Kriget i Ukraina kastade skugga över Finlandsfrivilligas jubileum

Försvarsminister Peter Hultqvist säger att kriget i Ukraina avslöjar enkelt och tydligt den brutala och kriminella karaktären på Putins regim i Moskva. Bild: Richard Nordgren

De glasklara parallellerna mellan det ryska kriget i Ukraina och det sovjetiska anfallet mot Finland år 1939 lade sordin på Svenska Finlandsfrivilligas minnesförenings 80-årsjubileum.

I år har det gått 82 år sedan de svenska soldater som hade deltagit som frivilliga i vinterkriget bildade förbundet Svenska frivilligkåren. Det skedde den 27 mars på höjden Paikanselkä vid Märkäjärvi som i dag är Salla. Egentligen borde jubileet ha firats för två år sedan men det satte pandemin stopp för.

I ett typiskt aprilväder – med snöslask ena stunden och sol över Karlbergs slott några timmar senare – samlades medlemmar i minnesföreningen, anhöriga, representanter för de båda ländernas försvarsmakter och försvarsminister Peter Hultqvist för att hedra de 9 500 svenskar som följde devisen "Finlands sak är din" och deltog i vinter- och fortsättningskriget i Frivilligkåren, Hangöbataljonen och Frivilligkompaniet.

Före festtalet har programmet innehållet korum – militärgudstjänst i slottskapellet, Mannerheims tacktal till de svenska frivilliga från den 26 mars 1940 och musik av en oktett ur Marinens musikkår.

Försvarsminister Peter Hultqvist (Socialdemokraterna) som är festtalare vid högtidssammankomsten i Rikssalen är inte nådig i sina omdömen om den ryska regimen.

– Barn, mödrar och fäder – familjer – utplånas och splittras. Krigets vardag avslöjar enkelt och tydligt den brutala och kriminella karaktären på Putins regim i Moskva.

Hultqvist säger att kriget som utkämpas i Ukraina handlar om hela Europas framtid och nationers rätt till självbestämmande.

– Det handlar helt enkelt om människors och nationers frihet.

Enligt Hultqvist är enighet ett nyckelord och han säger att det bara är ett tydligt stöd och åtgärder som höjer tröskeln och stoppar ondskan och spridningen av kriget. Han menar att det är hårda verkningsfulla sanktioner och höjd beredskap som gör att man kan möta fienden tillsammans.

Påminner om Finland

– Det finns tydliga paralleller mellan den 30 november 1939 och den 24 februari 2022, säger Hultqvist.

– Slutresultatet blev ändå att man bevarade Finland som nation, att man bevarade det demokratiska beslutsfattandet.

– Hade inte Finland klarat av den uppgiften tillsammans med det stöd man fick så hade vi haft järnridån genom Östersjön, slår Hultqvist fast.

Hultqvist säger att det finns all anledning att koppla dåtid med nutid.

– De senaste åtta åren har försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland utvecklats radikalt. Vi är tydliga med att vi existerar, vi är tydliga med att det till och med innehåller operativ planering bortom fredstida förhållanden.

– Vår ambition är att verka tillsammans i situationer av kris och olika hot mot våra länder.

Ett ord som försvarsministern inte nämner över huvud taget är Nato. Han tar upp den säkerhetspolitiska analys som görs av Försvarsberedningen i en bisats.

"Kollektivt misslyckande"

Bland jubileumsdeltagarna är ett Natomedlemskap en självklarhet.

Bengt Nylander är ordförande för minnesföreningen sedan 14 år tillbaka, överste och tidigare svensk militärattaché i Helsingfors. Han säger att kriget i Ukraina beror på ett kollektivt misslyckande.

Svenska Finlandsfrivilligas Minnesförenings ordförande Bengt Nylander anser att gränsen för vad ett fördjupat svensk-finskt försvarssamarbete räcker till är nådd och både Sverige och Finland behöver andra säkerhetsalternativ. Det betyder Nato. Bild: Richard Nordgren

– Det här ska inte uppstå. Det är framför allt ett politiskt misslyckande, säger Nylander. Vi ska inte stå och titta på när ett land blir våldtaget och ödelagt.

Nylander säger också att instrumenten för att hantera situationen saknas.

– Vi låter tusentals människor dö, säger han uppgivet.

Lösningen är att bygga gemensamma säkerhetskoncept. Gränsen för vad ett fördjupat svensk-finskt försvarssamarbete räcker till är nådd och både Sverige och Finland behöver andra säkerhetsalternativ.

– Alternativet i dag heter Nato, säger Nylander och fortsätter:

– Om det är alternativet ännu om tio år vet jag inte. Men i dag finns det bara en säkerhetspolitisk lösning i Europa, som inte blir angripen av en makt som Ryssland. Den heter Nato.

Ambassadörer och militärer

Han får medhåll av tidigare ambassadören i Kroatien, Fredrik Vahlqvist, som också har jobbat som minister vid ambassaden i Helsingfors. Hans dotter är gift med en finländare – "jag har numera blodsband till Finland" i och med tre barnbarn.

Ambassadör Fredrik Vahlqvist tycker att det är glädjande att den svenska regeringen har skickat krigsmateriel till Ukraina utöver det som han kallar det "vanliga svenska som sjukvårdsmateriel". Bild: Richard Nordgren

Han har tidigare varit ordförande för minnesföreningen. Den första som inte hade deltagit i vinter- eller fortsättningskriget.

Vahlqvist hör till den grupp på 20 tidigare ambassadörer och militärer som skrivit debattartiklar i Svenska dagbladet och Dagens Nyheter där de anser att Sverige i samklang med Finland borde ansöka om medlemskap i Nato.

– Det viktiga är solidariteten med ett europeiskt land där grannen, en stormakt, hugger kniven i ryggen och invaderar och bryter mot alla internationella avtal, säger Vahlqvist.

Han säger att det är glädjande att den svenska regeringen har skickat krigsmateriel till Ukraina utöver det som han kallar det "vanliga svenska som sjukvårdsmateriel".

131 000 gevär

42 miljoner patroner

132 fälthaubitsar

100 luftvärnspjäser

85 pansarvärnspjäser

256 000 granater

8 flygplan

Åsikten om ett Natomedlemskap är kristallklar för den tidigare ambassadören.

– Man måste komma ihåg att Nato är en försvarsorganisation, säger han. Vi kan inte stå ensamma, vi vill inte uppleva vad Finland upplevde under andra världskriget. Putin skulle aldrig ha anfallit om Ukraina, som de baltiska staterna, skulle ha blivit medlem.

Att Sverige aldrig har varit helt neutralt är ingen överraskning för Kreml, menar Vahlqvist. De har nog känt till de nära banden som upprättades under Tage Erlanders och Olof Palmes regeringar.

Att de svenska socialdemokraterna skulle vara en propp i röret för ett eventuellt Natomedlemskap håller inte Vahlqvist med om.

– Det finns grupper inom partiet som är starkt för ett medlemskap, säger Vahlqvist. Bland dem som har skrivit under debattartiklarna om Nato är det många som är för det.

Han kallar det blocköverskridande.

Om Sverige och Finland under ett pågående krig skulle ansöka om medlemskap, vad tror du att Rysslands reaktion skulle bli?

– De skulle under alla omständigheter bli förbannade och hotfulla. Det som ändå är klart är att från det ögonblick som ansökan lämnas in är vi garanterat skyddade också. Jens Stoltenberg har ju gått väldigt långt under de senaste dagarna där han försäkrat om det kommer en ansökan så går det inte bara väldigt fort utan säkerheten är också garanterad, säger Fredrik Vahlqvist.

Det börjar bli dags för jubileumsgästerna att sätta sig till bords för middagen en våning under i Artillerisalen i Karlbergs slott. På slottet organiserades officersutbildningen av kadetter för armén och flottan 1792. Då kallades den Kungliga Krigsakademien. I dag heter den Militärhögskolan Karlberg och är den äldsta militärskolan med utbildning på samma plats.

Under lördagskvällen får militärhögskolans kadetter extraknäcka som serveringspersonal vid Svenska Finlandsfrivilligas minnesförenings jubileum under ett brutalt krig i Europa.

Rättelse 11 april kl. 08.30 Minnesföreningens ordförande Bengt Nylander är överste.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Axxell tänker som morgondagens jordbrukare – satsar på samarbete

Mer läsning