Köpenhamns energismarta Nordhavn ser mot hav och framtid

Frihavnen i Köpenhamn skulle en gång rädda staden från konkurrensen från Hamburg när Kielkanalen byggdes. I dag är hamnens tid förbi. Här växer nu det energismarta Nordhavn för 40 000 nya invånare.

Vi hittar ingenstans att äta lunch. Nordhavn i Köpenhamn har inget gatuliv, inga reklamskyltar och spritt utplanterad grönska. De enda ljuden av barn hörs från en terrass högt uppe på den internationella skolans tak.

Men solen skiner och havet glittrar utmed kajerna. En bar i hörnet av sterila Murmanskgade och Fortkaj säljer bara vin. Tre affärsmän i välstrukna, pastelliga skjortor delar en flaska rosé i solen. En Porsche står parkerad på förbjuden plats av en ägare som tydligen har råd. Ute till havs morrar ett större tvåmotorigt pontonplan; från Langelinie kan man flyga direkt till Århus.

I Nordhavn byggs en ny jättestadsdel för 40 000 invånare på den gamla Frihavnen. Två år före sin död 1896 fick den förre sjöofficeren, hamnkapten Ferdinand Lüders sitt bygge klart här. Tyskarna hade invigt Kielkanalen och för att inte förlora rollen som Östersjöns ledande hamn till Hamburg byggde den danska huvudstaden en frihamn.

Sandkaj är citymänniskornas beach i Nordhavn. Bild: Moa Dahlin

Mattias och Magnus i plurret vid Sandkaj. Bild: Moa Dahlin

Barnen Benedikte och Theodor har moster Mette och mormor Lis på besök. Bild: Moa Dahlin

Lekplats med bästa utsikten

Gamla Lüdersvej i hamnkvarteren har bytt namn. Gatorna uppkallas nu efter hamnstäder i Europa; Antwerpen, Southampton, Cork... Lüders gamla gata heter Helsinkigade. och han har i stället fått ge namn åt det innovativa parkeringshuset.

Uppe på P-Hus Lüders tak finns stadsdelens gymnastik- och lekplats dit man kan jogga nio våningar upp för en hisnande trappa på husets utsida. Utsikten är fantastisk över ett blått Öresund, vita vindkraftverk och en färdig betongram för ytterligare kvarter som ska mutas in av havet.

På takets röda gummiasfalt gör Adrian Schepelern styrketräning på räcke. Han brukar komma hit från Nørreport; workouten här kostar ingenting. Att bo här skulle däremot vara alldeles för dyrt, säger han.

– Man saknar ju också de gamla hamnkvarteren som nu är borta, slitna magasin, fulla av graffiti, säger han.

Utåt havet skymtar Tre Kronor Fort, ett mikro-Sveaborg i hamninloppet. Det enda som grumlar sommardagen är Refshaleøens låga gråa skyline av verkstäder och plåthangarer i sydost. Därifrån åkte den livstidsdömde Peter Madsen ut i en ubåt för att tortyrmörda en kvinna där ute på havets botten.

Dyra Teslakvarter

Utvecklingsbolaget By & Havn (Stad och hamn) ägs av Köpenhamn och den danska staten och driver både hamnar och nya stadsdelar. Det har inte alltid gått bra. I Ørestad närmare flygplatsen Kastrup blev bostäderna för dyra och sålde dåligt eftersom stadsdelen upplevdes som en evig byggarbetsplats. Också Nordhavn har rykte om sig att vara dyrt.

– Ja, det är dyrt att bo här. säger Stine Tofte. För en 113 kvadratmeters nybyggd hyreslägenhet vid Nordhavn Bassin betalar hon 20 000 danska kronor (2 700 euro) i månaden utan energi och vatten.

Nedanför hennes balkong, där hennes syster Mette och mamma Lis från Slagelse på Västsjälland sitter på besök, är det mera liv. Nere på Sandkaj solar och simmar unga utmed en citybadkaj i betong.

Barnen Benedikte och Theodor har moster Mette och mormor Lis på besök. Bild: Moa Dahlin

Stine Toftes luftiga och moderna bostad vetter mot FN-byen på den motsatta stranden, ett stort vitt kontorskomplex invigt 2013 av självaste Ban-Ki Moon. Mellan FN-husen skymtar en Oslofärjas jättelika blå stäv i nästa hamnbassäng, kommandobryggan är i jämnhöjd med hustaken.

Det har blivit oroligt på den andra stranden, säger Stine Tofte. Intill WHO och Unicef hänger ungdomar och det spelas musik på hög volym om kvällarna.

Göteborg Plads vid badkajen domineras av två sammanbyggda hus som liknar vattentorn. Men de är tidigare cementsilor byggda 1979 för bolaget Aalborg-Portland och är i dag ombyggda till en kontorsskrapa kallad Portland Towers. Där finns advokatbyråer och sedan i våras Tysklands ambassad.

Torben och Louise Krag kommer från grannstadsdelen Østerport för att sola vid Sandkaj. Portland Towers i bakgrunden är cementsilor från 70-talet som i dag är kontor. Bild: Moa Dahlin

Nedanför tornen solar svenskfödda Louise Krag och hennes man Torben. De har varit särbo ett tag, men hon ska flytta hem från Luxemburg. Och en option är att de tillsammans flyttar från Østerport utåt havet till Nordhavn.

Kajaker i höghusen

Havet har lockat Susan Munklöf att flytta hit. I P-hus Lüders stiger hon ur en stor SUV och har bland de gråa körramperna famnen full av gröna tomatplantor. Husen här har gräsmattor på taken och Susan Munklöf har ett drivhus.

– Och så ska jag och min man ut med våra havskajaker om någon timme, säger hon.

Grönskan i Nordhavn behöver fortfarande assistans av människorhand. Susan Munklöf har ett litet växthus inne bland de futuristiska husen. Bild: Moa Dahlin

Kajaksporten är stor i kvarteren på kajkanterna. Bostadshusen har cykelgarage och kajakförråd. Bild: Moa Dahlin

Nere på kajen kommer en grupp medelålders män svettiga i land efter en 21 kilometers kanotrunda ut med strandlinjen neråt Sydhavn. Parkeringshuset har cykelgarage, men också kajakförråd.

P-hus Lüders är som också landmärket Frihavstårnet en del av stadsdelens smarta elnät. Parkeringshusets inre har en maskinhall med ett jättebatteri för närmare 500 kilowattimmar för att jämna ut elkonsumtionen. Flera av husen har också vattentankar för värmelagring.

Ultralåg värme och hybridlösningar

Hos Energylab vid nästa bassäng norrut ber projektledare Christoffer Greissen om ursäkt för att det är shorts på jobbet i dag. Uppe i förra Packhus 47 på Sundkaj leder han, nästan som på en kommandobrygga i den strålande försommaren, ett energiprojekt för stadsdelen. Den danska staten har tillsammans med ABB och Danfoss som ledande industriparter pumpat in 143 miljoner danska kronor (19 miljoner euro) för att testa och demonstrera energismart boende.

Christoffer Greisen leder projektet med att demonstrera framtiden energismarta boende i Nordhavn. Bild: Moa Dahlin

Flera projekt är hybridprojekt. Husens egna solpaneler, värmeåtervinning och de boende själva med sina val bidrar till att energi används effektivare. Många förbinder sig att pruta på sin energiförbrukning i upp till 10 timmar i sträck för helhetens skull.

– Vi experimenterar med ultralåg fjärrvärme på bara 45 grader som husens egen energiproduktion, energilagring och spillvärme höjer till 55-60 graders standardtemperatur, säger Christoffer Greissen.

En av de största "prosumenterna" här är den blåtonade Copenhagen International School intill kryssningsterminalen. Skolans hela fasad består av över 6 000 kvadratmeter lätt olika vinkelställda solpaneler. I stadsdelprojektet ingår också att mata in spillvärmen från en stormarknad i det lokala smarta energinätet.

Vi hittar en affär till sist. Med hårt inplastade lunchsallader sätter vi oss i solen vid en kanal med två ensamt guppande motorbåtar och känner oss som figurer i broschyren över hur allt ska bli när det är klart.

En ny stadsdel för 40 000 invånare ska stå klar här 2022 kring den gamla frihamnens kajer och kvarter. Den verkade här i 97 år fram till 1991. Bild: By & Havn – Ole Malling

FAKTA

Nordhavn

Vad: stadsdel i Köpenhamn, byggd på frihamnen som verkade här 1894–1991 norrom Langelinie

För: 40 000 invånare och fyra metrostationer 2022

Mål: att blanda boende och hamnfunktioner

Speciellt: energismart stadsdel, särskilt i fråga om värme

Världsrekord: Köpenhamns internationella skola, världens största fasad av solpaneler, 12 000 st. som ger skolan dess blåa färg.

Rykte: havsnära och dyrt

Besök: S-tåg till Østerport. Gratisutställning om områdets historia i Frihavnstårnets bottenplan. Kolla lekplatsen på P-Hus Lüders tak.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00