Kör digitåget förbi vårdreformen?

Det finns mycket att utveckla och effektivera i administrationen inom hälsovården.

Flera olika sammansättningar har redan i många år försökt få ihop vårdreformen, men i den kommande remissbehandlingen väntas nya problem. Det allmänna förtroendet för vårt hälsovårdssystem naggas i kanten av att reformen hela tiden skjuts fram. Vårdreformen är dock inte det enda sättet att förnya den finländska hälsovården.

Nya vårdformer, ny teknologi, kroniska sjukdomar som blir allt mer allmänna samt en åldrande befolkning skakar hälsovården runt om i världen. Digitaliseringen är den förändringskraft som mest påverkar hälsovården i västländerna. Digitaliseringen av offentliga tjänster och uppbyggandet av digitala tillväxtmiljöer har också hört till regeringens spetsprojekt och skulle även kunna vara en lösning på utmaningarna inom hälsovården.

Ett omfattande tillgodogörande av digitalisering skulle möjliggöra de ursprungliga målsättningarna med vårdreformen, det vill säga kostnadsinbesparingar och en effektivare integration av tjänsterna. Digitaliseringen skulle framför allt innebära hälsonytta på lång sikt genom att öka sannolikheten för förebyggande, försnabba vårdkedjorna och möjliggöra en mera individuell servicehelhet.

För en kund inom hälsovården öppnar digitaliseringen nya sätt att dra nytta av hälsovårdstjänster, bland annat en lägre tröskel för tillgänglighet dygnet runt och ett fortlöpande stöd för förebyggande. Medborgarna behöver nya verktyg för sin hälsovård, även annat än traditionella mottagningar som är bundna till tid och rum. Finländarna är enligt utredningarna beredda att ta mera ansvar för sin hälsa och att pröva digitala tjänster. Under de närmaste åren kommer det rikliga antalet digitala tjänster att till och med inverka mera på kundernas val och krav än vad vårdreformen kommer att inverka.

Det finns mycket att utveckla och effektivera i administrationen inom hälsovården. Digitala lösningar och ett systematiskt utnyttjande av data skulle möjliggöra bättre ledande och att makten och ansvaret flyttas närmare frontlinjen, det vill säga kunden. Omfattande satsningar på digitalisering skulle också lyfta exporten av den finländska hälsoteknologin till en ny tillväxtbana.

Försäkringsbolagen har traditionellt inte varit någon förnyande kraft inom hälsovårdsbranschen utan närmast nöjt sig med sin roll som betalare av fakturor. En digitalisering av servicefältet ger både försäkringsbolagen och nya aktörer möjlighet att via kunderna förnya hälsovårdsbranschen. Finländarnas önskemål om att snabbt få vård och om en heltäckande, personlig vård där man också tar hand om förebyggande av sjukdomar utgör en bra utgångspunkt för reformen. Det är naturligt att också ett försäkringsbolag har dessa målsättningar. Tjänsteleverantörerna ska ha totalansvar över kundernas hälsovårdskostnader och all verksamhet ska rikta sig till att öka hälsonyttan.

Om vårdreformen skjuts fram kan totalbilden ändras så att den omgivande världen allt snabbare blir digital och branschen ändras oberoende av förvaltningsreformerna och de därtill anslutna problemen. De digitala lösningarna och automationen möjliggör förutom en jämnare kvalitet också mera kundorienterade och kostnadseffektiva tjänster.

Jani Tikkanen medicine licentiat, direktör för hälsoaffärsverksamhet, Lokal Tapiola

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning