Smutsiga ryska miljarder skakar nordiska banker

Penningtvättsskandalerna avlöser varandra i flera nordiska banker. Det vi ser hända nu är en effekt av att bankerna valde att gå in på den baltiska marknaden som har hög korruptionsrisk, säger korruptionsexperten Louise Brown.

Bankskandalerna duggar tätt. Nu misstänks både Danske bank, Swedbank och Nordea för att ha tvättat svarta ryska pengar. Penningtvättshärvan vid Danske bank, som är en av Nordens största banker, kan röra sig om den största i modern tid, enligt SVT.

Gemensamt för skandalerna är att det till stor del är ryska pengar som slussats genom bankerna, och att det skett genom filialerna i Baltikum. Det vi ser hända nu är en effekt av att bankerna valde att gå in på den baltiska marknaden för ungefär ett decennium sedan, säger korruptionsexperten Louise Brown vid Transparency International Sverige.

I går tvingades Swedbanks vd Birgitte Bonnesen avgå Bild: Lehtikuva-AFP/Janerik Henriksson

– Den baltiska marknaden är en marknad med hög korruptionsrisk. De nordiska bankerna etablerade sig bland annat genom att köpa upp lokal bankverksamhet och utveckla tjänster riktade mot ryska kunder. Det har visat sig bli en mycket kostsam affär på flera sätt, rentav destruktiv för bankerna och deras ställning. 

Grundproblemet är att de nordiska bankerna inte i tillräckligt hög grad har granskat sina kunder och vilken verksamhet de bedriver, säger Brown.

– Det är ett ansvar som ledningen har, både juridiskt och gentemot sina aktieägare. Det är såklart resurskrävande, men om man som Swedbank dessutom har en väldigt tydlig profil av att bedriva etisk affärsverksamhet så är det extra bekymmersamt att organisationen inte klarar den uppgiften.

"Läget ytterst kritiskt"

I går stoppades handeln med Swedbanks aktier och styrelsen gav vd:n Birgitte Bonnesen sparken. Det hände efter att Ekobrottsmyndigheten på onsdagen gjort en razzia på Swedbank och utökade utredningen om banken till att omfatta grovt svindleri.

– Nu är läget verkligen kritiskt, man har nått "point of no return", säger Brown.

Finansinspektionen har tidigare utrett både Swedbank och Nordea. På bägge banker fann man brister.

– Man hade kunnat förvänta sig att Swedbanks ledning tagit detta på allvar redan då och vidtagit åtgärder. I stället för att agera proaktivt har ledningens agerande och kommunikation varit slående bristfällig, vilket lett till att man förlorat både marknadsvärde och förtroende, säger Brown.

Hon tror inte att bankernas ledning varit omedvetna om penningtvätten. På Swedbank ägnade man sig medvetet åt brottslig verksamhet när man valde att fokusera på omsättningsmålen snarare än på att granska, och eventuellt bli tvungen att neka, välbärgade kunder. Också på Danske bank har man medvetet mörkat fakta, säger hon.

– Slutligen är det styrelsens ansvar. Vad vi ännu inte hört så mycket om i debatten är vad styrelsen bett om för information, vilka frågor de har ställt? Har det funnits krav från styrelsen på att säkerställa att arbetet fungerar? säger Louise Brown, korruptionsexpert vid Transparency International Sverige. Bild: Privat

– Att visselblåsare på Danske Bank försökt lyfta frågan men blivit nertystade är ett tecken på att man visste vad som pågick, säger hon.

Misstänkta kunder har slussat motsvarande 40 miljarder kronor (3,8 miljarder euro) mellan Swedbank och Danske Bank, visar SVT:s granskning.

"De stora måste ställa krav"

Bankkriserna har lett till att aktiekurserna rasat och många kunder bytt bank.

Hur stor makt har kunden att avkräva sin bank ansvar?

– Det viktigaste är att bolag såsom Aktiespararna i Sverige och stora institutionella investerare, såsom pensionsfonder, blir tydligare i sina krav. Om de skulle bli bättre på att ställa frågor och krav på hur arbetet utförs skulle det få större hävstångseffekt och kunna påverka även stora bankers agerande.

Brown tycker det är viktigt att fokus i granskningen nu flyttas från bankernas vd:er till bankernas styrelser.

– Slutligen är det styrelsens ansvar. Vad vi ännu inte hört så mycket om i debatten är vad styrelsen bett om för information, vilka frågor de har ställt? Har det funnits krav från styrelsen på att säkerställa att arbetet fungerar?

Tror på ledningens okunskap

Men bankkriserna behöver inte alls handla om korruption, säger Martin Nordh, tidigare polis och numera juridisk expert på arbete mot finansiell brottslighet. Den absolut största anledningen till att bankernas ledning inte agerat kraftfullt och direkt är bristen på regelverk, säger han.

– Huvudorsaken till att det här har kunnat hända är att ingen sagt åt bankerna att de måste ha koll på det här, och då bankerna är en affärsverksamhet så har man prioriterat ner det.

Penningtvätten genom Danske Bank och Swedbank antas ha börjat redan 2007. Det var först 2017 som EU skärpte lagen för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism, bland annat genom att kraftigt höja vitesbeloppen.

– Alla måste se sin skuld: EU, tillsynsmyndigheter och banker.

Kan bankernas ledningar verkligen ha varit ovetande om penningtvätten?

– Jag tror absolut att det kan vara så. Visselblåsarna inom Danske bank borde ha varit en varningssignal, någonstans där borde man ha förstått att undersöka saken. Men om man ser till lagen och kraven från tillsynsmyndigheter så var kraven för ett decennium sedan inte alls lika höga som de är i dag. Därför tror jag att risken att i dag hitta helt nya fall av storskalig penningtvätt likt dem inom Swedbank och Danske bank är väsentligt mycket lägre.

"Inte bara bankernas ansvar"

Nordh betonar att det inte bara är bankerna som borde bära skulden när omfattande penningtvättsskandaler avslöjas. Innan pengarna når banken kan exempelvis advokatbyråer, revisorer, skatterådgivare eller fastighetsmäklare ha varit involverade.

Att lyckas med det som den nya lagen kräver fordrar åtgärder som nästan kan beskrivas som en form av kriminalunderrättelsetjänst, säger Nordh.

– Huvudorsaken till att det här har kunnat hända är att ingen sagt åt bankerna att de måste ha koll på det här, och då bankerna är en affärsverksamhet så har man prioriterat ner det, säger Martin Nordh, juridisk expert på arbete mot finansiell brottslighet. Bild: Privat

– Om en bank har säg tio miljoner kunder i flera länder måste man först förstå vilka kunder man ska leta efter, vilken typ av fara de utgör och vad man kan göra. Den nya lagen säger i princip att bankerna ska förstå hur de kan utnyttjas och sätta stopp för det. Det är vad man hittills betraktat som kriminalunderrättelsetjänst.

Nordh har tidigare jobbat på Nordea, där han var chef för en enhet med ansvar för att identifiera risker för finansiell brottslighet i Norden och Baltikum. Också han tror att det var de nordiska bankernas inträde på den baltiska marknaden som gjorde dem utsatta, men säger samtidigt att det var naturligt för de nordiska bankerna att expandera till Baltikum.

– Man såg en affärsmöjlighet när Baltikum "europifierades" kring 2006–2007. Det var logiskt att etablera sig där också på grund av den geografiska närheten.

Nu granskas bankerna av olika myndigheter, både nationellt och internationellt. Om man finner avgörande brister kan det i värsta fall leda till att banken förlorar sitt tillstånd att handla i dollar, vilket är en så omfattande del av verksamheten att det i princip skulle fälla banken.

– Det innebär i princip döden för en bank, säger Nordh.

Riskerar bankerna att gå omkull efter de senaste månadernas avslöjanden?

– Inom EU är det extremt sällsynt, det har funnits enstaka fall. Att förbjudas handla i dollar inträffar, men det löser man oftast genom att betala mycket höga förlikningsbelopp till USA.