Kompositionskonsert som grupparbete

En av sex. Dante Thelestam var en av de sex vars verk framfördes av Avanti i fredags. "Verkets välklingande klarhet fascinerade, medan det ständiga rasslet kändes som ett överflödigt element", skriver recensenten.Bild: Pressbild

Avanti var bästa tänkbara uttolkare för de sex nya alstren.

Nutida musik

Avanti! Dirigent Dima Slobodeniouk. Verk av kompositionsstuderande vid Sibelius-Akademin. Musikhuset, Sonoresalen 9.12.

Kompositionsstuderande vid Sibelius-Akademin har redan under några år fått sina verk framförda inom ramarna av den betydelsefulla Klang-konsertserien. Denna gång stod kammarorkestern Avanti till de unga kompositörernas förfogande.

Konserten i fredags avslutade ett projekt där sex studerande komponerade nya stycken med syftet att sammanställa en fungerande konserthelhet. Till uppgiften hörde att varje stycke parades ihop med ett annat, dessutom så sömlöst som möjligt, vilket uppmuntrade kompositörerna till att dela med sig av sina idéer.

Mioko Yokoyamas Carnival inledde konserten starkt. Det nyckfullt pulserande och spänningsfyllda verket tillhörde kvällens höjdpunkter, inte minst på grund av de fina diskantbetonade klangfärgerna och elegant användning av tamburin.

Ett stilla sus ledde till Walter Sallinens Farbenkugel. Övertoner, melodiska fragment samt starkare utbrott dök fram ur suset, och så småningom växte musiken till maskinmässiga upprepningar av ett enkelt nedåtgående motiv. Intrycket var imponerande än om litet oslipat mot slutet.

Det fanns något glättigt och öppet i Saara Lindahls If I were fire. Elden har inspirerat henne till att skapa en modern tonmålning: lågorna fladdrade, metall smiddes, och som ett lekfullt element blåste musikerna ut elden – men den tändes igen.

Som en fiffig övergång föddes Dante Thelestams Vita bin ur askan. Till skillnad från de föregående styckena var grundkaraktären rofylld, med större vikt på den melodiska aspekten. Verkets välklingande klarhet fascinerade, medan det ständiga rasslet kändes som ett överflödigt element.

Det finns många slags inspirationskällor, och det radioaktiva grundämnet Americium hör till de mer otippade. Jaime Belmonte Caparrós Radioactivitas americio inducta bygger på våldsamma utbrott, som organiskt väller fram från den hotfullt tysta bakgrunden. Ett prov på skicklighet!

Våldsamheten smälte bort i Aleksejs Pegusevs Leaves, som präglades av en kontrapunkt av fragila melodier. Det motiviskt enhetliga verket gav ett gåtfullt, kanske till och med obestämt intryck.

Det finns naturligtvis inget entydigt recept för en dramaturgiskt lyckad konsert. Studerandena hade gjort goda val: Lindals och Thelestams verk skapade välkommen kontrast i mitten av konserten, medan Pegusevs verk avslutade helheten i en härligt lyrisk atmosfär.

Dima Slobodeniouk och de sexton musikerna framförde noviteterna utmärkt och med inlevelse. Under processen har kompositörerna fått feedback av musikerna, och någon märkbar friktion mellan partituret och framförandet uppstod sällan. Uruppförandena kunde inte ha hamnat i bättre händer.

Anna Pulkkis

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00