Koranen har under seklernas gång tolkats på många olika sätt

Bild: Wilfred Hildonen

Mindre känd är Koranens maning till att undvika hämndaktioner och till att uppta fredsförhandlingar så snart som möjligt.

Termer och definitioner skall man inte umgås lättsinnigt med. I Krister Kronlöfs inlägg (HBL 2.2) använder han orden jihad och jihadister. Han diskuterar hur man tolkat jihad i en nyligen timad rättegång mot tre män som anklagats för uppsåt till terrorverksamhet, men som friats i tingsrätten den 24 januari. Mot varandra står åklagarens tolkning av jihad, som Kronlöf tycks omfatta, och den sakkunnigas, som försvaret anlitat.

Bland dagens icke-muslimer förstås jihad ofta som väpnad aggression och självmordsbombningar utförda av muslimer i religionens namn. Denna användning av termen uppstod efter terrordåden 11 september 2001 i New York. Den citerade åklagaren uppfattar jihad som en sådan "väpnad kamp". Jihadist är då en person som utför sådana handlingar.

Bland merparten av muslimer uppfattas jihad annorlunda. För dem betecknar termen i första hand en personlig kamp som riktar sig inåt, mot egna tillkortakommanden, men också som en kamp för sanning och rättvisa i handlingar och livsstil. Kamp i försvarssyfte ingår också, men den är inte huvudsaken. En sådan tolkning åberopades av rättegångens försvar.

Kronlöf citerar och ironiserar över tolkningen och kontrar: "Man kunde utgående från försvarets definitioner säga, att jihadisten är en verklig idealist och den ädlaste av människor." Här begår han ett semantiskt misstag. Jihadist blir i hans framtoning varje muslim som bejakar någon form av jihad, nota bene också den icke våldsbenägna ävlan som termen i alla tider inneburit. Jihadisternas uppfattning att kärnan i jihad är väpnad kamp har mera att göra med ekonomiska och politiska omständigheter i världen än med islams kärnbudskap, så som det uppfattas av troende muslimer världen över.

Citat skall man också hantera med urskillning. Speciellt när det gäller en så gammal skrift som Koranen som under flera århundraden har tolkats på många olika sätt. Kronlöf åberopar fem citat från Koranen i Zettersténs översättning till svenska från 1917 med vilka han vill bevisa att islam är en våldsbejakande religion.

Det är många som har formulerat översättningar av surorna till andra språk och tolkat den arabiska texten i Koranen. Tolkningarna är ofta inbördes stridiga med varandra, eller betonar olika saker. Exempelvis sura 47, verserna 4-7 i Zettersténs översättning som Kronlöf åberopar, uppmanar till blodbad och halshuggning i krig. Varken blodbad eller halshuggning finns emellertid med i två engelska översättningar av Koranen; den gjord av Abdullah Yusuf Ali (1979) och den av Mohammad Asad (2003).

För den som vill nalkas islam utan skygglappar rekommenderas den nu världsberömda brittiska tidigare katolska nunnan Karen Armstrongs bok "Muhammed. En biografi" (2003) eller hennes bok om islams historia översatt till svenskan 2004. Armstrong går emot den i västerlandet väl etablerade uppfattningen att islam spreds med svärd och att detta frammanas i Koranen, en uppfattning som Kronlöf tycks omfatta. Islams tidiga historia var präglad av krig för att överleva, och Koranens uppmaning till kamp har en historisk relevans för dessa tidiga år.

Mindre känd är Koranens maning till att undvika hämndaktioner och till att uppta fredsförhandlingar så snart som möjligt. Hos oss noteras också sura 2. 256 mer sällan. Den lyder enligt Zetterstén, hos honom sura 2. 257, som Kronlöf noterar: "Det finns inget tvång i religionen". De engelska översättningarna är här snäppet annorlunda, och mer pådrivande; "There shall be no coercion in matters of faith" i M. Asads översättning, eller "There must be no coercion in matters of faith!" i A. Y. Alis.

Hur muslimska härskare genom historien i praktiken har handskats med Koranens bud om måttlighet, misskund och moderation har varierat genom tiderna. Det bör nog sägas gälla även kristna regenter och potentater genom historien. Islams historia har präglats av externa och interna stridigheter säger Kronlöf, och där har han rätt. Men denna sanning gäller även kristenheten genom historien. Här gäller Bibelns påminnelse om grandet och bjälken.

Märta Salokoski politices doktor, Helsingfors

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00