Krav på ny utredning efter nya Estoniabilder – "kan inte utesluta att skadan haft betydelse för sjunkförloppet"

Estonia vilar på 80 meters djup. HBL:s sommaräventyrare fångade en glimt av Estonia på sitt sidoekolod sommaren 2014. Bild: Leif Weckström/Arkivbild

Nya uppgifter om ett stort hål i skrovet på Estonia, som sjönk för 26 år sedan, kommer fram i en ny dokumentärserie. Finland, Sverige och Estland ska nu gemensamt utvärdera de nya rönen.

Hålet ska enligt uppgifterna i dokumentärserien vara fyra meter högt och tidigare delvis ha legat dolt mot sjöbottnen, skriver Aftonbladet. Tidigare har teorier om ett hål konsekvent tillbakavisats av myndigheterna.

– Man kan inte utesluta att skadan haft betydelse för sjunkförloppet, säger Jørgen Amdahl, professor i marin teknik i Trondheim, i den nya dokumentärserien Estonia – fyndet som ändrar allt, på Dplay, rapporterar tidningen.

Filmbilderna är tagna med en dykrobot och i ett gemensamt uttalande skriver Finlands, Sveriges och Estlands utrikesministrar nu att de kommit överens om att utvärdera uppgifterna.

"Någon har kolliderat"

Lars Ångström, före detta riksdagsledamot i Sveriges försvarsutskott, har i många år engagerat sig i Estoniakatastrofen och är en av dem som krävt att regeringen går till botten med vad som egentligen orsakade olyckan.

– Det här är ju nya uppgifter som helt bekräftar den omfattande kritik som har framförts mot förklaringen och utredningen av förlisningen, säger Ångström.

– Här visar materialet och de experter som har tittat på det att det är något som har kolliderat i Estonias sida med en kraft av flera tusen ton, och då pratar man fartyg.

Också Estlands statsminister Jüri Ratas säger att en ny utredning måste göras. Han träffade Sveriges statsminister Stefan Löfvén och Finlands statsminister Sanna Marin förra veckan.

– En ny teknisk undersökning måste utföras och den ska också innehålla undervattensundersökningar. Jag informerat mina kolleger i Finland och Sverige säger statsminister Ratas till det estniska rundradiobolaget ERR.

Ratas säger att han inte har tagit del av dokumentären. Han poängterar att undersökningen utförs med hänsyn till gravfriden. Gravfridsavtalet är fortfarande bindande utredningen. Estland leder utredningen eftersom Estonia seglade under estnisk flagg.

Blommor och ljus vid minnesmonumentet i september förra året, 25 år efter Estoniakatastrofen. Arkivbild. Bild: Janerik Henriksson/TT

Sjönk snabbt

Estoniakatastrofen inträffade under natten till den 28 september 1994. Färjan lämnade hamnen i Tallin på kvällen den 27 september 1994 men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk helt på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 137 överlevande räddades.

Krav har tidigare kommit från överlevare, anhöriga och andra engagerade personer om att vraket måste undersökas för att hitta en förklaring till att färjan sjönk så snabbt. Med anledning av de nya bilderna förnyas nu kravet i en ny debattartikel.

Läs också:

Norskt filmbolag bakom dykningarna vid Estonia – visste att det var olagligt

Estoniaolyckan väcker konspirationer: "En metallisk smäll"

25 år sedan Estoniakatastrofen – så här har säkerheten på fartygen förbättrats

Sverige och Estland hedrade Estoniakatastrofens offer med kransar och minnesstunder

Blommor och ljus vid minnesmonumentet i september förra året, 25 år efter Estoniakatastrofen. Arkivbild. Bild: Janerik Henriksson/TT

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Många vill välja ekologiskt – också hos frisören

Mer läsning