Komplexa kubanska rytmer fascinerar finländare

Club Cohiba, där salsabandet Tri Cohiba spelar, ordnas regelbundet på klubben Storyville i Helsingfors. På bilden syns Andres Mena som spelar trombon i bandet. Bild: Karl Vilhjálmsson

Congas, clave, guiro, bongotrummor och maracasser. Salsan skulle sakna sin karaktäristiska sväng utan den latinamerikanska musikens rytminstrument. I dag vill allt fler finländare lära sig att bemästra de här instrumenten. Rytmerna är nyckeln till att bli en riktigt skicklig dansare.

Från källarvåningen på Runebergsgatan hörs mjuka, rytmiska trumkomp. Ki-ki-kun-ki-ki-kun, låter Iyá-trumman, den största av de tre olika batátrummorna. De mässande sångstämmorna som ackompanjerar trumslagen för tankarna till fjärran länder och exotiska kulturer.

Yorubamusiken, som ursprungligen kommer från Afrika utvecklades vidare på Kuba, dit den kom genom slavhandeln. Uppskattningsvis närmare en miljon afrikaner skeppades till Kuba under 1600-1800-talen.

Till skillnad från många andra kolonialiserade länder, tilläts slavarna fortsätta spela sin musik på Kuba. Det här är en av förklaringarna till varför så många latinamerikanska musikstilar har sitt ursprung på just den lilla ön. Där utvecklades musiken vidare och kom så småningom att lägga grunden för bland annat timba, son, bolero och det vi i dag kallar salsa.

Vili Mustalampi (i mitten) är rektor för musikskolan Rumba-Akatemia som specialiserar sig på latinamerikansk musik. Genom att lära sig spela batátrummor hoppas eleverna Mira Ravald (till vänster) och Laura Peljamo (till höger) öka sin förståelse för den kubanska musiken och dansen. Bild: Cata Portin

Inspiration i rytmernas mångfald

På musikskolan Rumba-Akatemia, som specialiserar sig på undervisning i latinamerikansk musik, går i dag ett fyrtiotal elever på gruppundervisningstimmar eller privatlektioner. Utöver det ordnar skolan också intensivkurser och workshoppar.

– Den här hösten var intresset större än någonsin och vi fick många nya elever till skolan. Songruppen hade till exempel så många intresserade att alla inte rymdes med, säger skolans grundare och rektor Vili Mustalampi.

Det är särskilt olika slag- och rytminstrument, som till exempel batátrumman som intresserar eleverna.

– Rumba- och yorubatrummornas rytmer har starkt påverkat musiken i Latinamerika. Sätter man sig inte in i dem och lär sig förstå dem kommer allt man gör inom genren bara att bli ytskrap.

En av deltagarna på gruppundervisningen i batátrummor är cirkusartisten Mira Ravald.

– Jag har tidigare gått på enstaka workshoppar som Rumba-Akatemia ordnat och länge velat lära mig spela batátrummor. Den här höstterminen blev det äntligen av. Det har varit en riktig utmaning, särskilt att sjunga och spela samtidigt, men otroligt givande och jag går alltid hem full av energi.

På batálektionen fördjupar sig eleverna i yorubamusiken. Musiken spelas på tre olika storleks batátrummor som alla producerar olika ljud: den minsta trumman kallas Okónkolo, den mellersta Itótele och den största Iyá. Bild: Cata Portin

Fakta

Latinamerikansk musik – vad är det?

Med latinamerikansk musik avses en rad musikstilar som härstammar från Latinamerika. Bland annat timba, son, salsa, merengue och cha-cha-cha är exempel på latinamerikansk musik.

Den latinamerikanska musiken har sina rötter i Afrika. Under 1600-1800-talens slavhandel kom den från Afrika till Latinamerika .

Gemensamt för musiken är att den är väldigt rytmisk. Ofta är den polyrytmisk, det vill säga den innehåller flera olika inkongruenta rytmer inom samma takt. Det här kan göra det svårt för den ovana att uppfatta vad ettan i musiken är.

Vanliga rytminstrument som används inom latinamerikansk musik är bland annat guiro, maracasser, congas, bongotrummor, clavepinnar och tresgitarr.

En typisk salsalåt är till exempel ofta uppbyggd så att den först har en del med verser och refränger som påminner om uppbyggnaden i många poplåtar. Efter den här delen följer ofta en mer improviserad avslutning på låten, som kallas montuno. I sången består den sista delen av en typisk salsalåt ofta av en så kallad call and response, en kör och en solist som turvis sjunger.

Hon har dansat kubanska danser sedan 2005 och särskilt de senaste åren har hon fokuserat mycket på yorubadans, som dansas till batátrummorna. Hon hoppas via musikundervisningen bättre lära sig höra, förstå och ta till sig den kubanska musiken och att det utvecklar henne som dansare.

– Kubansk musik och dans är i all sin mångfald oerhört rika. De mångfacetterade rytmerna har inspirerat mig att undersöka och utveckla mina rörelser också som lindansare och hjälpt mig gå utanför de traditionella mönstren.

För idrottsmassör och talterapeut Laura Peljamo fungerar musikhobbyn som en kreativ återhämtning från jobbet.

– Jag älskar musiken och har de senaste två åren som jag tagit lektioner fått spela alla instrument som används inom rumba- och batámusik. Det är verkligen roligt. Via musiken och dansen kommer jag in i ett slags flowläge. Musiken flödar genom mig och varken tid eller rum existerar, säger Peljamo.

Dansarna vill förstå musiken

Det ökade intresset för musikundervisning förklaras till stor del med ett ökat intresse för latinamerikanska danser överlag. Precis som Peljamo och Ravald kommer nämligen de flesta in på musiken via dansen.

– Många har börjat med att dansa salsa och den vägen hittat till bland annat rumban, som ligger som grund för salsan. Sedan har de insett att för att bli riktigt bra dansare måste de förstå musiken på ett djupare plan och då har de kommit till skolan, säger Vili Mustalampi.

Men undantag finns också. För Timo Heinos del var det intresset för ett instrument som väckte nyfikenhet för själva musiken där det används.

– Jag hängde på en kompis rockbands träningar och då träningarna tog slut föreslog gitarristen en jamsession. I ett hörn av träningslokalen hittade jag gamla bongotrummor och deltog med dem på jamsessionen. Då hade jag ingen aning om hur man skulle spela bongotrummor, men någon kommenterade att det lät bra. Det slutade med att jag blev så ivrig att jag erbjöd mig att köpa de gamla trummorna.

Nästa steg blev att reparera de slitna trummorna och ersätta det gamla skinnet med nytt. När han väl lärt sig hur man restaurerar bongotrummor kunde han lika gärna fortsätta.

– Så småningom började jag samla på instrument. Jag köpte gamla trummor som var i dåligt skick och restaurerade dem. En del behöll jag själv, andra sålde jag vidare. Jag gav dem ett nytt liv helt enkelt!

Under årens lopp har Heino hunnit lära sig spela både congas bongo- och batátrummor.

– Jag ville utvecklas och bli bättre. Batátrummorna lockade, eftersom de har väldigt krävande och komplicerade rytmer.

Heino är till sitt yrke skulptör och gästande forskardoktor på Konstuniversitetet.

– Jag gillar att jobba med mina händer. Att spela trummor och göra skulpturer är båda ett slags sinnenas och händernas kreativa samarbete. Jag ser dem båda som olika kompletterande sätt att uttrycka rytm på.

Salsabandet Tri Cohiba lockade Storyvilles publik ut på dansgolvet. Här syns sångaren och gitarristen Roberto Cueto, som tillsammans med resten av bandet charmade publiken bland annat med en salsa-cover av klassikerlåten No Woman, No Cry. Bild: Karl Vilhjálmsson

Timo Seppälä leder bandet Tri Cohiba och spelar själv piano i gruppen. Bild: Karl Vilhjálmsson

Rytmföreläsningar intresserar

Det är inte bara Rumba-Akatemia som noterat ett ökat intresse för latinamerikansk musik. Danslärare Matias Löyttyniemi började för sex år sedan hålla föreläsningar om latinamerikansk musik och dess rytmer då han märkte den stora efterfrågan. Omkring 30-60 personer brukar dyka upp på föreläsningarna som han håller några gånger om året.

– Särskilt de senaste fem åren har intresset för latinamerikanska danser ökat stort och det märks också på dansbanorna runtom Finland där det allt oftare dansas bland annat salsa. Men den här musiken skiljer sig mycket från vår västerländska och därför är det många som har svårt att få grepp om den.

För tillfället skriver Löyttyniemi sin pro gradu-avhandling om just kubansk musik. Han menar att den kubanska musiken går att förklara, även om den för en ovan kan låta svårtolkad.

– De två största skillnaderna mellan till exempel västerländsk popmusik och kubansk salsa är rytmerna och hur låtarna är uppbyggda. I västerländsk musik betonas ofta första takten väldigt tydligt, men i kubansk musik är det mycket mjukare. Därför kan ettan vara svår att hitta för oss.

Då man lär sig förstå skillnaderna öppnar sig nya dörrar.

– Latinamerikansk musik är otroligt rik och mångfacetterad, men den kräver också att lyssnaren har rätt redskap för att kunna ta till sig den. Det bästa med den här musiken är att det finns en oändlig möjlighet att lära sig mer och fördjupa sig.





Blev du intresserad av att höra mera? Här är sju tips:

Radioprogrammet Cuba Libre med Papá Montero

Risto "Papá Montero" Vuorimies, som nyligen fyllde 70 år bjuder varje vecka lyssnarna på en en timmes kavalkad av den kubanska musikens pärlor. Radioprogrammet har sänts i 31 år, vilket gör det till det äldsta programmet utanför Yle. Och äldre än så lär det blir, till HBL säger nämligen Vuorimies att programmet håller honom i gång och att han tänker fortsätta göra programmet så länge det känns bra. Musiken som spelas har han hittat bland annat på sina otaliga resor till Kuba. Finländarnas intresse för just Kuba och kubansk musik tror han bottnar i motsatsernas attraktionskraft: vi människor söker kontraster. År 2010 belönades han av Kubas kulturministerium för sitt arbete med att främja kubansk kultur i Finland.

Cuba Libre kan höras på följande kanaler: Lähiradio, Radio Robin Hood, Radio Moreeni och RadioQueenLoviisa i Finland, Roll FM samt SSS-radio i Estland och Radio Finlandia i Spanien.

Rumbatupa-klubi på Juttutupa

Rumbatupa-klubi fyllde i september två år. Evenemanget som ordnas av Rumba-Akatemia på baren Juttutupa i Helsingfors bjuder på live kubansk musik av hög kvalitet. Rumbatupa går oftast av stapeln den första torsdagen varje månad. Evenemanget har gratis inträde och lockar en allt större publik. Enligt Rumba-Akatemias rektor Vili Mustalampi har evenemanget under sina två år presenterat ett brett register av musikgrupper som spelar kubansk musik på olika håll av Finland – på senaste Rumba-tupa-klubi uppträdde bandet Son Moro från Tammerfors.

Club Cohiba med Tri Cohiba på Storyville

Ungefär en gång i månaden hämtar det åttamanna bandet Tri Cohiba en kubansk fläkt till musikklubben Storyville då Club Cohiba ordnas. Bandet spelar en hel del salsaklassikers, men drar också salsacovers av kända låtar från andra musikgenrer. Club Cohiba passar både den som vill dansa och den som föredrar att lyssna på musik sittandes. Kvällen som ordnats i ungefär ett års tid har enligt Storyvilles programchef Petteri Hasa haft en stor efterfrågan redan från start.

Timbero.fi-spellistor på Spotify

Danslärare Matias Löyttyniemi har skapat en rad spellistor på Spotify för den som är intresserad av kubansk musik. Spellistan Timbero.fi/timba! bjuder på bland annat salsaklassikers. Utöver Timbero.fi/timba! har Löyttyniemi också skapat bland annat en spellista för bachatamusik, en för cha-cha-cha samt en salsalista med lättare och lugnare rytmer som riktar sig till nybörjare. Bachatalistan heter Timbero.fi/Bachata!, cha-cha-cha-listan går under namnet Timbero.fi/ Cha-cha-chá! och under namnet Timbero.fi/Easy salsa!. hittas salsalistan för nybörjare.

Salsa con Sabor

Salsa con Sabor må vara ett dansevenemang, men den månatliga salsakvällen som helsingforsiska salsaförening Salsa Borealis ordnar bjuder ofta på livemusik. På scenen under hösten syns bland annat Helsinki Mambo Kings, Vili Mustalampi Band och Havana Helsinki.

Los Van Van på Tampere-talo i Tammerfors 21.11

En av Kubas mest kända och populära musikgrupper gästar Finland i november. Los Van Van, som varit aktiva i nästan 50 år, spelar musik med influenser av bland annat modern salsa, son montuno och timba. Till bandets mest populära låtar hör bland annat El negro esta cocinando, Esto te pone la cabeza mala, Temba, tumba, timba och Aqui el que baila gana. Gruppen har besökt Finland i flera repriser, första gången på April Jazz år 1999.

Rumba-Akatemias julshow

Den som vill stifta bekantskap med Rumba-Akatemia kan besöka musikskolans julfest. Under julfesten uppträder skolans elever och lärare. Julfesten är öppen för allmänheten och går av stapeln den 16.11 klockan 19 i Vik på adressen Biologgatan 5.

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning