Kraftlägret gav Sara, Leon och Liam en efterlängtad semester

Sara Kanu, Leon och Liam var på Folkhälsans familjekraftläger i Ytterö i somras. Det var familjens första semester tillsammans. När familjen senaste kunde åka någonstans var Liam ännu inte född. Bild: Timo Kari

Tack vare luciainsamlingen kan Folkhälsan arrangera familjekraftläger för att hjälpa föräldrar att orka med den hektiska vardagen. Tvåbarnsmamman Sara Kanu deltog i lägret för ensamstående föräldrar i somras. Hon uppskattar att hon fick umgås med andra som förstår och går genom liknande situationer.

Sara Kanu är ensamstående förälder till Leon, 6 år, och Liam, 2 år. I juni deltog hon och hennes två pojkar i ett av Folkhälsans familjekraftläger. Lägren ordnas för barnfamiljer som har det kämpigt av olika anledningar.

– Det kändes viktigt att få komma bort och göra något helt annorlunda. Att få träffa andra vuxna i liknande situationer var också värdefullt, säger hon.

Sedan Liam var fyra månader gammal har Kanu varit ensam med barnen. Livet som ensamstående förälder kan vara tufft. Att få vardagspusslet att gå ihop är den svåra biten, eftersom mycket i samhället är uppbyggt kring att man är två föräldrar. Kanu blev tvungen att byta jobb då arbetstiderna inte gick ihop med att ensam ta hand om två småbarn.

– Egentid är något man saknar helt och hållet som ensamstående, säger Kanu.

Kanus föräldrar bor inte i närheten, och det finns ingen hon kan ringa och be om hjälp om hon till exempel behöver springa till butiken. När ett av barnen en gång behövde medicin på natten blev hon tvungen att be grannarna om hjälp.

– Då barnen var yngre var min högsta önskan att få gå i duschen ensam. När jag tvättade mig hade jag alltid båda två med mig. Ena i badkaret, andra i en babybjörn som jag gungade med foten samtidigt, säger Kanu.

Samtalsstunderna och stödet från andra enastående föräldrar är värdefullt, tycker Sara Kanu. – Ibland kan någon som säger att de förstår min situation efter att de varit ensamma med barnen över en helg. Men det är inte samma sak då de inte alltid är ensamma, säger hon. Bild: Timo Kari

Även om barnen är något äldre nu och kan klara sig små stunder utan uppsikt kan de inte lämnas ensamma. Ska Kanu på ett ärende gör familjen det tillsammans.

– Jag försöker få allting att vara underhållande, också om det handlar om att gå till posten eller matbutiken, säger hon.

Kanu har redan en längre tid gått på föräldraträff för ensamstående hos Folkhälsan och det var där hon fick veta att man kunde söka om bidrag för att åka på familjekraftläger.

– Det är inte lätt att uppehålla någon form av socialt liv och det behövs nätverk med andra i liknande livssituationer.

Närmare 30 barn och 14 ensamstående föräldrar deltog i lägret. Redan under första middagen insåg Kanu värdet i upplevelsen.

– Det var första gången jag inte skämdes när mina barn sprang omkring åt höger och vänster i buffén. Vi var många med barn som sprang omkring och det var ganska skönt, säger hon.

Kanu förklarar att hon aldrig skulle ha kunnat plocka buffémat ensam med barn som springer åt alla håll och kanter. Då skulle det bara ha varit nervöst, stressigt och hemskt, säger hon. Men nu fanns det barnledare som hjälpte med brickor och kunde underhålla barnen.

Liam sov och kunde inte själv berätta om vad han tyckte om lägret, men mamma Sara Kanu intygar att han tyckte bäst om simbassängen och vattenrutschkanan. – För att åka i rutschkanan behövs två vuxna, en som hjälper upp för trapporna och en som tar emot i vattnet. Skulle vi ha åkt ensamma skulle han inte ha kunnat testa på det, för jag är bara en person, säger Sara Kanu. Bild: Timo Kari

Föräldrarna fick också tid för egna samtal, medan barnen gjorde sitt. De kunde ta tid för sig själva, eller tillbringa stunder med bara ett barn åt gången, en lyx som singelföräldrar i flerbarnsfamiljer sällan unnas.

– Jag skulle inte ha vågat eller orkat åka på en sådan semester själv, säger hon.

Efter lägret håller Kanu fortfarande kontakt med flera andra som deltog. De ordnar zoomträffar och talar om vardagen, om det som varit bra och det som varit tungt.

Folkhälsans luciainsamling

Luciainsamlingen har långa traditioner. År 1949 ordnades den första luciainsamlingen, då genom att sälja luciamärken på gatorna i Helsingfors. Dessa skulle användas till förmån för Folkhälsans verksamhet. Det här var året innan Finlands första lucia valdes. Förutom att stödja barnfamiljer i insamlingarna så gick de insamlade medlen i starten även till att bekosta yrkesutbildning åt mindre bemedlade ungdomar eller ungdomar med särskilda behov.

Luciainsamlingen samlar in pengar till tre ändamål som stöder barnfamiljer som har det svårt i sin vardag:

Familjekraftläger - Under året ordnas fyra eller fem läger där familjer får ta en paus från vardagen och i stället ägna sig åt samtal om föräldraskap, kamratstöd och avkoppling, medan barnen och de unga får pröva på olika fritidssysselsättningar tillsammans med barn- och ungdomsledare. Barnfamiljer kan ha det kämpigt av flera orsaker, som fattigdom, sjukdom eller brist på nära stödjande relationer. Föräldrar löper risk för att bli utmattade och inte orka med sitt föräldraskap.

Folkhälsans Trappan-arbete - För barn och unga som upplever våld i nära relationer. När föräldrarna är utmattade kan det leda till våld i nära relationer. I det våldsförebyggande arbetet ligger fokus på barnen. I situationer där barn blivit åskådare till våld behöver de sätta ord på sina upplevelser. Trappan är en metod att systematiskt gå igenom det som barnet eller den unga upplevt. Folkhälsans Trappan-arbete startade med luciapengar 2008.

Föräldrakraftgrupper - Det är en utmaning att ha tonårsbarn eller barn med särskilda behov, det kan vara stora känslor och häftigt humör. Föräldrar får stöd av gruppsamtal och de upplever att de inte är ensamma i sin situation.

Förutom dessa tre projekt som stöder barnfamiljer som har det svårt i sin vardag, går en del av pengarna också till våldsförebyggande arbete, framför allt då till jobb med yrkesverksamma. En del går till parrelationskraft, för hälsofrämjande i relationer. En mindre del tillgodoser också en chatt för kvinnor som råkat ut för våldssituationer.

Pia Rosengård-Andersson arbetar som avdelningschef för familjer och relationer på Folkhälsan. Hon berättar att då hon började på Folkhälsan 2012 varierade insamlingsändamålet vart tredje år. Sedan 2014 har bidraget gått till samma ändamål, det vill säga till förebyggande arbete bland barnfamiljer i utsatta situationer.

– Det finns mycket elände i världen, men just det här ändamålet känner vi att sammanfaller bra med målsättningen med lucia, säger Rosengård-Andersson.

Enligt henne har det inte blivit bättre med utsattheten i barnfamiljer. Hon berättar att Folkhälsan inte heller i framtiden ser något behov av att ändra på ändamålet särskilt mycket.

– Vi har hittat olika verksamheter som på ett väldigt konkret sätt stöder barn, unga och familjer i deras vardag, säger Rosengård-Andersson.

Leon har tappat tre tänder och visar glatt upp gluggen. Det bästa i lekparken är att klättra upp på klätterställningens tak, säger han. Han går i förskolan, men ser inte särskilt mycket fram emot att börja skolan, för det kommer ändå vara i samma hus, berättar han. Bild: Timo Kari

Små ändringar sker ändå. Familjekraftläger för enbart ensamstående föräldrar är nytt, och inför kommande år finns det planer att arrangera ett läger för utlandsfödda familjer där svenskan är svag. Har barnet en neuropsykiatrisk diagnos kan man dessutom söka till en annan form av läger.

– Alla familjer kan naturligtvis också söka till de andra lägren, men de här är speciella för just deras behov, säger Rosengård-Andersson.

Med hjälp av luciainsamlingen ordnas fem läger per år, där runt 50 personer deltar. Hur många familjer det blir beror på hur stora familjerna är.

Lägren är eftertraktade och man ska gärna ha en rekommendation från en yrkesmänniska som jobbar tillsammans med familjen för att få åka. Det kan vara en skolkurator, hälsovårdare eller annan.

– En rekommendation är nödvändig för att se till att hjälpen går till dem som behöver den bäst, säger Rosengård-Andersson.

– Under coronatiden har hjälpen varit efterfrågad. Forskning har visat ett de som redan varit i en utsatt position har blivit det ännu mera under coronan, säger Rosengård-Andersson.

Hur kan man bidra till insamlingen?

– Man kan rösta på lucia ända till 24.11. Annars kan man bidra till insamlingen utan att rösta ända fram till 31.1.

– Det ordnas också en luciamarknad i Bio Rex i Helsingfors den 19 december klockan 11-13, öppen för alla. Efter det är det en familjefest där man behöver biljett.

År 2020 samlade luciainsamlingen in 171 000 euro, ett mycket gott resultat med tanke på omständigheterna med coronarestriktionerna.

– Vi siktar på minst lika mycket som året innan och hoppas att människor ska vilja stödja, säger Rosengård-Andersson.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Axxell tänker som morgondagens jordbrukare – satsar på samarbete

Mer läsning