Krisen kan leda till mer nordiskt gränssamarbete

Det samarbete och de gemensamma strukturer som har byggts upp mellan våra nordiska länder i generationer är en styrkeposition som vi kan luta oss emot när kriser drabbar oss.

Gränsregionerna i Norden drabbas som mycket annat just nu hårt av coronapandemin. Största delen av de tiotusentals människor som varje dag normalt reser över våra gränser stannar nu hemma på grund av nationella restriktioner som införts i kampen mot coronaviruset.

Det är ett stort slag mot samhällena längs de nordiska gränserna, inte minst ekonomiskt. Det är också ett stort slag mot den fria rörligheten, som i decennier varit ett starkt varumärke för Norden.

Men det betyder inte att det nordiska samarbetet har lagts på is. Tvärtom.

Vi ser nu en sällsynt livlig aktivitet bland politikerna i de nordiska länderna, där kontakterna över gränserna till och med är tätare i dag än de var före coronakrisen. I tider av kris är det naturligt att våra politiker vänder sig till sina nordiska grannar för att utbyta information och "best practices".

Vi ser också att våra medborgare söker svar och lösningar hos det nordiska samarbetet när det krisar. Det märks bland annat i starkt ökad trafik till vår sajt norden.org och den branta stigningen av förfrågningar till de gränsregionala informationstjänsterna. Ökningen i procent är tvåsiffrig, i en del fall till och med tresiffrig.

Även om våra länder väljer olika vägar i en del frågor finns samarbete och tanken på fri rörlighet djupt rotat i vårt nordiska DNA. Och den nya visionen för det nordiska samarbetet, att Norden ska vara världens mest integrerade region 2030, förpliktar också till att ständigt jobba med mobilitetsfrågor.

Det samarbete och de gemensamma strukturer som har byggts upp mellan våra nordiska länder i generationer är en styrkeposition som vi kan luta oss emot när kriser drabbar oss. Vi har ett kontaktnät och inte minst en tillit till varandra som är unikt i världen. Det är verktyg som hjälper oss att effektivt lösa problem tillsammans.

Ett konkret exempel är Gränshinderrådet, som arbetar för att undanröja hinder för den fria rörligheten i Norden. Rådet är extra aktivt i coronatider, och sätter mycket energi på att minimera de negativa konsekvenserna för mobiliteten, särskilt för de 65 000 människor som arbetspendlar över gränserna.

Arbetet, som görs i samarbete med de gränsregionala informationstjänsterna och nationella myndigheter, har gett konkreta resultat. Bland annat har man nått en lösning på frågan till vilket lands socialförsäkringssystem en gränspendlare ska höra när coronakrisen leder till hemarbete. Även problematiken kring vilket lands arbetslöshetskassa en person ska tillhöra vid hemarbete är löst.

Dessutom har man löst problematiken kring hur gränspendlare och företag som verkar över gränsen i Öresundsregionen ska omfattas av de hjälppaket som Sverige och Danmark har infört.

Det stora arbete som sätts på att lösa gränsproblemen i coronatider visar att det i grunden finns ett genuint intresse för en sammanhållen nordisk region.

Nu öppnas våra samhällen igen och vi ska lösa de stora ekonomiska utmaningarna efter covid-19. Det ger oss en unik möjlighet att arbeta tillsammans och utnyttja våra gemensamma och kompletterande styrkor, och samtidigt främja den gröna omställningen i Norden.

Trots svåra tider har vi alla förutsättningar att arbeta vidare för vår gemensamma vision att göra Norden till världens mest integrerade region, där gränser snarare binder samman än åtskiljer länderna.

Paula Lehtomäki, generalsekreterare, Nordiska ministerrådet

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Black Friday 2020 – erbjudanden hos Preeco.fi

Mer läsning