Krisberedskap kräver konserver och kommunikation

Bild: Wilfred Hildonen

Har du 9 liter vatten, en batteridriven radio och en reservkamin med bränsle så att du klarar dig hemma i tre dygn om det kniper? HBL:s chefredaktör behöver åtminstone köpa ett plastämbar som en första start på bättre beredskap.

Beredskap betyder att på förhand förbereda sig på olika slag av katastrofer, krissituationer och krig.

Så står det ordagrant i mina anteckningar från en nordisk chefskurs i samhällsskydd som nyligen ordnades i Helsingfors.

Men teori är en sak och verkligheten en annan, visar det sig snabbt:

Tonåringen ringer mig på jobbet en eftermiddag. Det kommer inget vatten ur kranarna hemma och ett halvt dussin gäster är i antågande. Kris.

Jag ringer servicebolaget, som inte har en aning om varför kranarna strypts, men "ärendet utreds, avvakta". Tonåringen tar vattenbristen med stoiskt lugn, trots att ingen kommer att kunna tvätta händerna eller spola på toaletten under festen. Hon går till närbutiken och köper källvatten.

När jag kommer hem flera timmar senare har en grävmaskin rivit upp ett hål i gatan och personer med skyddshjälmar arbetar i en imponerande djup grop där ett betongrör tittar fram. På gården står en tusenliters vattenbehållare.

Jag går upp efter ett plastämbar men hittar inget. Alltså går jag ner med ett tvättfat i stället, men grannarna har hunnit före. Samtliga. Efter sju minuters försynt drippdroppande är det en halv deciliter vatten i fatet. Vi får tvätta tänderna i det köpevatten som är kvar.

Vid midnatt står det klart att morgonduschen är räddad – hurra! Kranarna funkar som de ska igen. Men insikten svider efter bara några timmars torka: Min beredskap är usel.

I Sverige diskuteras beredskapshantering nu livligt vid många middags- och fikabord sedan den färska broschyren Om krisen eller kriget kommer skickades ut till alla svenska hushåll.

I broschyren upplyses varje svensk om hur man bättre kan förbereda sig som individ och nation på exempelvis allvarliga olyckor, extremt väder, terrordåd, it-attacker eller militära konflikter. Broschyren är översatt till 13 språk och det är myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som på den svenska regeringens uppdrag har sammanställt informationen.

Mottagandet har varit blandat. En del undrar varför information av det här slaget behövs just nu, andra tycker det är nyttigt med en påminnelse till stadsborna om bättre utrustning och färdigheter utifall att.

Svenskarna har eventuellt invaggats i en ännu större trygghets- och bekvämlighetsbubbla än vi. För där Finland räknas som ett exempelland när det gäller försörjningsberedskapen har Sverige inte längre några beredskapslager med mat och läkemedel. I Sverige räknar man med att maten i butikerna skulle räcka i cirka en vecka vid allvarliga produktions- och transportstörningar, medan vi i Finland ska kunna vara självförsörjande i ett halvår i en krissituation.

I Finland är det Försörjningsberedskapscentralen som är expertmyndigheten då det gäller störningar på riksnivå. Den förbereder sig för tre huvudsakliga störningar. 1. Naturkatastrofer som är oväntade och sker utan varning. 2. Att Finlands ställning gentemot andra länder förändras på kort- eller långsikt. 3. En medveten gärning för att skada landet, som vandalism, sabotage eller militärpolitiska åtgärder.

Även frivilligorganisationerna har en viktig roll i den nationella beredskapen, och samarbetet mellan våra myndigheter och privata företag brukar lyftas fram som enastående i hela Europa.

Utöver detta ger Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland handledning i egen beredskap, med extra fokus på kvinnor och unga. Googla 72 timmar eller sök på sociala medier så hittar du utbildning.

Sannolikt kommer vår vardag främst att rubbas av vardagligare problem än en militär konflikt eller regelrätt krig.

Senast under midsommarafton var över 20 000 hushåll i ett tiotal kommuner utan el på grund av stormvindar, och tidvis stod tågtrafiken stilla i timmar på grund av träd som fallit över banan.

Den enkla minnesregeln för oss då lyder värme, vatten, mat, sanitet och kommunikation.

I praktiken kunde listan över vad som behövs hemma förslagsvis se ut så här: värkmedicin, jodtabletter, en ficklampa med extrabatterier, stearinljus, tändstickor, en batteridriven radio, extra laddningsbatteri till mobiltelefonen, ett campingkök, konserver och matvaror som inte behöver tillagas eller förvaras i kylskåp, våtservetter för intimhygienen, soppåsar att trä över toalettstolen om det inte går att spola, plastflaskor med infruset vatten i frysen, sovsäck, filtar och gärna en reservkamin. Kontanter är också bra att ha, liksom extra bränsle.

Jag behöver åtminstone skaffa ett ämbar med lock och en ny ficklampa.

Susanna Ilmoni Chefredaktör för HBL

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning