Kompromissernas brexit väntar britterna

Kritiken mot brexit växer sig allt starkare och protesterna mot det pågående EU-utträdet blir allt högljuddare.Bild: EPA/ANDY RAIN

Utträdet skulle enligt anhängarna av brexit betyda mera pengar till hälsovården, ett slut på den fria rörligheten och ett pass med blå omslag. Då det är ett år kvar till brexit har britterna inte kommit överens om mycket annat än de blå passen.

1. Ett "smidigt och organiserat" brexit

Det trodde de då:

I sitt första stora brexittal lovade premiärminister och ledaren för det konservativa partiet Theresa May att utträdet kommer att vara "smidigt och organiserat", tack vare en övergångsperiod efter brexit.

Så ser det ut nu:

De konservativa är ännu oense om hur utträdet ska se ut. Förhandlingarna med Bryssel får kritik av både brexitanhängare och -motståndare. Men Storbritannien får sin övergångsperiod.

Efter utträdet den 29 mars nästa år börjar övergångsperioden på 21 månader. Fram till den 21 december 2020 fortsätter Storbritannien höra till den inre marknaden och tullunionen, men har inte längre en röst i Bryssel.

2. Imperiet 2.0

Det trodde de då:

Utrikesminister Boris Johnson har lovat att brexit ska skapa ett globalt Storbritannien och sagt att landet vinner stort på att sluta nya handelsavtal med tillväxtmarknader utanför EU. I Westminster kallas det skämtsamt Empire 2.0.

Så ser det ut nu:

Brexitanhängarna och -motståndarna grälar fortfarande om handelsavtalen.

Martin Donnelly, före detta departementsråd på ministeriet för internationell handel, har sagt att Boris Johnsons förslag är som att "tacka nej till en trerätters middag för en påse chips".

Regeringens egen analys visar att Storbritannien skulle förlora mellan 2 och 8 procent av bnp under de kommande 15 åren om landet lämnar den inre marknaden och tullunionen för att sluta egna handelsavtal. Nya handelsavtal med bland andra USA skulle ge en ökning på 0,6 procent.

Men brexitanhängarna anser att framtiden är ljus utanför den inre marknaden. Under övergångsperioden blir det klart hur det går. Då får Storbritannien möjlighet att sluta nya handelsavtal.

3. Den fria rörligheten

Det trodde de då:

Premiärminister Theresa May har lovat att minska på invandringen. Det kan hon bara göra om det blir stopp för den fria rörligheten.

Så ser det ut nu:

Storbritannien lämnar den inre marknaden år 2020 och då blir det svårare för EU-medborgare att flytta till Storbritannien.

Theresa May hade hoppats att EU-medborgare som flyttar till landet under den två år långa övergångsperioden inte ska få rätt att stanna. Men de får nu samma rättigheter som de EU-medborgare som bosatt sig i Storbritannien före brexit.

De drygt tre miljoner EU-medborgare som bor i Storbritannien får fortsätta bo och arbeta i landet som förut, men måste ansöka om så kallad settled status efter brexit. Om de 1,2 miljoner britter som bosatt sig i andra EU-länder får flytta fritt inom EU efter utträdet är mindre klart.

4. Irland

Det trodde de då:

Theresa May har lovat att gränsen mellan Nordirland och Irland ska vara "friktionsfri" efter brexit.

Så ser det ut nu:

Storbritannien, Bryssel och Irland har ännu inte kommit överens om en lösning.

Irland har krävt att det inte blir en hård gräns med tullkontroller efter brexit. Theresa May och hennes regering har försökt föreslå olika kreativa lösningar med fokus på teknologi. Enligt utrikesminister Boris Johnson kunde problemet lösas genom att ta inspiration av det automatiserade systemet som samlar in trängselskatt i London.

EU:s förslag är att Nordirland får stanna kvar i tullunionen och den inre marknaden om ingen annan lösning kan hittas. Storbritanniens brexitminister David Davis säger att Westminster kan gå med på en nödlösning, men inte den nödlösningen. Förhandlingarna fortsätter.

5. Ett blått pass

Det trodde de då:

Enligt tabloiden The Sun är ett pass med blått omslag "en symbol för vår självständighet". Efter folkomröstningen 2016 lanserade tidningen en kampanj för att återinföra det blå passet.

Så ser det ut nu:

I december meddelade immigrationsministern Brandon Lewis att de blå passen kommer att tas i bruk igen efter brexit. Men uttalandet ledde till förvirring bland parlamentarikerna, de var nämligen inte ense om vilken färg de brittiska passen haft före 1988.

I mars meddelade regeringen att de nya passen kommer att tryckas utomlands, i Frankrike. "Varför hatar våra ledare vårt land", rasade tabloiden the Daily Mail. Men The Sun valde att inte kritisera beslutet. Företaget i Frankrike hade kommit med det bästa erbjudandet. Det var 12 miljoner pund billigare. "För det kan man anställa 500 sjuksköterskor", skriver The Sun.

6. Hälsovården

Det trodde de då:

Lämna-kampanjen lovade att 350 miljoner pund i veckan skulle gå till hälsovårdssystemet NHS efter brexit. Vallöftet lockade många att rösta för utträdet.

Så ser det ut nu:

Enligt lämna-kampanjen kostade det Storbritannien 350 miljoner pund, drygt 400 miljoner euro, i veckan att höra till EU. UK Statistics Authority kallade det "en klar felanvändning av statistik". Till och med den föra detta Ukip-ledaren Nigel Farage har sagt att vallöftet var "ett misstag".

Enligt the Telegraph kostade medlemskapet Storbritannien drygt 160 miljoner pund i veckan år 2015. Bara en framstående politiker har lovat att pengarna ska gå till NHS, utrikesminister Boris Johnson. Han håller fast vid vallöftet och har sagt att det enda misstaget var att man underskattat summan. Då Storbritannien lämnar EU kommer landet att ha närmare 438 miljoner pund i veckan att lägga på NHS, säger han.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33