminister Jens Stoltenberg (född 1959).

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning