Konservativa vindar i ärkebiskopsvalet

Två biskopar, en exbiskop, en missionschef och en universitetslärare vill bli ärkebiskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Det är en tung post där de egna åsikterna ska vägas mot det ansvar man har för hela kyrkan, med alla de åsiktsmotsättningar som finns. Professor emerita Susan Sundback i Åbo ser två huvudkandidater.

Den nuvarande ärkebiskopen Kari Mäkinen går i pension i juni. Han har gjort sig känd för tydliga och konkreta ställningstaganden, framför allt i frågor kring människovärdet. Frågor om flyktingar och samkönade äktenskap har skapat flest rubriker. Överlag har han ställt sig synligt på de svagas sida. Hur nästa ärkebiskop profilerar sig vet vi efter valet. På torsdag om en vecka röstar delegaterna i den första valomgången.

Susan Sundback, professor emerita i sociologi i Åbo, forskar i kultur, religion och värdefrågor. Med lång erfarenhet av den lutherska kyrkan tror hon att många just nu upplever en viss matchtrötthet efter den senaste tidens heta diskussioner om sexuella trakasserier, samkönade äktenskap och flyktingpolitik. Längtan efter en andningspaus är något som kan komma att påverka valet.

– En del av kandidaterna har förstås redan målat in sig i sina hörn och kommer att ha svårt att få det stöd som krävs för att bli valda, säger hon.

Mest jämlik

I grunden är det ärkebiskopen som vakar över kyrkans enhet och definierar den lutherska kristendomen i samhällsdebatten. Hierarkin gör att få präster och biskopar medvetet uttalar sig tvärt emot sin ärkebiskop. Ämbetet är ändå inte direkt jämförbart med en vd-post. I den lutherska kyrkan är ärkebiskopen högst på rangskalan, men uttrycket Primus inter pares (först bland jämlikar) signalerar vad ämbetet handlar om.

– Om man utgår ifrån att en ärkebiskop ska känna sin kyrka får vi nog anta att det är en av de två nuvarande biskoparna Björn Vikström och Tapio Luoma som blir vald, tror Susan Sundback. De är å andra sidan inte direkt varandras motsatser, så en eventuell andra valomgång kunde bli spännande.

Personlighet och värdegrund spelar en roll vid valet, men precis som vid politiska val finns det olika lojaliteter som påverkar de röstande. HBL har sonderat läget inför valet med Susan Sundback och dessutom talat med några kyrkligt anställda som vill vara anonyma.

Den mera konservativa falangen är oroad över att kyrkans enhet känns hotad, och anser inte att lösningen är att anpassa sig till dagens trender i samhället. "Ärkebiskopen ska ha alla blad i sin bibel" är ett uttryck som använts i en motreaktion till de senaste årens liberaliseringssträvanden. Å andra sidan finns det bara en uttalat konservativ kandidat.

I augusti justerades valsättet för att göra det mera jämlikt. Rösterna från Åbo ärkestift har inte längre en större tyngd än andra röster. På sina håll har man förutspått att den här förändringen kunde leda till något fler konservativa röster.

Kandidaterna

Björn Vikström. Biskop i Borgå stift, docent. Född 1963. Bild: Lehtikuva/Roni Lehti

Borgå stifts biskop Björn Vikström är enligt Susan Sundback en debattglad handlingens man som inte minst med sina böcker om folkkyrkan och äktenskapet visat att han gärna föregriper kommande debatter.

– Hans akademiska och teologiska inriktning i kombination med församlingserfarenheten skulle göra honom till en bra ärkebiskop, tror Sundback. De personer som HBL talat med ser honom också som en av de två starkaste kandidaterna.

Vikström uppfattas som sin fars son, intellektuell och ofta radikal. Ibland har hans åsikter varit för radikala för huvudfåran. Bland HBL:s sagesmän märks en lätt oro över hur det hårdnade språkklimatet kan påverka hans möjligheter. "När John Vikström valdes fanns det inga sannfinländare", påpekar en av dem.

lkka Kantola. Riksdagsledamot (SDP), teologie doktor. Född 1957. Bild: Lehtikuva/Roni Lehti

Ilkka Kantola har varit riksdagsledamot för SDP i 10 år. Innan dess var han biskop i Åbo ärkestift 1998-2005, men avgick efter trassel i privatlivet. Han hör alltså i princip till kategorin tidigare biskopar. Ändå, eller kanske därför, var många av HBL:s sagesmän förvånade över att han ställer upp.

– Han har både meriter och ledarpersonlighet, men den partipolitiska karriären kommer inte att ge någon fördel i det här valet, säger Sundman. Politiken uppfattas av HBL:s sagesmän som ett större hinder än den tidigare reträtten från biskopsämbetet.

Heli Inkinen. Universitetslärare i organisation och ledning, teologie doktor. Född 1957. Bild: Lehtikuva/Roni Lehti

Enda kvinnan i kandidatskaran är Heli Inkinen, universitetslärare i företagsekonomi vid Åbo Akademi. 1994–2015 var hon stiftssekreterare vid Åbo domkapitel.

– I ett ärkebiskopsval är hon inte speciellt välmeriterad, hon är snarast kyrkohistoriker och har aldrig lett en församling, konstaterar Susan Sundback.

– Hon kallar sig diplomatisk feminist, men jag misstänker att hon med feminism menar jämlikhet och inget annat, säger Sundback. Inkinens kandidatur ses inte minst som en reaktion på biskopsvalet i Helsingfors, där en man valdes trots kvinnliga alternativ.

Tapio Luoma. Biskop i Esbo stift, teologie doktor. Född 1962. Bild: Lehtikuva/Roni Lehti

Biskopen i Esbo stift Tapio Luoma var en av de väntade kandidaterna. Han tycker att det ska finnas lite spänningar inom kyrkan. "Den rena kyrkans idé" skulle tränga ut dem som tänker annorlunda på någon punkt.

– Luoma har länge varit kyrkoherde. Han är en lyssnare som låter andra diskutera och sedan sammanfattar. Han må vara lite konservativ, men han inser behovet av förändring, säger Sundback. Luoma placerar sig nära den kyrkliga mittfåran och är bland HBL:s sagesmän ett av de två heta stalltipsen.

Ville Auvinen. Missionschef, teologie doktor. Född 1966. Bild: Lehtikuva/Roni Lehti

Ville Auvinen. missionsledare inom Finska lutherska evangeliföreningen SLEY, är de väckelsekristnas och de konservativas kandidat. Engagemangen i Teologiska institutet och Paulussynoden ger honom en profil som enligt Sundback går emot huvudkyrkan i många frågor. Auvinen anser att kyrkan behöver en ledare som "vågar stå på Guds ords grund även om det innebär att gå emot majoriteten". Stödet för Auvinen finns bland dem som vill hålla fast vid dagens äktenskapssyn.

De källor som HBL talat med påpekar att Auvinen och hans stödgrupper har en egen agenda som färgas kraftigt av väckelserörelsens bibelsyn, och att han därför knappast kommer att gå vidare till en andra omgång.

Fakta

Ärkebiskopsvalet 2018

Den första valomgången hålls torsdag 8.1.

Kandidaterna är Borgå stifts biskop Björn Vikström, riksdagsledamoten Ilkka Kantola, Esbo stifts biskop Tapio Luoma, universitetslektorn Heli Inkinen och SLEY:s missionsdirektör Ville Auvinen.

Minst hälften av rösterna krävs för att en kandidat skall bli vald i första omgången. I annat fall avgörs valet mellan de två kandidater som fått flest röster vid en andra valomgång torsdagen 1.3.

Nuvarande ärkebiskopen Kari Mäkinen går i pension i juni.

Rösträtt i valet har ärkestiftets präster och lektorer tillsammans med lekmannaelektorer som utsetts av församlingarna. Lekmannaelektorerna är lika många som de röstberättigade prästerna och lektorerna, i detta val 603.

Dessutom har alla kyrkomötesombud och medlemmar i stiftsfullmäktigena, domkapitlen och kyrkostyrelsen rösträtt. Sammanlagt blir det 1 525 röstberättigade.

Fakta

Ärkebiskop

Ärkebiskopen är den ledande biskopen i en kyrka. (grek. arkheipiskopos). Av de lutherska kyrkorna är det bara kyrkorna i Finland, Sverige, Estland och Lettland som har ärkebiskopar. Biskopen i Åbo fick status som ärkebiskop år 1817.

Till ansvarsområdena för ärkebiskopen i Åbo ärkestift hör Åbo domprosteri och Nådendals prosteri, sammanlagt 20 församlingar. Ärkebiskopen är också ordförande för kyrkans gemensamma organ, såsom kyrkomötet, biskopsmötet och kyrkostyrelsen samt ordförande för Kyrkans utrikesråd.

Ärkebiskopen är formellt inte chef för de andra biskoparna, utan den främste bland likar i biskopskollegiet (lat. primus inter pares).

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00