Bemästrande av evolutionen gav kemipris

Frances Arnold, verksam vid California Institute of Technology i Pasadena, får ena hälften av årets Nobelpris i kemi. Bild: TT/AP/Lehtikuva/Heikki Saukkomaa

Evolutionens styrka syns i livets mångfald. Och det är förmågan ett bemästra denna styrka som belönas med årets Nobelpris i kemi, något som bland annat resulterat i nya läkemedel. Årets pris går till en britt och två amerikaner – varav en är kvinna.

Frances Arnold är född 1956 i Pittsburgh, USA, och doktorerade 1985 vid University of California i Berkley. Hon är numera verksam vid California Institute of Technology i Pasadena.

George Smith är född 1941 i Norwalk, USA, och doktorerade 1970 vid Harvard University, USA. Han är professor emeritus vid University of Missouri.

Sir Gregory Winter är född 1951 i Leicester, Storbritannien, och doktorerade 1976 vid University of Cambridge. Han är verksam MRC Laboratory of Molecular Biology i Cambridge.

Frances Arnold är den femte kvinnan att få Nobelpriset i kemi. Tidigare kvinnliga pristagare i kemi är Marie Curie, 1911, Irène Julíot-Curíe, 1935, Dorothy Crawfoot Hodgkin, 1969 och Ada Yonath, 2009.

Ena hälften av priset tilldelas Frances Arnold, verksam vid California Institute of Technology i Pasadena. Hon får priset för riktad evolution av enzymer. Dessa enzymer kan sedan användas för att tillverka allt från biobränsle till läkemedel. Hon genomförde 1993 den första riktade evolutionen av enzymer och sedan dess har hon finslipat de metoder som numera används rutinmässigt för att utveckla nya katalysatorer. Hennes enzymer nyttjas bland annat för en mer miljövänlig tillverkning av kemiska substanser.

Den andra halvan av priset delas lika mellan George Smith och Gregory Winter. De får priset för att ha utvecklat antikroppar med metoden som kallas fagdisplay. På så vis kan man motverka autoimmuna sjukdomar och i vissa fall bota spridd cancer.

Fagdisplay är när virus som infekterar bakterier kan utnyttjas för att ta fram nya proteiner. Smith utvecklade 1985 den här metoden, medan Gregory Winter använde metoden för riktad evolution av antikroppar med målet att framställa nya läkemedel. Det första av dessa läkemedel godkändes 2002 och används mot ledgångsreumatism, psoriasis och inflammatoriska tarmsjukdomar.

Enligt Vetenskapsakademien har de tre på sätt och vis bemästrat evolutionens kraft. De har tagit kontroll över evolutionen och nyttjat den för ändamål som gör stor nytta för mänskligheten.

Vetenskapsakademien ringde upp och väckte den amerikanska kemipristagaren Frances Arnold, som någon timme senare hade fått i sig en kopp kaffe och var beredd på att svara på frågor från vetenskapsreportrar som samlats i Kungliga vetenskapsakademins lokaler i Stockholm. Men telefonlinjen var – som så många gånger tidigare när Vetenskapsakademien ska annonsera ett Nobelpris – för dålig, varför samtalet fick avslutas.

Annons: Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning