Komposterbara påsar brinner med blandavfall

Bild: Mostphotos

S-gruppen gör en omfattande satsning och byter ut fruktpåsarna av plast till komposterbara påsar. Men i de allra flesta fall blir det inte jord av påsarna – de går upp i rök.

– Vill du ha dina frysvaror i en bionedbrytbar påse?

Den frågan ska alla som köper en liter glass hädanefter få vid kassan i HOK-Elantos butiker. Tidigare har frågan gällt en genomskinlig fruktpåse av plast.

Orsaken är att S-gruppen har gått in för att minska användningen av plast. De gröna komposterbara påsarna ska finnas gratis på alla fruktavdelningar i alla butiker i hela landet, och i huvudstadsregionen ska de dessutom finnas vid kassan.

Det globala plastproblemet är en enorm utmaning och ett konkret hot mot många djurarter, till exempel hittade norska forskare nyligen 30 plastpåsar i en valmage. EU:s lösning är att kräva att medlemsländerna minskar bruket av plastpåsar, metoden är valfri.

I Finland har Miljöministeriet ett avtal med Handelns förbund om att minska förbrukningen av plastpåsar, vilket S-gruppen hänvisar till när de berättar om satsningen på komposterbara påsar. Men när man läser avtalet noggrant står det klart att fruktpåsarna står utanför avtalet – de anses behövas för att konsumenterna ska kunna köpa varor i lösvikt och på det viset minska matsvinnet.

Varför frivilligt gå in för komposterbara påsar, Mika Lyytikäinen, planeringsdirektör vid S-gruppen?

– Det har varit mycket diskussion om fruktpåsarna i Finland. Vi tycker att det är viktigt att ge konsumenterna ett alternativ.

För dem som bara slinker in till en Alepa i Helsingfors för att köpa ett kaffepaket och en bulle och brukar klara sig med en liten gratispåse från kassan är det en konkret skillnad – då går man numera ut med en grön påse gjord av Mater-Bi som består bland annat av majsstärkelse och växtoljor. En video på det italienska företagets sajt visar hur råvarorna kommer från naturen och återbördas till naturen när de komposteras.

– Genom att öka utbudet av bionedbrytbara fruktpåsar kan vi påverka användningen av dem och på det viset minska mängden onedbrytbart plastavfall. Men konsumenten bör komma ihåg att den verkliga nyttan uppstår först när fruktpåsen används för komposterbart avfall, säger HOK-Elantos kvalitets- och miljöchef Satu Kattilamäki i ett färskt pressmeddelande.

Men det visar sig vara en sanning med modifikation. Jo, om du har en egen kompost i köket eller på bakgården kan den gröna påsen bli jord. Men om du lägger ditt bioavfall i den och för den till ett kommunalt insamlingskärl är sannolikheten stor för att den i stället går upp i rök i ett avfallskraftverk.

Hinner inte brytas ned

I huvudstadsregionen förs bioavfallet för rötning och kompostering till Käringmossen i Esbo. Bara en del av avfallet går via rötningsprocessen, grövre material går direkt till kompostering.

– De flesta av (de komposterbara) påsarna går direkt till kompostering, säger Christoph Gareis vid Helsingforsregionens miljötjänster HRM, driftsansvarig vid anläggningen.

Sedan produktionen av biogas inleddes har man kunnat förkorta komposteringsfasen.

– Det betyder att påsarna har ännu kortare tid för att brytas ned. De som inte brutits ned sållas ut tillsammans med plast och körs till avfallskraftverket i Vanda.

Gareis säger att HRM inte har undersökt i vilken utsträckning nedbrytningen av de komposterbara påsarna sker i deras komposteringsprocess.

– I teorin är det osannolikt att de bryts ned på två veckor. Det finns många nedbrytbara plastpåsar i vår rejekt.

Påsföretag ovetande

Jouni Riutta är vd för Biobag Finland, företaget som levererar påsar bland annat till S-gruppen. Han är chockerad när han hör detta.

– Påsarna bryts ner hur fort som helst i en normal kompostanläggning. Vi har inte fått ett enda klagomål.

Riutta har en bakgrund inom plastbranschen men har jobbat med nedbrytbara produkter i tjugo år. Han anser att de gröna påsarna kan motiveras på många sätt.

– Majsstärkelsen är en biprodukt inom livsmedelsindustrin, och andelen majsstärkelse som går till påsar globalt sett är minimal. Den största användaren av denna typ av stärkelse är pappersindustrin.

Det verkar gå hål på de komposterbara påsarna ganska lätt. Är ni nöjda med deras egenskaper?

– Man kan göra dem hållbarare, men det kostar mer. Trots att det blir ett hål går hela påsen inte sönder, vilket är fallet med motsvarande plastpåsar.

Ändå ett miljöval

Christoph Gareis säger att det finns fördelar med komposterbara påsar även om de inte komposteras.

– De är nästan alltid gjorda av förnybara råvaror, dessutom är de behändiga för kunden. Även om papperspåsar är bäst för vår process är det bra att veta att det blir energi av de bionedbrytbara påsarna ifall de förs till avfallskraftverk.

Mika Lyytikäinen anser att de komposterbara påsarna i alla fall inte gör någon skada.

– I vissa bionedbrytbara påsar ingår fossila komponenter, men andelen är klart mindre än i påsar som bara görs av fossila råvaror. På det viset blir belastningen på miljön mindre.

Priset är hursomhelst högre.

– En bionedbrytbar påse är flera gånger dyrare än en fruktpåse av plast, säger Lyytikäinen.

Upp till konsumenten

Andelen bioavfall i blandavfallet i huvudstadsregionen ligger stadigt runt 40 procent, vilket betyder att allt som kan bidra till sorteringsmotivation uppskattas. Därför verkar det finnas en oro för att de "gröna" påsarna ifrågasätts, men flera experter som HBL talat med tycker att det är på sin plats att skilja på stora och små frågor.

Om du köper marinerad kyckling och inte för förpackningen till återvinning kan du använda ganska många fruktpåsar av plast innan du producerat motsvarande mängd plastavfall.

En annan sak är förstås om du kastar påsen i naturen, då är en bionedbrytbar påse såklart att föredra.…

HBL:s praktikant Roni Kuronen har frågat folk på stan om deras påsvanor:

Anu Koli Jag använder komposterbara påsar eftersom jag tror att de är mer ekologiska. Jag är inte så noggrann med att sortera bioavfallet skilt. Bild: Roni Kuronen

Markku Kekäläinen Jag har nog på senare tiden använt biopåsar eftersom jag har förstått att de är gjorda av ett nedbrytbart material. Dessutom är de bra för sorteringen av bioavfall tillsammans med papper. Bild: Roni Kuronen

Anne Haila Jag valde en vanlig påse den här gången men jag brukar vanligtvis använda de nya biopåsarna. Jag har ändå märkt att de inte är lika hållbara. Nedbrytbara påsar använder jag också för sortering av bioavfall. Bild: Roni Kuronen

Mikko Huttunen Jag väljer nog biopåsen men samtidigt har jag förstått att tillverkningen belastar naturen. Det är ändå fint att den är nedbrytbar. För bioavfall använder jag antingen biopåsar eller liknande påsar som går att köpa separat. Bild: Roni Kuronen

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning