Kortsiktigt att återinföra delbostadsnormen

Ökad konkurrens om ettorna och de höjda hyrorna har en stor allmän inverkan på boende på studieorten.

För att balansera statsbudgeten föreslår regeringen ändringar i lagen om det allmänna bostadsbidraget. Regeringens proposition innehåller bland annat förslaget om att återinföra den så kallade delbostadsnormen. Delbostadsnormen innebär att endast 80 procent av de maximala boendeutgifterna tas i beaktande när man räknar ut bostadsbidraget för dem som hyr en del av en lägenhet eller en lägenhet på mindre än 20 kvadratmeter. Delbostadsnormen skulle ha en kraftigt negativ inverkan på studerandes bostadssituation samtidigt som den påverkar även alla andra som får allmänna bostadsbidraget.

Åbo Akademis studentkår (ÅAS) anser att förslaget ytterligare försvårar bostadssituationen i stora städer vilket är något som inte har tagits i beaktande i propositionen. Studerande flyttades över till allmänna bostadsbidraget i augusti 2017 och detta har redan nu påverkat deras beteende på bostadsmarknaden. Förändringen har lett till ökad efterfrågan på ettor på grund av att det allmänna bostadsbidraget beviljas per hushåll, vilket i sin tur har lett till att flera har valt att bo ensamma.

Målet med propositionen är att minska utgifterna för det allmänna bostadsbidraget, men i värsta fall skulle detta förslag ha exakt motsatt effekt. Det är möjligt att återinförandet av normen leder till en förändring i studerandes beteende på bostadsmarknaden och i stället för att bo i en delad bostad eller i små ettor väljer studerande en större och dyrare lägenhet tack vare möjligheten till en större stödsumma. Detta leder till ökad konkurrens om större ettor i studiestäderna och en ytterligare höjning av hyrorna.

Höjda hyror tvingar staten att höja bostadsbidraget i större städer vilket innebär högre kostnader för det allmänna bostadsbidraget. I nuläget har stödsumman ändå blivit efter de reella boendekostnaderna. Enligt Folkpensionsanstaltens statistik täckte det genomsnittliga boendestödet i slutet av 2016 endast cirka 56 procent av de genomsnittliga boendeutgifterna i Åbo i stället för 80 procent som det ska täcka. I Helsingfors är motsvarande siffra 53 procent. En markant höjning av hyror kan även leda till att studerande söker sig bort från större studiestäder eller gör att de väljer att inte bo på studieorten för att det helt enkelt blir för dyrt.

Ökad konkurrens om ettorna och de höjda hyrorna har en stor allmän inverkan på boende på studieorten. Bostadsköerna blir längre och ökade boendeutgifter påverkar vardagen på många sätt. Redan nu är bostadsköerna varje höst långa. Förslaget skulle leda till att studerande söker sig bort från studiebostadsstiftelsernas små ettor, delade studentbostäder samt från kompisboende i större lägenheter. Detta skulle leda till att de skulle börja konkurrera om samma ettor som hyrestagare från övriga grupper på den privata marknaden.

I Åbo har förändringen i det förändrade bostadsbidraget redan märkts och i dag bor endast cirka 19 procent av studerande i Studentbystiftelsens lägenheter. Motsvarande siffra i Helsingfors är 26 procent. Största delen av studerande konkurrerar alltså redan om stadens lägenheter och på privata marknaden.

Hastigt beredda förslag som detta försvårar städernas och studentbostadsstiftelsernas möjligheter att planera sin verksamhet långsiktigt och hindrar bygget av nya bostäder och på detta sätt även städernas utveckling.

ÅAS kräver att bostadspolitiken sköts hållbart och att staten, kommunerna och aktörerna på bostadsmarknaden samarbetar tätt för att underlätta studerandes bostadssituation.

Pontus Lindroos styrelseordförande Kati Systä styrelsemedlem Åbo Akademis studentkår

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00