"Konsten att lära sig åka velociped är långt lättare än man tror"

Här är en bild på Helsingfors velocipedistklubb. Några av personerna på bilden vet vi namnet på, som den mittersta damen bakom cykeln, Olga Liljeblom. Längst till vänster står Julius Winberg. Sittande i mitten, Frans Lindström. Bild: Daniel Nyblin/Museiverket

I år har det gått jämna 200 år sedan cykeln uppfanns av friherre Karl von Drais i Mannheim i Tyskland den 12 juni 1817.

Friherrens påfund kallades för en "körmaskin", senare blev den känd som velocipeden. Körmaskinen påminde mycket om en cykel men saknade pedaler.

Under en lång tid var velocipeden främst en nöjespryl för män i de övriga samhällsklasserna, skriver FNB. Men senare kom cykeln att bli allt viktigare.

På 1880-talet fick velocipeden pedaler och en kedjedriven kraftöverföring.

Finlands första cykelklubb, Helsingfors velocipedistklubb, grundades år 1882 av Lars Krogius junior.

En herre med sin cykel fotograferad på en ateljé på Glogatan 3 i Helsingfors. Bild: Eric Sundström/Helsingfors stadsmuseum

Två år senare ordnades den allra första cykeltävlingen i Kajsaniemiparken. Man kan tala om en riktig guldålder för cykelsporten under de två sista decennierna av 1800-talet.

En av de finländska stjärnorna hette John Touronen. Han hade också en firma som sålde cyklar i Finland. I velocipedkatalogen från 1895 får man veta följande:

Konsten att lära sig åka velociped är långt lättare än man tror.

På bara en timme kan en vuxen människa lära sig att cykla, menar man.

Vill man lära sig åka, och det bör man, skaffar man sig en gammal maskin, som är van vid stötar, och smällar samt beger sig, endast i värsta fall ensam, till någon lindrig, hård backsluttning på ett afsides beläget ställe.

Velocipedkatalogen avråder strängt från att trampa med hålfoten.

Det finns knappt någonting fulare än en velocipedist, som under ridten vaggar.

Här ser man damer och herrar med sina cyklar. Bild: Alexander Achates Michelsson/Mellersta Finlands Museum

Annons: Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning